Reportage
Publicerad: 2023-07-31Fördomar och sanningar om akademisk ridkonst
Anna Lindh håller till utanför Nyköping, är licensierad Bent Branderup-tränare och undervisar i akademisk ridkonst. Anna har sysslat med häst i mer än 50 år och vi bad henne svara på några vanliga fördomar om grenen.
Text: Natalie Lindholm
Foto: Sanna Svensson
Året var 1999 när Anna Lindh för första gången fick upp ögonen för akademisk ridkonst, AR. En vän tog med henne på en kurs för Bent Branderup och Annna som tidigare tävlat dressyr, hoppning och fälttävlan och jobbat i dressyrstall kände direkt att hon hittat hem. Även om hon lärt sig mycket fram tills dess hade hon nämligen börjat känna att det var något som skavde.
– Redan vid första teoripasset var jag fast. Här var någon som verkligen kunde förklara varför man skulle göra det ena eller det andra utifrån hur det gagnade hästen. Det fanns en mycket tydlig och logisk röd tråd genom hästens utbildning, där allt handlade om hur man får en hållbar häst, berättar Anna
Välkomnade alla hästar
Det andra hon fastnade för var den stora variationen av hästar på kursen. Alla var välkomna och fick samma omsorg i utbildningen.
– Jag såg en fantastisk mjukhet och lätthet i all ridning, kombinerat med ett behagligt lugn i allt man gjorde med hästarna. Det kanske låter klyschigt, men det var som att komma hem, minns Anna som insåg att det här var precis vad hon letat efter hela sitt vuxna ryttarliv.
Efter den där kursen började Anna sin resa mot att bli tränare i AR och sedan 2003 håller hon själv lektioner och kurser. Annas fokus ligger framförallt på att träna hästar hållbart och med respekt för hästen som individ.
– Allt vi gör i vårt arbete tillsammans med hästen bör utgå från vad som är biomekaniskt korrekt för hästen, säger hon och fortsätter:
– För att hästen ska kunna använda sin kropp på bästa sätt behöver den också vara mentalt avslappnad och närvarande. Därför tilltalas jag också mycket av lugnet som alltid präglar undervisningen.
Känslan är färre skador
Hon erkänner att hon inte har någon statistik att luta sig mot men upplever att hon stöter på färre ridrelaterade skador hos hästar som tränas akademiskt, kanske delvis för att så mycket av ridningen förbereds avsuttet?
– Vi har så många olika sätt att arbeta med hästen från marken. Vi gör det både för att förbereda hästen för ridning, för att förbereda olika övningar och för att förfina det uppsuttna arbetet. Allt som går att göra uppsuttet går även att göra från marken och det går alltid att hitta ett sätt som passar varje häst.
Dressyr för hästens skull
Just att alla hästar är välkomna och tränas utan förutfattade meningar är också en viktig del i den akademiska ridkonsten. Här behöver du inte ha en häst med stora gångarter eller en som har väldigt lätt för att samla sig. Alla hästar och ryttare ska kunna få en utbildning som gör att de utvecklas efter sina förmågor.
– Ett motto inom AR är ”dressyren är till för hästen, inte hästen för dressyren”. För mig betyder det att alla hästar ska gagnas av det vi gör, det ska inte krävas en speciell slags häst med särskilda förmågor för att vi ska kunna utbilda den i dressyr.
Genom åren har Anna stött på en hel del fördomar kring AR och nu vill hon passa på att ta död på några.
”Ni rider alltid på stångbett”
– Nej det gör vi inte. Du ska ha det bett som passar hästen där den är i sin utbildning. Jag rider just nu Diablo på blank stång och Libra med ett bettlöst huvudlag som kallas cavesal, en kombination av kapson och bosal. Man ska lära sig vad de olika betten och bettlösa alternativen är till för och hur de inverkar på hästen och utöver det ska man se vad hästen trivs med.
”Man måste ha en konstig sadel”
– Nej, det måste man inte. Man kan ha skolsadel, ha en engelsk sadel, rida med padd eller barbacka. Det viktiga är att förstå att olika alternativ har olika funktion och olika för- och nackdelar för olika hästar och ryttare.
”Ni rider långsamt och nästan bara i skritt”
– Här finns det faktiskt ett korn av sanning. Vi rider naturligtvis i alla gångarter, men generellt har vi ett lägre tempo. Vi lägger stor vikt vid kroppsmedvetenhet hos både häst och människa. Vi använder det långsammare tempot för att hästen ska hinna med att känna in sin kropp och placera sina ben. Ett högt tempo ger alltid en större risk för att hästen börjar ”ta emot sig” på frambenen, vilket i sin tur ökar risken för skador. Det låga tempot är också oftast en förutsättning för att ryttaren verkligen ska hinna känna in sin egen kropp och dessutom hinna känna och förstå hur hon ska ge en signal till hästen och känna hur hästen svarar på just den signalen. Det långsamma tempot ska dock inte förväxlas med att vi inte vill ha framåtbjudning, det vill vi naturligtvis. Men framåtbjudning är inte samma sak som fart. Att ”rida sin häst framåt” handlar om att rida bakbenen framåt in under hästens mage.
