Visa fråga och svar

Fråga experterna

Här svarar några av Sveriges mest kompetenta hästproffs på frågor om dressyr, hoppning, foder och hästhälsa. Missa inte chansen att få hjälp med din häst.


Hästens beteende


Varför är hästen lugnare med barn eller med "ömtåliga" vuxna?


Publicerat: 2016-01-01

Hejsan,
  
Jag har hjälpt till i många år vid en ridskola och jag har även assisterat lite när personer med funktionsnedsättningar av olika slag har ridit och hanterat hästar. Jag förundras över hur hästarna beter sig när de möter barn eller funktionsnedsatta, de sänker ofta huvudet, står blickstilla eller rör sig långsammare än vanligt.
  
Läser hästar av vem det är som hanterar dem eller sitter på dem? Förstår de att personen bredvid dem är mer "ömtålig", eller vad man ska kalla det, än mig som är vuxen och hästvan? Varför reagerar hästarna som de gör?


Anna Lundbergs svar:

Hej!
  
Jätteintressant fråga! Vad är det som påverkar relationen mellan människa och häst, hur ser hästen oss och hur påverkar vi hästen? Jag har funderat en hel del kring detta och har diskuterat frågan med studenter på Djursjukskötarprogrammet vi SLU i Uppsala, så jag ska passa på att tacka dem för input i ämnet – tack!
Själv har jag samma erfarenheter som du beskriver i din fråga, att hästar verkar vara lugnare när de hanteras av barn jämfört med när de hanteras av vuxna. Dessvärre har jag inte lyckats hitta några vetenskapliga studier där man undersökt hur hästar reagerar beroende på människans ålder, kompetens eller förmåga. Så mitt svar bygger dels på mina egna erfarenheter plus att jag diskuterar detta utifrån en evolutionär förklaring, dels på vad det skulle kunna vara för några biologiska orsaker till detta beteende hos hästen. Svaret bygger alltså på mina egna resonemang och är inget jag har studerat eller har några vetenskapliga belägg för.
  
Större tålamod
En personlig erfarenhet är att min häst brukar lägga öronen bakåt och ibland slänga med huvudet mot mig när jag borstar honom mellan frambenen. När mina barn var yngre ville de gärna hjälpa till med att borsta och de fick de gärna. Jag sa dock till dem att ”borsta inte på magen eller mellan frambenen” vilket de lovade att inte göra. Jag hann bara vända mig om så borstade de just där min häst är extra känslig. Trots detta stod han helt stilla utan att röra minsta min och med öronen spetsade framåt.
En tanke är att hästen uppfattar människobarnet som en ung individ – kanske på utseende, hur det rör sig, på lukt och ljud. Många vuxna djur, till exempel lejon, har större tålamod och tillåter ungarna att leka, snubbla, bita och så vidare utan att de flyttar på sig eller bestraffar ungen. Detta gäller även ston som låter fölet leka och klättra på henne utan att säga ifrån.
Det är som att de inser att detta är en liten valp eller en liten unge och att de därför tillåter mer. Leken kan vara ett sätt för ungen att lära sig viktiga beteenden och utveckla styrka, koordination, kondition och så vidare. Att de vuxna individerna har större tolerans kan förklaras med att de är måna om att ungen utvecklas och klarar ett liv som vuxen.
  
Ingen förväntan
En annan sak kan vara att barn och många okunniga personer inte förväntar sig olika saker. De reagerar på det som händer just nu i stället för att tänka ut en massa saker i förväg. Vi som har kunskap och erfarenheter vet vad som kan hända och vi förbereder oss på detta, på både gott och ont. Vi kanske spänner oss, ändrar tonläge och så vidare – små, små förändringar vilka hästen uppfattar.
Beroende på hur vi beter oss kan hästen se detta som tecken på fara eller tolka det som signaler som vi faktiskt tränat hästen att reagera på. Till exempel: När vi hör att bussen närmar sig kanske vi spänner oss, kniper oss fast med benen och kortar tygeln vilket hästen lydigt tar för att den ska komma fram i samlad trav. Okunniga personer, eller de som mer lever i nuet utan att bekymra sig om vad som kan hända, kommer inte att reagera på något speciellt sätt när de hör eller ser bussen – utan de rider på som tidigare. Att hästen är så lyhörd och lydig ställer många gånger till det för både oss och den.
Ett annat exempel på detta är när vi vill att hästen ska stå stilla medan vi sitter upp. Samtidigt som vi kränger oss upp i sadeln kommer vi åt hästen i sidan med vänstertån, varför hästen går framåt eller flyttar sig åt höger. Precis som vi har lärt den att göra. Att hästen flyttar på sig precis när vi ska till att svinga över högerbenet och sätta oss i sadeln uppfattar vi som olydnad, vilket vi kanske bestraffar genom att ta ett kraftigt tygeltag.
  
