Utrustning
Publicerad: 2019-08-08Överst till höger en kvinnas respektive en mans bäcken. Foto: Tomas Holcbecher (vänster) och Johan Sjögren
"Manliga" sadlar kan skada kvinnliga kroppar
Artikeln publicerades ursprungligen 2019-08-08. Eftersom det är en läsarfavorit ur arkivet väljer Hippson att återpublicera artikeln på nytt.
Sadlar har tillverkats av män för män i 4 500 år. En tradition som har fortsatt och som ibland ställer till problem i dag, när så många kvinnor rider. Det kvinnliga och manliga bäckenet skiljer sig markant åt, vilket gör att vissa kvinnor kan ha svårt att sitta bra i sadeln.
Text: Anna Nordin
I maj var sadelmakaren Jochen Schleese från nätverket Saddlefit 4 Life i Sverige. Detta för att, under ett arrangemang av Ulrika Söderberg på Equikraft, undervisa om sadelanpassning för både häst och ryttare.
En kväll föreläste han för branschpersoner inne på Knytpunkten på Strömsholm. Då berättade han bland annat att många kvinnliga ryttare, däribland Anky van Grunsven, är opererade i ryggen på grund av hur bäckenet hamnar i traditionella sadlar. För att undvika tryck på ”de privata delarna” vinklas bäckenet bakåt, detta ger ett onaturligt tryck på de nedre ryggkotorna.
– Ingen sadel passar hästen om den inte passar ryttaren. Då kommer du inte att kunna sitta i balans vilket gör att du sätter dig i en position som påverkar både dig och hästen negativt, menar Jochen Schleese.
Anpassat för barnafödande
Kvinnans bäcken är anpassat för att kunna föda barn, något som gör att det skiljer sig från mannens på många sätt. Bland annat är kvinnors sittben placerade längre fram (mannens är centrerade under ryggraden). Blygdbenet är i jämnhöjd med sittbenen (mannens längre upp), kvinnor har betydligt kortare svanskota och rumpmusklerna är placerade högre upp än på en man.
– Skillnaderna är de facto så stora att man inom rättsmedicinen använder just bäckenet för att avgöra om ett skelett har tillhört en man eller en kvinna, säger Jochen.
Det är inte bara bäckenet som skiljer sig åt, det gör även längdförhållandet mellan över- och underbenen.
– Kvinnor har generellt sett längre överben än underben, medan motsatsen gäller för män. Dessutom har kvinnor till stor del muskelmassan på insidan av låret, medan män har mer muskler på baksidan. Det påverkar både placeringen av stigbygelkrampan och knästöden, menar Schleese, som själv marknadsför ”kvinnoanpassade” sadlar.
Han fortsätter:
– Att kvinnor behöver sadlar anpassade för kvinnokroppar är inte någon modegrej utan helt och hållet baserat på fakta. Vem som helst kan förstå det om man tittar på två skelett och jämför skillnaderna.
Jochen var tidigare tysk landslagsryttare i fälttävlan. Efter karriären vidareutbildade han sig hos Passier och blev ”Certified Master Saddler”. Han har i dag ett eget sadelmärke och har gjort kvinnliga sadlar till sin specialitet. Dessutom har han grundat nätverket Saddlefit 4 Life, för kunskapsspridning inom sadelinpassning.
Jochen Schleese in action på Strömsholm. Foto: Maria Sjölinder
Exempel på ”sadelbesvär”
Jochen Schleese guidar åhörarna på föreläsningen kring vad han menar är orsaker bakom några av de vanligaste sadelproblemen bland (kvinnliga) ryttare:
Skavsår på blygdbenet
Om sadeln inte sätter dig i en position där du är i balans, finns risken att du sätter dig så att blygdbenet slår i sadeln för att hålla balansen. I sadlar utformade för kvinnor finns ofta en urskålning för att skydda blygdbenet från tryck.
Skavsår av troskanten
Män har ganska tätt mellan sittbenen och sadlar är därför traditionellt relativt smala i sätet, vilket gör att många kvinnors sittben hamnar utanför säteskanten. Det försämrar stabiliteten i sitsen och är vanligen även obekvämt.
Om sittytan på sadeln är för smal kommer sittbenen att hamna precis på sömmen i kanten av sätet. Det leder lätt till smärta, skav och obehag.
