Utrustning
Publicerad: 2015-08-10"Ställ massor av frågor till sadelinprovaren"
Madeleine Ekelund är ordförande i Sadelmakarnas branschorganisation (SBO). Vi ringde upp henne för att höra vad de kräver av "sina" sadelinprovare – hon bjöd dessutom på goda råd till den som letar ny sadel.
Text: Åsa Pernes
Foto: Annika Grundberg (sadel) och Lotta Karlsson (porträtt)
Madeleine Ekelunds organisation representerar de inprovare som är sadelmakare i grunden. Apropå vår tidigare artikel Sadelinprovning och sadelköp – en djungel ger hon sin syn på yrket och branschen.
Hej Madeleine! Är SBO den enda svenska organisationen för sadelinprovare?
– I dagsläget är vi nog den största och mest aktiva. Men jag vet att Nordiska sadelmakarkåren tidigare har haft utbildningar och annan verksamhet.
(Nyligen startade även Maria Hallring organisationen Skandinaviska Sadeltekniker,SKAS. Reds anm.)
Hur många medlemmar har ni?
– För tillfället är vi cirka 30 personer. Det är dock fler som har gått vår utbildning men som inte är medlemmar nu, vår auktorisation är knuten till att man är medlem här hos oss.
Säger man sadelinprovare eller sadelutprovare?
– Det finns inte någon vedertagen term, på våra auktorisationsbevis från kursen står det inprovning. Alla våra medlemmar är i grunden utbildade sadelmakare. Så de har en treårig utbildning i botten.
Skulle vi behöva en skyddad titel, så att man som kund vet exakt vad som ingår och vad man kan förvänta sig av sadelinprovaren?
– Ja, det tycker jag nog skulle kunna vara bra för vår bransch. Dels för att förbättra ryktet, dels för att det då skulle bli högre status på vårt yrke.
Vad krävs för att man ska få vara medlem i SBO?
– Våra ansökningskrav är att du ska ha ett gesällbrev inom sadelmakeri, eller motsvarande utbildning. För att få ett gesällbrev krävs det 3 500 aktiva timmar inom sadelmakaryrket. Vill man sedan bli auktoriserad sadelinprovare måste man dessutom komplettera med en helgkurs. Där har man först en dag med teori, dagen efter får man arbeta praktiskt med att prova ut sadlar. Efter helgkursen ska du sedan hem och göra 50 utprovningar och 50 omstoppningar. Allt ska dokumenteras! Hur sadlarna har sett ut, vad man har gjort med dem, hur hästarna har sett ut och vad du har kommit fram till. Våra instruktörer granskar sedan de inskickade dokumenten.
– När man har klarat av det här får man göra ett auktorisationsprov, det brukar ske ungefär ett år efter helgkursen. Under provet får du en häst och ett gäng sadlar som du sedan ska prova ut, du får även en sadel som ska stoppas om till en specifik häst.
Vad händer sen? Har ni uppföljningskurser för era sadelinprovare som de måste gå?
– Ja, det har vi, för det är viktigt att hålla kunskaperna vid liv. Men vi har inga regelbundna kurser för det här och vi har inget krav på att man måste vara med på våra kurser. Däremot står det i kontraktet du skriver på i samband med auktorisationsprovet att du har krav på dig att hålla kunskapen uppdaterad.
Hur vet ni att medlemmarna håller sina kunskaper uppdaterade?
– Det är absolut en aktuell fråga som vi ska och behöver se över, så att vi kan följa upp kunskapsnivån. Inte minst eftersom vi blir fler och fler medlemmar.
Kurser och utbildningar för att bli sadelinprovare av speciella märken, hur skiljer de sig från er utbildning? Lär man sig samma saker där?
– Det vet jag inte, för jag har inte varit på någon sådan utbildning. Men jag tänker mig att om man går en kurs med inriktning på ett visst sadelmärke så får man lära sig deras filosofi och deras idéer. Du får kunskap om hur deras sadlar fungerar. Vi har en bredare utbildning eftersom vi har alla märken på sadlar, det innebär att våra medlemmar får en bredare kunskapsbas hos oss.
Vi har tittat på antalet reklamationer som har kommit in till Allmänna reklamationsnämnden under fem år. Det är cirka 16 stycken och de flesta har fått avslag. Får ni in reklamationer till er, kan man klaga till SBO?
– Jag har inte varit med om något sådant utan tror att reklamationer går direkt till sadelmakarna och deras företag, det är ju de som utför själva arbetet. Men självklart kan man höra av sig till oss om man är missnöjd med ett arbete som någon av våra medlemmar har utfört. I första hand ska man dock, förstås, diskutera med den som har utfört arbetet.
– Vi hade tidigare ett system för anmälningar som har legat i träda ett tag, det innebar att missnöjda kunder fick lämna in en skriftlig redogörelse och förklara vad de var missnöjda med till SBO:s styrelse. Sedan diskuterade styrelsen ärendet, och kom man fram till att klagomålet var relevant tog man upp det med den aktuella sadelmakaren. På så sätt hade SBO också koll på om någon misskötte sig regelbundet.