Anpassar sig till hästen
En tredje förklaring kan vara att barn, nybörjare och funktionshindrade ofta har en tydligare och mer planerad hästaktivitet som är anpassad till hästens kunskapsnivå. De hästar som används i hästunderstödd terapi eller på ridskolelektionerna är i förväg utbildade för aktiviteten, de är vana vid övningarna och miljön. Människorna runt omkring vet ofta vad ridpasset eller hästaktiviteten innebär för både häst och ryttare, och underlättar så att hästen förstår vad som är på gång.
Just att vi ställer rimliga krav på hästen är något jag själv brottas med. Man vill gärna lära nytt och ibland tänja på gränserna för vad man klarar. Till exempel i slalombacken vill man gärna stå på och åka så fort att det kittlar i magen, man vill prova på lite högre hopp än vad man hittills har klarat och kör man ur slalombanan vet man att man ligger på gränsen för sin förmåga och därmed utvecklas. Om man hela tiden står på benen och åker på säkerhet lär man sig inte i samma takt.
När det kommer till hästar måste man tänka annorlunda. Hästen vet inte vad jag som ryttare har för mål med min ridning eller med hästen. Om vi tänjer för mycket på gränserna är det risk att hästen blir frustrerad, konfunderad, tappar motivation att lära och förtroendet för oss. Vi behöver träna hästen så att vi kan belöna den när den gör det vi vill.
Det är viktigt att vi planerar och tänker igenom vad det är för beteende vi önskar för att kunna belöna hästen omedelbart. Svårare saker behöver vi dela upp i mindre delar och stegvis öka svårighetsgraden. Att barn, funktionshindrade och nybörjare har fokus på sin egen ridning och sin egen utbildning, och att detta sker på lugna och för uppgiften utbildade hästar där vi tar till säkerhetsåtgärder som extraledare eller tyglar med resår för att hjälpa ryttaren och minska tygelryck, gör att hästen förskonas från oklarheter eller orimliga krav. Detta gör att den blir lugnare och mindre frustrerad, och uppfattas som snällare.
  
Studera kommunikationen
Jag hoppas att ovanstående resonemang har gett dig tankar och idéer och att du fortsätter att fundera kring samspelet mellan människa och häst! Hur kan vi förbättra vår kommunikation?
Vi människor har ett stort ansvar och vi bör minimera de saker som stressar och påverkar hästen negativt. De saker hästen verkar gilla eller blir lugnare av bör vi ta till vara på och använda oss av för att få en bättre interaktion. Vad är det barnet gör som gör att hästen sänker huvudet och står helt stilla? Är det saker vi kan ta efter för att få hästen lika lugn?
Några saker skulle kunna vara att om hästen måste till hästklinik så kan hästägaren, djursjukskötaren och veterinären få hästen lugnare och medgörligare om hästen är förberedd och tränad på det den kommer att utsättas för. Det är viktigt att hästen är van vid att man rör den över hela kroppen, att man kan lyfta på hovar, att den kan kommandon för att stå still, backa och gå framåt, att den tillåter att man lyfter på svansen, tar tempen, kollar i munnen, och så vidare. 
Att vara lugn och undvika att tänka på allt som kan gå fel är lättare sagt än gjort, men ett tips är att vi rör oss långsamt och pratar högt för oss själva om allt vad vi gör just för tillfället. Eller om något helt annat, till exempel vad vi har för planer till helgen eller rabbla engelska glosor. Det kan underlätta för oss att vara mer i nuet (vi blir distraherade och har svårare att tänka på allt som kan hända), plus att hästen hör oss och är förberedd på att vi dyker upp. 
Vårt småprat kan även vara lugnande då det är så vi ofta låter hemma i stallet, som är en trygg miljö för hästen. Därmed underlättas undersökningar och behandlingar och det blir säkrare för alla inblandade.
  
Du som har ställt frågan – eller du som läser detta inlägg – kan gärna höra av dig med ytterligare frågor, funderingar eller egna erfarenheter och tips i ämnet! Förhoppningsvis kommer vi i framtiden att kunna svara bättre på frågor om detta, forskning är på gång!
  
Vänliga hälsningar Anna
   
Mitt bästa tips för att lära mer om hästar är boken ”Equine Behavior, A Guide for Veterinarians and Equine Scientists” skriven av Paul McGreevy år 2004. Förlag: Saunders, China. ISBN 0702026344.




OBS! Experterna själva har inte möjlighet att svara på några följdfrågor via kommentarsfunktionen. Ställ egna frågor via formuläret till höger, men diskutera gärna expertsvaren nedan.

Fler frågor och svar från Anna Lundberg:

Anna Lundberg


Anna Lundberg är universitetslektor i tillämpad etologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Här på Hippson svarar hon på frågor om hästens beteende. Etologi är helt enkelt vetenskapen om djurens beteende, om beteendets orsak och dess funktion.
Läs mer om Anna här!



Ställ din egen fråga

Din fråga:
Din epost:

Senaste expertsvaren

Rutinerad häst som är tittig och spänd på hinder
Victoria Almgren svarar
Köpare valde bort besiktning – hästen visade sig ha artros
Eva Johansson svarar
Unghäst som inte tar jämnt stöd på bettet
Nina Bengtsson svarar
Häst som faller ur när den fäller vinterpälsen
Eva Dahlström svarar
Viktigast få unghästen att tycka om att arbeta
Victoria Almgren svarar
Hjälp för ryttare som "rattar" för mycket
Victoria Almgren svarar
Vad funkar bäst med hästar – att vara försiktigt tålmodig eller att ”säga till”?
Jenny Yngvesson svarar
Häst som inte går upp i hull trots uträknad foderstat
Eva Dahlström svarar
Unghäst som inte går fram på uteritten
Nina Bengtsson svarar
Tips om ryttarträning för att kunna hålla huvudet stilla i traven
Nina Bengtsson svarar