Hästhantering
Publicerad: 2007-04-12Så påverkar din ridning hästens hälsa
Både träningsmetoder och val av utrustning påverkar hästens kropp och hälsa. Därför är det viktigt att känna till på vilket sätt påverkan sker. Dels för att uppnå det resultat man önskar, dels för att undvika skador. Det berättar Lars Roepstorff, veterinär och docent vid Hippologenheten på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Foto: Anki Yngve & Åsa Sköld
Under Häst 2007-dagarna i Västerås presenterade Lars ett antal forskningsstudier kring ridning, där man har studerat hästar och ryttare på Grand Prix-nivå. Det betyder att man inte har behövt särskilt många ekipage för att kunna hitta signifikanta skillnader mellan olika ridmetoder. Med statistisk signifikans menar man att skillnaderna är så stora att det inte kan vara slumpen som avgör.
Att det var ekipage på så pass hög nivå som deltog i studierna kan även väcka misstankar om att påverkan, av till exempel ryttarens obalans, är ännu större hos en mindre van ryttare.
Rakriktning mycket viktigt
Förutom val av träningsmetoder, såsom övningar och hästens form, har också utrustning som sadel, bett och hjälptyglar stor betydelse för ridningens påverkan på hästens kropp och hälsa.
Något som har större betydelse än vad man kanske tidigare trott är asymmetri, dels mellan höger och vänster sida, dels mellan fram- och bakdel. Även ryttarens oliksidighet spelar en viktig roll. Därför är och förblir rakriktningen en av de viktigaste grunderna, som man aldrig får slarva med.
Ryttarens vikt ökar genomtrampet
Man har i studierna undersökt effekten av ryttare på ryggen, genom att låta hästarna springa på rullband med tryckmätning. Självklart ökade belastningen på hästens hovar med ryttare på ryggen, men också rörelserna i kotled och ben. Sträckningen i ryggen ökade också, vilket kan vara en förklaring till att så kallade "kissing spines" blir ett problem först under ryttare.
Liksidighet ger bättre hållbarhet
Hur ryttaren rör sig i förhållande till hästen styrs av förmåga och balans. Det är mycket sällan en helt symmetrisk inverkan. Och ju mer vi vill inverka, till exempel genom att ta ett tygeltag, desto större blir obalansen. Skickliga ryttare kan hantera sin oliksidighet och få hästen att göra det de vill ändå. Men ur ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att ändå hela tiden eftersträva liksidighet.
Lättridning ökar belastningen på frambenen, men också på det diagonala benpar som man sitter ned på (det vill säga de ben som är i marken i nedsittningsfasen). Vanligtvis är belastningen större på vänster sida och det tror man beror på ryttarens oliksidighet.
Hårdare i högerhanden
Man hör ofta tränaren säga "Håll en jämn kontakt med hästens mun". Men även denna jämna kontakt har visat sig innebära stora skillnader under olika faser av hästen steg.
I studierna såg man dessutom en tendens till att ryttaren alltid höll mer i höger tygel, oavsett varv. Det var mest tydligt i galoppen. Det skulle kunna bero på att ryttarna var högerhänta och detta i sig skulle kunna bli en ny studie (jämförelse mellan vänster- och högerhänta).
Forskarna uppmätte allt mellan noll och tio kilos kraft i tygeln, beroende på vad ryttaren gjorde. Tio kilo är ganska mycket för en känslig hästmun och detta gällde ändå Grand Prix-ekipage...
Graman kan få omvänd effekt
En optimalt använd gramantygel förflyttar vikt till bakdelen och ger en ökad aktivitet och anspänning i hästen. Om man använder gramanen på fel sätt, till exempel rider enbart på den utan kontakt på den vanliga tygeln, får gramanen motsatt effekt. Hästen kommer då i framvikt och ökar belastningen på frambenen.
Chambontygeln, som till exempel används vid longering, öppnar hästens nackvinkel och ökar aktiviteten i bakbenen, framförallt uppåt-nedåt.
Tryckmätningsvojlock kräver rörelse
Det blir allt vanligare att använda tryckmätningsvojlockar vid till exempel sadelutprovning. Lars menar dock att om man använder den vid stillastående ger den inte mer information än vad en bra sadelutprovare kan ge. Om man däremot använder vojlocken under rörelse kan den både ge information om sadelns passform (som varierar med hästens rörelser) och ryttarens obalans (till exempel framvikt, bakvikt eller sidovikt). Mätningar har visat att maxbelastningen från sadeln är dubbelt så hög i galopp som i trav.
Svårt att påverka tyngdpunkten
Teamet har studerat hur olika huvud- och halspositioner inverkar på ryggens rörelser. Ryttaren fick rida på allt från fri tygel, rätt form enligt dressyrreglementet, bakom lodplanet, över tygeln med hög nacke, "framåt-nedåt" och den omtalade "rollkuren". Det visade sig att de höga positionerna sträckte ryggen och därigenom minskade rörelsen i den. Om huvudpositionen inte tillåter normal rörelse i ryggen, som till exempel när hästen går över tygeln med hög nacke, minskar också steglängden. Rollkuren böjde ryggen och ökade rörelsen i den.
Man kontrollerade också hur viktfördelningen påverkas av de olika huvud- och halspositionerna. Vid låga huvud-halspositioner ökade belastningen i frambenen och vid extremt höga ökade den i bakbenen. Utan ryttare skilde det dock inte mer än en procent mellan de olika positionerna.
När ryttaren sitter upp ökar belastningen på frambenen. Den ökningen kan vi aldrig kompensera, vi kan inte till fullo återställa balansen till vad den är utan ryttare. Vår inverkan är mindre än vad vi tror, ryttaren kan inte ändra viktfördelningen i hästen med mer än sex till sju procent, oavsett ridstil!