– Du kan själv kolla var i din sadel som sittmärkena syns efter ridning. Hamnar de precis på sömmen? I så fall är sätet för smalt, vilket gör att sadeln upplevs som hård och man får ont i rumpan, säger Jochen.
Knipande överskänkel
Om sittytan på sadeln är smalare än ytan mellan sittbenen får sittbenen inget stöd. Då måste benen spännas för att ”hållas ihop” och skydda dina privata delar från att slå i sadeln. Spända ben trycker upp ryttaren ur sadeln och försämrar sitsen. En klämmande skänkel försämrar också lyhördheten hos hästen.
Stolsits/utåtvinklade fötter
Eftersom kvinnans lårmuskler (bland annat hamstringsmusklerna som ansvarar för böjning i knäleden och sträckning i höftleden) till stor del sitter på insidan av benet, jämfört med som hos mannen på baksidan, behöver benen mer plats i sadeln.
Om sadeln är för vid mellan låren kommer benen att stå ut från sadeln och åka framåt. Ryttaren hamnar då i stolsits, med dålig kontakt och med tårna pekandes utåt i stället för framåt. För att sadeln ska passa kvinnor behöver den enligt Schleese kombinera ett brett säte, med stöd för sittbenen, med en smal midja där insidan av låren ska vila.
Kvinnors längre överben gör dessutom att stigbygelkramporna bör vara placerade något längre bak än vad de traditionellt sett är, annars hamnar man lätt i stolsits.
Knäna utanför kåpan/knäsmärta/ryggsmärta
Om överbenen inte får plats i sadeln – på grund av felvinklade knästöd, felplacerade stigbygelkrampor eller för bred sadelmidja – hamnar de fel och då rätas även de båda S-kurvorna i ryggen ut. Därmed slutar den stötupptagande förmågan att fungera som den ska, vilket kan leda till ryggont hos både häst och ryttare. Det kan även leda till smärta och skador i knäleder och knäligament.
Ryggproblem
Om sadeln ger för lite stöd baktill kommer kvinnan vara tvungen att felvinkla sitt bäcken för att få stöd, vilket på sikt leder till ryggsmärtor.
– Flatbacksadlar är rena mardrömmen för en kvinnorygg, menar Jochen.
Dessa är enligt honom tillverkade för att passa män, där de båda sittbenen tillsammans med svanskotan bildar en tripod med tre lika långa ben. Män får alltså stöd av svanskotan i en ”platt” sadel.
– Kvinnans svanskota är mycket kortare. Dessutom är rumpmusklerna placerade högre upp jämfört med en mans, vilket gör att hon behöver rulla längre bak för att få stöd av dem. Alltså om inte sadeln kan kompensera för detta genom mer stoppning baktill i sätet.
Om sadeln inte är uppbyggd bak är enda alternativet för många kvinnor, enligt Schleese, att vinkla bäckenet fel vilket är skadligt på sikt.
– Tyvärr är alltför många vana vid det, de vet inte om något annat.
Höftsmärta
Bäckenets form gör enligt Jochen att kvinnans normala benställning i sadeln hamnar lite längre fram än mannens. Om kvinnan drar bak benet kommer en sena att ta emot skelettkanten vid höftkulans urgröpning, vilket ger smärta som gör att man drar fram benet igen, hamnar i bakvikt och håller för mycket i tygeln.
(För en avspänd häst som kan prestera optimalt behövs en avspänd ryttare, och alltså en sadel som passar även ”piloten”.)
- Känsla av att ”slitas isär” vid höfterna
- Ryggsmärta
- Nacksmärta
- Smärta i knäna
- Diskproblem i ryggen
- Urinvägsinfektioner
- Bäckenproblem/obehag
- Dålig sits
- Framför/bakom hästens rörelse
- Knän och tår utåtvinklade
- Får kämpa för att sitta still i sadeln
- Stolsits
- Svängande/flaxande ben/skänklar
- Obalanserad
- Svårt att sitta ner i trav
I aktuellt nummer av kunskapsmagasinet Hippson, som börjar delas ut till prenumeranterna den 8/8 och finns i butik från den 13 augusti, berättar Jochen Schleese hur du säkerställer att sadeln även passar hästen. Missa inte det!
