Foto: Svenska Ridsportförbundet

Det svenska laget vann första delen av nationstävlingen i dressyr som gick i Grand Prix, och Tinne Vilhelmson Silfvén och Don Auriello segrade individuellt följt av Patrik Kittel och Deja på andra plats.

Text och foto: Annika Grundberg
 
– Jag är mycket nöjd. Etta, tvåa och så Emilie som går in och gör sin största insats hittills, säger förbundskapten Bo Jenå nöjt direkt efter klassen.
Emilie Nyreröd på Miata slutade femma.
  

  
Tinne var väldigt nöjd med ”Anton”
– Jag är jättenöjd och glad. Han kändes fin och fokuserad. Jag lade inte in högsta växeln, när jag gör det så blir det problem med skritt och halt, så jag växlar mellan de två lägena. I dag balanserade jag det väl, trots att det var svårt med vädret. Jag följde min plan och han var mycket ridbar och oberörd av väder och vind.
  

  
Patrik gick ut som sista ryttare i laget
– Jag kände en väldig press på mig. Men jag gick ut som fjärde ryttare och klarade trycket det innebär, säger en nöjd Patrik, och berättar vad det blir han åker hem och filar på med Deja.
– Hon kan bli kvickare i passagen och vi behöver slipa på piaffen. Men hon ligger nu stadigt på 77 procent och det är en hög lägsta nivå.
  

Kyra Kyrklund hjälper Patrik Kittel på framridningen.
  
– Jag tycker att de var lite stingsliga med poängen, säger Kyra Kyrklund, som menar att det finns saker som Patrik får igenom på framridningen men som inte går igenom inne på banan. Små detaljer som ekipaget behöver slipa på.
  

  
Missar för Minna och Santana
Minna Telde och Santana hade inte en bra dag på jobbet. De inledde fint, men en bit in i programmet kom en grov miss och sedan kom de inte tillbaka.
– Hon fick flera missar på rad och då tappade hon rytmen, säger Bo Jenå.

Nationstävlingen fortsätter med Grand Prix Special på lördag och kür på söndag.

Resultat 

I söndags avlutades Falsterbo Horse Show och med svenska ögon sett gjordes det på bästa möjliga sätt - Jens Fredricson vann Falsterbo Grand Prix. I vanlig ordning var så klart hela veckan full av höjdpunkter. Nu avslutar vi årets bevakning med att blicka tillbaka i ett blidspel.
 
Foto: Ida Röök 

Hippsons husbloggare My Almqvist är hästskötare hos Jens Fredricson och har arbetat i tre år med Lunatic. Här intervjuas hon av Falsterbo Horse Show efter dagens Grand Prix-vinst - och hon är så klart väldigt glad.
  
 

–  Jag hade det på känn. Jag har mått så bra och varit så stark mentalt, allt har stämt till 100 procent. 

Så säger Jens Fredricson om vinsten i Falsterbo Grand Prix. Nyckeln till framgången ligger i bra planering – och en otroligt stark känsla att segern var på gång.

Jens Fredricson var som enda svensk med till den andra omgången i Longines Falsterbo Grand Prix. Lunatic hoppade helt fantastiskt i den första rundan, där banan bjöd på en hel del klurigheter. Inte minst var det den sista distansen som ställde till det för en mängd ryttare. Många var felfria fram till den allra sista, gigantiska oxern – Angelica Augustsson och Livello till exempel.

Jens Fredricson fick en skämtsam smocka av tvåan Marcus Ehning när de stod på podiet under prisutdelningen, i dag var inte den legendariske tysken oslagbar.

– Efter Marcus omhoppning sa alla att ”det där går inte att slå”. Men det gjorde det, vilken fantastisk avslutning, säger förbundskapten Sylve Söderstrand, märkbart nöjd med hur Falsterbo-veckan slutade.

Lunatic var perfekt

Jens själv säger att känslan var 100 procent rätt.

– Det smittar av sig på Lunatic. Han känner mig utan och innan den hästen. Det finns ingen som honom, han passar mig som handen i handsken. Lunatic har ett ben här och ett ben där när han hoppar, men han vet vad som krävs för att ta sig över, och så gör han det.

I dag stämde hans plan hela vägen fram.

– Jag trimmade med hjälp av Henk Nooren i morse och då var Lunatic bara helt perfekt. Han kändes hur fin som helst.

Jens framhåller att det är just coachningen vid sidan av som gjorde att det gick så bra.

– På en sådan här tävling har jag stöttning av Sylve, Henk och många andra som jag kan bolla tankar och idéer med. Jag valde exempelvis att gå på åtta språng fram till den sista kombinationen i första rundan, det var inte många som löste det så. Hade jag gjort annorlunda hade jag kanske haft nedslag, säger han.

Full fart framåt

I omhoppningen kände han inför näst sista språnget att han var tvungen att gasa ännu mer. Mellan näst sista och sista hindret gav han och Lunatic därför allt.

– Jag hade en stor fördel av att gå ut sist i omhoppningen. Hade Marcus varit sist hade han ridit snabbare. Men jag släppte på helt efter sista hindret, det var bara full fart som gällde. Lunatic är som en liten kanin, han bara landar och sätter fart. Han är inte heller lika lång tid i luften, i och med att han är så snabb i språnget.

Landslaget i hoppning har på senare tid tagit hjälp av en mental coach.

– Jag träffade henne i torsdags. Hon kom in i stallet och frågade hur jag mådde. Jag svarade ”bra”. ”Jag ser det, du kommer att vinna”, sade hon då. Hon såg exakt på mig hur stark jag var mentalt, säger Jens. 

Jens Fredricson borde nu vara självskriven i EM-laget. Tillsammans med Sylve skulle saken diskuteras under söndagskvällen.

– Vi ger besked nästa vecka, säger förbundskaptenen.

Text och foto: Ida Röök

MISSA INTE BILDSPELET I TOPPEN PÅ SIDAN!