Hur ska kunskapen användas?
Vetenskapliga studier ger svar på effekterna av olika typer av inverkan på våra hästar, inte vad som är rätt eller fel. Om det är bra eller dåligt avgörs snarare av vilken målsättning man har med det man gör. Att hoppa med gramantygel ger ökad belastning, eventuellt på grund av att hästen kommer mer i framvikt. Om det är detta man vill träna är ju effekten bra, men om det sker på fel sätt är det dåligt. Det är sällan så enkelt att man kan säga att en metod är antingen bra eller dålig, det beror på hur den utförs och med vilket syfte.
Kunskap ger också ett stort ansvar, missbrukade metoder är farliga oavsett vilka de är. Forskningen säger oss att det är bra att träna hästen som ung, men det är viktigt att göra det i "lagom" omfattning. En avvägning måste göras för att forskningsinformationen ska förstås rätt och kunna ge bra resultat i praktiken.
Det är en smal stig mellan positiva träningseffekter och skador. Genom upprepad belastning orsakas mikroskador på cellnivå. Om dessa skador leder till anpassning och avläkning talar vi om träningseffekt. Om de däremot leder till förvärrad skada, som också kan gå vidare till kronisk skada, har träningen gett negativa följder såsom fel- eller överbelastningar.
För att kunna få en bra balans mellan hållbarhet och prestationsträning är det viktigt att vi skaffar oss kunskap om hur olika faktorer påverkar hästen. Och att vi sedan införlivar dessa kunskaper i våra träningsupplägg.
Lars Roepstorff är veterinär och docent vid SLU.
Med träningsmetod menas exempelvis i vilken form och i vilka övningar man rider.
De flesta ryttare håller hårdare i högertygeln, oavsett varv.
Även utrustningen har stor påverkan på hästens kropp och hälsa.
Artikeln är ett referat från en föreläsning under kunskapsmässan Häst 2007 i Västerås.
Läs mer på: http://www.hastvasteras.se
Så hjälper du din häst under pollensäsongen
Hästar likt människor kan drabbas av pollenallergi och vissa hästar är mer känsliga för pollen än andra. Här är symtomen du ska ha koll på.
Stärk sits och framåtbjudning
Pararyttaren Sandra Karlsson berättar hur hon lägger upp träningspassen och tipsar om sin allra viktigaste övning, kvartsvändningarna.
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Hett under täcket när vårsolen värmer
För flera år sedan mätte Cerrie Hedin temperaturen på sina hästar, för att se hur varmt det blev under täckena när vårsolen värmde.
Ta del av resultatet i en läsarfavorit: "Koka inte hästarna"
Lyckad insamling för ridskolehästen Paddy
Ridskolehästen Paddy är populär på Bollnäs ridsällskap. När han fick en senskada startades en insamling som fick ihop över 30 000 kronor.
Smart tröja mäter rörelser i stallet
Axevalla hästcentrum utanför Skara bygger en modern anläggning. I en ny studie kan en smart tröja mäta rörelser och belastning.
Studien ska mäta människors fysiska och psykosociala arbetsmiljö
Flera brister i djurhållning på gård i Heby
Länsstyrelsen i Uppsala län har uppmärksammat flera brister i djurhållning på en gård i Heby med magra och sjuka djur.
Bruksprovsvinnare stannar i Sverige
Devin Franco GJ från Tollsbo gård korades till bruksprovsvinnare. Nu har hingsten sålts till Lövsta Stuteri, trots flera internationella bud.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
Planera för sommarbetet
Sommaren står för dörren och så även det stundade sommarbetet. Cecilia Müller ger tänkvärda tips utifrån hästens behov och hullstatus.
Handlar om att lyckas bryta en hulluppgång efter betesperioden
Varg skjuten under skyddsjakt i Norrtälje
Tidigare i april inleddes en skyddsjakt på en varg som dödade två minishetlandsponnyer. Under torsdagskvällen sköts en varg i närheten.
FEI startar inte disciplinärende
För några veckor sedan publicerade Sportbladet en granskning av bilder på dressyrhästar. Nu meddelar FEI att de inte startar ett disciplinärende.
Stoet som fick ett extra föl
När fölet Bellatrix föddes slutade det i sorg, mamma Copperbridge klarade sig inte. I all förtvivlan tog historien dock en ljus vändning.
Trulsan fick inte bara ett eget föl – utan adopterade även Bellatrix
Veterinärer kritiserar SVT:s kommentatorer
Sveriges veterinärförbund menar att SVT:s kommentatorer i sändningar från världscupfinalen ”bagatelliserade och försvarade” blå tungor.
Helena Persson om bilolyckan
Under morgonen var hoppryttaren och A-tränaren Helena Persson med om en bilolycka. Hon berättar att de under omständigheterna mår bra.
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
Här är de populäraste hästnamnen
Agria har tagit fram en lista över de vanligaste hästnamnen. De populäraste namnen för ston, valacker och hingstar är människonamn.
Blandade flockar och bra staket
När två ponnyer dödades av en varg blev frågan aktuell i häst-näringen. Vi har ingen data gällande häst och varg, men vi kan lära av andra.
Neutralisera hästens flyktbeteende
Att hästen reagerar med flykt kan ha många olika orsaker. William Nilson Fryer har lång erfarenhet av att jobba med hästar där andra gått bet.
Att se sig själv i brevlådan
Annelie pryder nervöst omslaget av månadens tidning. Hästarna på gården tillfrisknar i takt med att nya hästar som behöver hjälp flyttar in.
"Det var ju bara lilla jag, sanningen och mitt liv jag berättade om"
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!