”Ni vill inte ha kontakt till handen”
– Jo absolut! Sökning till handen är grundläggande. Men jag skiljer på orden kontakt och stöd. Jag vill alltid ha kontakt till hästens mun, men absolut inte stöd. Vi brukar uttrycka det som att hästen ska söka till handen, men inte vara på handen. Hästen ska heller inte gå bakom handen. Det kan hända de flesta då och då, men det är ingenting vi vill.
”Akademisk ridkonst är bara för sjuka hästar”
– Nej, akademisk ridkonst är för alla hästar. Jag tror att denna fördom kommer sig av att många som har haft problem med sin häst inom den ”traditionella” ridningen har sökt sig till akademisk ridkonst för att prova något annat.
Anna Lindh
Bor: Gård utanför Nyköping
Gör: Tränare i akademisk ridkonst
Hästar: Melissa 29-årigt halvblodssto. Melissa har varit hos Anna sedan hon var ett och är hästen som hon började rida AR på. El Diablo, 19-årig Karolinerhäst (PRE/kallblodstravare). Libertá, 8-årigt lusitanosto.
taggar
Liknande webbartiklar
- Akademisk ridkonst: Träna samling och styrka med Carré
- Anna ger gratis ridlektioner till vårdpersonal
- Zalome visade vägen ut på tävlingsbanan: "Häftigt att få göra den här resan"
- AR-tränaren Anna Lindh: ”Alla hästar behöver någon form av skolning”
- Lektion med AR-tränare
- Frihet i tanken ger en fysisk sits i harmoni
- Monika Sanders om biomekanik: Är din häst höger- eller vänsterhänt?
- Arena 2014: Akademisk ridkonst – en strävan efter balans med små medel
Hästarna återhämtar sig efter operation
Två militärhästar som opererades efter att ha sprungit lösa i London förra veckan har gjort framsteg i läkningen. Det bekräftar en talesperson.
"Ynnest att få behålla två ponnyer så länge"
Dimmans Elmia och Dimmans Eros har båda framgångsrika meritlistor i bagaget. Men det är inte det enda mamma och avkomma delar.
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Ida kämpar för rättvisa efter bristande vård
Trots tydliga signaler och flertalet försök att få hjälp fick Nässlan livshotande komplikationer efter en operation. Ida anmälde kliniken till ARN.
"Jag frågade flera gånger om jag verkligen kunde åka hem med henne"
Visar vad som hänt inom svensk hoppsport
Malin Fransson började skriva om ridsport när hon var 15 år. Sedan dess har hon rest världen runt och minns särskilt OS-guldet och lilla Mynta.
Ridsportanläggning med två bostadshus
Utanför Uddevalla finns en ridsportanläggning som har 15 boxplatser, ridhus, ridbana och två bostadshus. En gård med gott om plats.
Nu ska FEI ta nya åtgärder för hästvälfärd
Denna veckan har FEI arrangerat diskussioner mellan förbund, ryttare och veterinärer. På plats var SvRF som framförde sina önskemål.
Utvecklingsprogram ska hjälpa topptränare
Sveriges Olympiska Kommitté startar träningsprogram som riktar sig till tränare på elitnivå. Olof Axelsson inom fältävlan är en av deltagarna.
"Jag vill vara allra bäst för de ryttare jag jobbar för", säger Olof Axelsson.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
Ägaren till skenande hästar döms
Förra året skenade fem hästar på Djurgården. Flera personer skadades och en äldre man dog. Nu döms ägaren för flera grova brott.
Uppsalastudent lyfter hästvälfärd
SLU-studenten Cecilia Ravnäs har alltid varit intresserad av hästvälfärd. Nu söker hon kunskap från ryttare och hästskötare.
Robot och Cassis har levt ihop i tjugo år
37-årige Robot och 32-åriga Cassis har haft samma ägare sedan 2004. De lever ett lugnt pensionärsliv i hagen tillsammans.
Friskvårdsbidraget – så använder du det
Sedan 2018 kan friskvårdsbidraget användas inom ridsport. Ta reda på exakt vad som gäller så du kan utnyttja hela bidraget. Det vinner alla på i längden.
Kvickare hopphäst – trots långsamt tempo
Ridbarhet, styrka och lugn – det är tre saker som hoppryttaren Irma Karlssons övning syftar till. Här delar vi med oss av den som en favorit.
Nu får alla gratis mensskydd hos Vännäs RF
Det var inte billigt – men ungdomssektionen har samlat ihop pengar för att kunna köpa en ”Herbox”. Nu ska alla besökare få tillgång till gratis skydd.
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
Cardento – hingsten med självförtroendet
Cardento kom till Sverige som femåring. Tillsammans med Peter Eriksson tog han OS- och VM-silver. Nu berättar Peter mer om hingsten.
Carl Hedin ska ta sig över en hel kontinent
I ett nytt tv-program ska tio kändisar ta sig över en kontinent – utan flyg, telefoner och bankkort. En av deltagarna är ryttaren Carl Hedin.
Skenande hästarna: ”Extremt ovanligt”
En man dog av sina skador när flera hästar skenade runt Djurgården förra sommaren. Nu riskerar ägaren flera års fängelse.
SVT besvarar Veterinärförbundets kritik
Veterinärförbundet kritiserar SVT:s kommentatorer under finalen av världscupen. Johanna Bäckström Lerneby från SVT Sport besvarar kritiken.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!