Läs mer om tidningsnumret
Liknande webbartiklar
- Hästsportaffär med 90 år på nacken: "Det går att hoppa 1,80 i manskapssadel också"
- Konsten att hitta rätt sadel: ”Det är rätt mycket pengar det handlar om”
- Sadeln måste ge hästen rörelsefrihet
- KGL. HOF SADELMAGER BRØDRENE F. & L. DAHLMAN
- Syna och förnya den gamla sadeln
- Forskningskollen: Sadeln kan avslöja både hälta och ryttarfel
- Danny Kroetch kommer till Sverige: '"Han har anpassat över 60.000 sadlar"
- En sadelpadd du korrigerar med luft
- Så påverkar sadelns passform din häst
- "Ställ massor av frågor till sadelinprovaren"
Galoppiruett i fyra steg
Att få till fina galoppiruetter är en process som tar tid. Liane Wachtmeister använder sig av fyra övningar som leder till den åtråvärda vändningen.
Malins smarta lösning för packning av hö
Hoppryttaren Malin Wikström har varit på mängder med meetings genom åren. Hon har kommit på en smart lösning för packning av hö.
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
Ungdomssektionen köpte ridskolehäst
Ungdomssektionen på Vissmålens ridklubb har samlat ihop pengar för att köpa en häst. I veckan kom efterlängtade Beauty till ridskolan.
"Hela föreningen är verkligen jättestolt över våra ungdomar"
Ryttarförening kan behöva flytta
Sundbybergs ryttarförening kan behöva flytta från anläggningen på Råsta Gård. Ett förslag påverkar området där hagarna och ridbanan är.
Se klippet med King Edwards hästskötare
King Edwards hästskötare Louise Barraud vann Årets hästskötare förra året. I ett klipp hos Svenska ridsportförbundet berättar hon om jobbet.
Så hjälper du din häst under pollensäsongen
Hästar likt människor kan drabbas av pollenallergi och vissa hästar är mer känsliga för pollen än andra. Här är symtomen du ska ha koll på.
Stärk sits och framåtbjudning
Pararyttaren Sandra Karlsson berättar hur hon lägger upp träningspassen och tipsar om sin allra viktigaste övning, kvartsvändningarna.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Hett under täcket när vårsolen värmer
För flera år sedan mätte Cerrie Hedin temperaturen på sina hästar, för att se hur varmt det blev under täckena när vårsolen värmde.
Ta del av resultatet i en läsarfavorit: "Koka inte hästarna"
Lyckad insamling för ridskolehästen Paddy
Ridskolehästen Paddy är populär på Bollnäs ridsällskap. När han fick en senskada startades en insamling som fick ihop över 30 000 kronor.
Smart tröja mäter rörelser i stallet
Axevalla hästcentrum utanför Skara bygger en modern anläggning. I en ny studie kan en smart tröja mäta rörelser och belastning.
Studien ska mäta människors fysiska och psykosociala arbetsmiljö
Flera brister i djurhållning på gård i Heby
Länsstyrelsen i Uppsala län har uppmärksammat flera brister i djurhållning på en gård i Heby med magra och sjuka djur.
Bruksprovsvinnare stannar i Sverige
Devin Franco GJ från Tollsbo gård korades till bruksprovsvinnare. Nu har hingsten sålts till Lövsta Stuteri, trots flera internationella bud.
Planera för sommarbetet
Sommaren står för dörren och så även det stundade sommarbetet. Cecilia Müller ger tänkvärda tips utifrån hästens behov och hullstatus.
Handlar om att lyckas bryta en hulluppgång efter betesperioden
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
Varg skjuten under skyddsjakt i Norrtälje
Tidigare i april inleddes en skyddsjakt på en varg som dödade två minishetlandsponnyer. Under torsdagskvällen sköts en varg i närheten.
FEI startar inte disciplinärende
För några veckor sedan publicerade Sportbladet en granskning av bilder på dressyrhästar. Nu meddelar FEI att de inte startar ett disciplinärende.
Stoet som fick ett extra föl
När fölet Bellatrix föddes slutade det i sorg, mamma Copperbridge klarade sig inte. I all förtvivlan tog historien dock en ljus vändning.
Trulsan fick inte bara ett eget föl – utan adopterade även Bellatrix
Veterinärer kritiserar SVT:s kommentatorer
Sveriges veterinärförbund menar att SVT:s kommentatorer i sändningar från världscupfinalen ”bagatelliserade och försvarade” blå tungor.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!