Ibland sägs det att man bör få hästens rygg avritad, så att man har ett dokument att använda sig av om det visar sig att sadeln inte passar. Vad tycker du om det?
– Vi har inte gett våra medlemmar några riktlinjer för just det här. Men våra auktoriserade sadelmakare och sadelinprovare ska dokumentera sitt arbete, noggrant. Det har vi riktlinjer för. Det är en trygghet för både kunden och för sadelinprovaren. Kunden ska sedan skriva på dokumentet och få en egen kopia.
– Att mäta ryggen och ha det som riktmärke är svårt. Det finns ju inte någon standard för hur och var man ska mäta och alla har nog sina egna riktmärken. Hästar ser olika ut, ta exempelvis bogbladen och hur är de placerade, varifrån ska man mäta och till vilken punkt?
Det här är ett svårt yrke – historier cirkulerar om fall där en sadelinprovare har sagt att sadeln passar medan nästa säger något helt annat. Hur kan man ha så olika uppfattning om samma häst?
– Jag tänker att det nog hänger mycket på kunskapen hos sadelinprovaren. Vad har de här båda personerna för utbildning i botten, hur många hästar och sadlar har de sett? Vad har de för hästkunskaper, för det är också en mycket viktig faktor.
Om man har provat ut en sadel till sin häst, hur snabbt kan man se om det blev rätt eller inte? Finns det en tidsgräns?
– Nej, det är ju det som är problemet. Vi håller på med levande varelser och det gör att det inte går att sätta någon tid för fel. En del hästar kan gå i flera år med en sadel som ligger fel utan att protestera, medan andra visar med en gång att det inte känns bra.
– Det här ställer givetvis också en del krav på ryttaren, han eller hon behöver kunna känna efter och förstå skillnaden på hur hästen rör sig i den nya sadeln. Känner man något måste man ställa sig frågan om det beror på att man har bytt sadel. Kanske har hästen ändrat rörelsemönster, eftersom den nu har en sadel som passar? Eller är det ett tecken på att sadeln inte passar alls och på att hästen är missnöjd? Det är inte lätt.
– När det gäller omstoppning av en sadel brukar jag säga att man behöver rida cirka tio timmar i den för att stoppningen ska sätta sig och forma sig efter hästen. Jag rekommenderar mina kunder att rida tio vanliga ridpass, så inom en till två veckor ska man känna att det känns bra. Annars ska man återkomma.
Vad är svårast när man provar ut en sadel?
– Att titta på en sadel som ligger på en häst som står stilla i stallet är ganska lätt. Då kan de flesta se om det är rätt eller fel. Men att se den i rörelse, när hästen börjar arbeta, är en helt annan sak. Sadeln kan se perfekt ut på hästen när den står stilla, när den börjar röra på sig kan det ändå se ”konstigt" ut. Det är då man ska börja utreda vad som är problemet och det kan vara svårt.
– Här är det viktigt med erfarenhet, du måste ha sett många hästar och ha provat ut många sadlar. Det är detta jag menar med hästkunskap. Du måste förstå vad som händer, varför det ser konstigt ut, och vara insatt i hästens rörelsemönster. Ju fler sadlar du har provat ut, desto bättre blir du!
Vad har du för råd till en hästägare som ska prova ut ny sadel till sin häst?
– Var frågvis, fråga massor! Fråga sadelinprovaren vilken utbildning han eller hon har, hur många timmar var den på? Fråga även hur många sadlar personen har sett och provat ut. Ställ dessutom frågor om själva utprovningen – vad inpassaren tittar på och hur det ska kännas och se ut när det är rätt.
– Genom att ställa frågor lär man sig själv att se och bli uppmärksam på tecken som visar när sadeln inte längre passar. Sedan tycker jag absolut att man ska vara lite kritisk till den som kommer och ska sälja och prova ut sadlar. Kunderna måste ställa krav på oss och vara frågvisa, för då ökar vi kraven på oss själva att hela tiden hålla oss uppdaterade med vad som händer samt utbilda oss vidare. Det gynnar hela branschen! Får vi inga krav på oss kan vi inte förbättra oss. Vi vill att kunderna ska vara nöjda och vi behöver få bort ”lurifaxarna”.
Om jag redan har en sadel, hur undersöker jag den?
– Något hästägare borde bli bättre på är att titta och känna på sin sadel. Vänd på den och känn efter hur det känns på undersidan. Hur är stoppningen? Är det svikt i den? Finns det några knölar, är den ojämn, har den små gropar eller finns det veck någonstans? Det är inte bara hästen du ska se och känna på – samma sak gäller sadeln.
– Ibland, när man tror att sadeln inte passar, kan det faktiskt vara så att det ”bara” är stoppningen som är slut. Vi ser ofta snedsuttna sadlar, då får man fundera på om det är hästen som skjuter över ryttaren eller om det är ryttaren som sitter snett. Belastar hästen alla ben lika eller är den överbyggd? Då har man ännu ett problem att ta ställning till och reda ut, för att få bästa möjliga förutsättningar för ekipaget. Det är inte alltid hästen som orsakar snedhet i sadeln, det kan lika väl vara ryttaren som sitter snett.
