Klara Mattsson är kvar i Malmö för att heja på lagkamraterna Adam Carey, Ottilia Lundgren och Axelina Pettersson Häggström.

Det svenska hopplaget slutade på sjunde plats i EM, vann gjorde Storbritannien. Ett klart godkänt facit med tanke på att laget bestod av endast tre ekipage, därför räknades alla resultat.
– De har varit så duktiga, jag fick gåshud, säger landslagsledare Jens Fredricson.

Alla dubbelnollor fick komma in på prisutdelning. Här Ottilia Lundgren och Ocean des AS.

Ottilia Lundgren och Ocean des AS fick till två felfria rundor och är klara för söndagens final.
– Det har gått jättebra. Jag ska hålla igång och rida i morgon så att han är i fin form på söndag, säger hon.
Adam Carey, som inledde strålande med seger i första klassen, fick åtta fel och är påtagligt besviken över sitt resultat.
– Det har gått bra till den här rundan. Jag vet inte vad som gick fel nu, säger Adam som har planen inför finalen klar:
– Jag tänker nolla på söndag.

Nöjd Axelina avvaktar om consolation
Axelina Pettersson Häggström och Shu B Dee slutade på 31:a plats och är inte vidare till söndagens final.
– Jag vet inte om jag rider consolation i morgon, säger hon.
– Han har gått tre klasser här och har känts jättebra. Consolation är ingen viktig klass, men samtidigt är det roligt att vara med när man ändå är här, säger hon.
– Axelina har höjt sig enormt, säger Jens Fredricson om hennes prestationer.
Klara Mattsson fick sin ponny Starfield Cuchullain utmätt och har inte fått starta, men är med och stöttar sina lagkamrater.
  

Jens Fredricson funderar över hur det hade gått om Klara Mattsson fått rida.

Det kunde gått hur bra som helst
Jens Fredricson är mer än nöjd med sina ungdomar.
– Om Klara hade varit med vet jag inte hur det hade kunnat gå. Jag tycker att det är starkt av henne att vara kvar och stötta sina lagkamrater, trots att hon är så ledsen.
Att ponnyn blev utmätt tycker han är vansinne.
– Det var samma veterinärer som mätte in den i Hagen som mätte ut den här. Det är ett systemfel att det får gå till så här. Det är barn och djur det handlar om, säger han frustrerat.

Lugn lördag inför finalen på söndag
Inför söndagens individuella final kommer ryttarna att förbereda sig mentalt.
– Vi har en lugn dag i morgon då vi trimmar ponnyerna. Sedan sätter vi oss i en liten grupp. Vi har haft mycket hjälp av Andy Swärd och har jobbat med andningen och med att fokusera på prestationen framför resultatet.
  

Så här glada var britterna över segern, vid prisutdelningen som följdes av ärevarv till häst.
  

Text och foto: Annika Grundberg

I söndags avlutades Falsterbo Horse Show och med svenska ögon sett gjordes det på bästa möjliga sätt - Jens Fredricson vann Falsterbo Grand Prix. I vanlig ordning var så klart hela veckan full av höjdpunkter. Nu avslutar vi årets bevakning med att blicka tillbaka i ett blidspel.
 
Foto: Ida Röök 

Hippsons husbloggare My Almqvist är hästskötare hos Jens Fredricson och har arbetat i tre år med Lunatic. Här intervjuas hon av Falsterbo Horse Show efter dagens Grand Prix-vinst - och hon är så klart väldigt glad.
  
 

–  Jag hade det på känn. Jag har mått så bra och varit så stark mentalt, allt har stämt till 100 procent. 

Så säger Jens Fredricson om vinsten i Falsterbo Grand Prix. Nyckeln till framgången ligger i bra planering – och en otroligt stark känsla att segern var på gång.

Jens Fredricson var som enda svensk med till den andra omgången i Longines Falsterbo Grand Prix. Lunatic hoppade helt fantastiskt i den första rundan, där banan bjöd på en hel del klurigheter. Inte minst var det den sista distansen som ställde till det för en mängd ryttare. Många var felfria fram till den allra sista, gigantiska oxern – Angelica Augustsson och Livello till exempel.

Jens Fredricson fick en skämtsam smocka av tvåan Marcus Ehning när de stod på podiet under prisutdelningen, i dag var inte den legendariske tysken oslagbar.

– Efter Marcus omhoppning sa alla att ”det där går inte att slå”. Men det gjorde det, vilken fantastisk avslutning, säger förbundskapten Sylve Söderstrand, märkbart nöjd med hur Falsterbo-veckan slutade.

Lunatic var perfekt

Jens själv säger att känslan var 100 procent rätt.

– Det smittar av sig på Lunatic. Han känner mig utan och innan den hästen. Det finns ingen som honom, han passar mig som handen i handsken. Lunatic har ett ben här och ett ben där när han hoppar, men han vet vad som krävs för att ta sig över, och så gör han det.

I dag stämde hans plan hela vägen fram.

– Jag trimmade med hjälp av Henk Nooren i morse och då var Lunatic bara helt perfekt. Han kändes hur fin som helst.

Jens framhåller att det är just coachningen vid sidan av som gjorde att det gick så bra.

– På en sådan här tävling har jag stöttning av Sylve, Henk och många andra som jag kan bolla tankar och idéer med. Jag valde exempelvis att gå på åtta språng fram till den sista kombinationen i första rundan, det var inte många som löste det så. Hade jag gjort annorlunda hade jag kanske haft nedslag, säger han.

Full fart framåt

I omhoppningen kände han inför näst sista språnget att han var tvungen att gasa ännu mer. Mellan näst sista och sista hindret gav han och Lunatic därför allt.

– Jag hade en stor fördel av att gå ut sist i omhoppningen. Hade Marcus varit sist hade han ridit snabbare. Men jag släppte på helt efter sista hindret, det var bara full fart som gällde. Lunatic är som en liten kanin, han bara landar och sätter fart. Han är inte heller lika lång tid i luften, i och med att han är så snabb i språnget.

Landslaget i hoppning har på senare tid tagit hjälp av en mental coach.

– Jag träffade henne i torsdags. Hon kom in i stallet och frågade hur jag mådde. Jag svarade ”bra”. ”Jag ser det, du kommer att vinna”, sade hon då. Hon såg exakt på mig hur stark jag var mentalt, säger Jens. 

Jens Fredricson borde nu vara självskriven i EM-laget. Tillsammans med Sylve skulle saken diskuteras under söndagskvällen.

– Vi ger besked nästa vecka, säger förbundskaptenen.

Text och foto: Ida Röök

MISSA INTE BILDSPELET I TOPPEN PÅ SIDAN!