Det måste kunna vara svårt att avgöra?
– Ja, det är svårt, men det är då det är viktigt med hästkunskap och människokunskap. Om du har sett många ekipage ser du om det är hästen som skjuter över ryttaren så att den hamnar snett, eller om det är ryttaren som är sned från början. En sadel kan berätta väldigt mycket om hästen och ryttaren, bara du vet vad du ska leta efter.
Tidigare på Hippson.se:
Sadelinprovning och sadelköp – en djungel
taggar
Liknande webbartiklar
- Forskningskollen: Sadeln kan avslöja både hälta och ryttarfel
- Därför bör unghästen vara varm i kroppen vid sadelprovning
- Danny Kroetch kommer till Sverige: '"Han har anpassat över 60.000 sadlar"
- En sadelpadd du korrigerar med luft
- Sadelinprovning och sadelköp – en djungel
- Det går inget bra nu...
- Sadel - check!
- Team Hippson: Annas sadelprovning (7.48 min)
- Lilla sadelskolan: Maria Hallring tipsar (4.53 min)
- "Manliga" sadlar kan skada kvinnliga kroppar
Varg skjuten under skyddsjakt i Norrtälje
Tidigare i april inleddes en skyddsjakt på en varg som dödade två minishetlandsponnyer. Under torsdagskvällen sköts en varg i närheten.
FEI startar inte disciplinärende
För några veckor sedan publicerade Sportbladet en granskning av bilder på dressyrhästar. Nu meddelar FEI att de inte startar ett disciplinärende.
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Stoet som fick ett extra föl
När fölet Bellatrix föddes slutade det i sorg, mamma Copperbridge klarade sig inte. I all förtvivlan tog historien dock en ljus vändning.
Trulsan fick inte bara ett eget föl – utan adopterade även Bellatrix
Veterinärer kritiserar SVT:s kommentatorer
Sveriges veterinärförbund menar att SVT:s kommentatorer i sändningar från världscupfinalen ”bagatelliserade och försvarade” blå tungor.
Helena Persson om bilolyckan
Under morgonen var hoppryttaren och A-tränaren Helena Persson med om en bilolycka. Hon berättar att de under omständigheterna mår bra.
Här är de populäraste hästnamnen
Agria har tagit fram en lista över de vanligaste hästnamnen. De populäraste namnen för ston, valacker och hingstar är människonamn.
Blandade flockar och bra staket
När två ponnyer dödades av en varg blev frågan aktuell i häst-näringen. Vi har ingen data gällande häst och varg, men vi kan lära av andra.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
Neutralisera hästens flyktbeteende
Att hästen reagerar med flykt kan ha många olika orsaker. William Nilson Fryer har lång erfarenhet av att jobba med hästar där andra gått bet.
Att se sig själv i brevlådan
Annelie pryder nervöst omslaget av månadens tidning. Hästarna på gården tillfrisknar i takt med att nya hästar som behöver hjälp flyttar in.
"Det var ju bara lilla jag, sanningen och mitt liv jag berättade om"
Lurbo ridklubb gjorde krafttag mot leran
Tidigare var leran ett stor problem för verksamheten. Ordentliga åtgärder har lett till torrare anläggning, minskat näringsläckage och lägre veterinärkostnader.
Föreningens hållbarhetsutvecklare: "Allt blir så mycket mer lättjobbat"
Nicole Holmén om jobbet på Grevlunda
Hade du velat få lite spontana tips från Peder Fredricson när du trimmar dina hästar till vardags? Precis så har Nicole det, som är beridare där.
Årets första föl i russflocken på Lojsta hed
Igår föddes årets första föl i flocken på Lojsta hed, ett svart litet sto. Nu är det inte långt kvar innan hingsten Stinsen återvänder till flocken.
Militärhästar opererade efter olyckan
Igår sprang det lösa hästar i centrala London. Armén berättar att två av hästarna har genomgått operation och att de förväntas återhämta sig.
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
Svenskarna till Nations Cup
Årets Nations Cup i dressyr har ändrats om och går nu endast i tre deltävlingar. Nu står det klart vilka svenskar som startar i den andra omgången.
”Det är inte hokus pokus, det är gymnastik”
Eamon Hickey fick i uppdrag att träna en fyraårig valack med mycket attityd och nerver. Maria Gretzer sa att ”här får du något att bita i”.
Madde berättar om jobbet som hästskötare
Catch Me Not S har ännu en lyckad tävlingshelg i bagaget. Peder Fredricsons hästskötare Madde berättar om jobbet och rutinerna.
Här är horsetech-bolagen som vill slå sig in
Hästnäringen omsätter omkring 32 miljarder kronor per år. Fler och fler techbolag börjar få upp ögonen för branschen inom många olika områden.
“Aktörerna vill förbättra och modernisera hästnäringen och ridsporten”
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!