Visa fråga och svar

Fråga experterna

Här svarar några av Sveriges mest kompetenta hästproffs på frågor om dressyr, hoppning, foder och hästhälsa. Missa inte chansen att få hjälp med din häst.


Hästens beteende


Häst som slår med frambenen i boxen – främst vid fodring


Publicerat: 2014-12-04

Hejsan! Har ni något tips om hur man kan träna bort en mycket otrevlig ovana som min femåring har? Han slår väldigt mycket med frambenet i boxen, främst vid fodring, och gör det också ute i hagen när hästarna leker. Han gjorde det dessutom i transporten innan vi satte en gummimatta för, så att han inte kunde slå framåt.

Han slår verkligen inte på smått vis, det är absolut inte av ilska, utan det känns mer som att det handlar om uppmärksamhet. Han står i ett större stall och vi har provat allt från att ignorera till att "säga till" – men ingenting hjälper. Jag är orolig för att han gör sig illa till slut.

Mvh Ullis


Anna Lundbergs svar:

Hej Ullis!
  
Detta att träna bort att hästen slår med frambenen är inget specifikt som jag har forskat på, och jag har inte lyckats hitta någon vetenskaplig studie kring just denna problematik. Men jag ska försöka diskutera kring problemet, så att du förhoppningsvis kan komma vidare.

Skrapar och slår i flera situationer
Vi vet att hästar skrapar och slår med frambenen i flera olika situationer. Om marken är snötäckt kan de skrapa fram gräset med framhovarna – och de skrapar ofta med ett framben när de är frustrerade (Visser et al., 2008). Vid bekantskap med nya hästar slår de ofta ut med ena frambenet eller med båda (McGreevy, 2004) och detta beteende förekommer även vid lek (McDonnel & Poulin, 2002), såsom du beskriver.
Precis som du tror jag inte att din häst slår med frambenet av aggressivitet eller för att skada någon. Det handlar snarare om lek och om att få uppmärksamhet, för att han är otillfredsställd med situationen. I transporten kan det vara frustration över att han är ensam, att transporten upplevs trång, mörk eller obehaglig på annat sätt.
Innan fodring handlar det snarare om att han har kopplat ihop slammer med fodervagn och så vidare med hö och kanske kraftfoder, och att han är starkt motiverad till att få just detta. Därför är han frustrerad när det inte kommer på direkten. I hagen med andra hästar kanske det snarare är ett lekbeteende.
  
Naturliga behov tillgodosedda
För att kunna minska din hästs skrapande och frambenssparkande handlar det om att få honom nöjd och trygg, detta gör du genom att arbeta på flera sätt. Jag ger några förslag, så får du se vad du tror kan fungera för just din häst.
Grunden för en nöjd och trygg häst handlar om att tillgodose hästens grundläggande behov. Se över hästhållningen och hanteringen, och försäkra dig om att din häst har tillgång till social kontakt i både stall och hage – helst att han hålls tillsammans med andra hästar på stora ytor så att han kan putsa, klia, leka och umgås fritt med de andra.
Se till att din häst har möjlighet att födosöka under större delen av dygnet, han får gärna ha fri tillgång till grovfoder/bete så att han själv kan välja tidpunkt för födosök, vila och så vidare.
Ett annat viktigt behov hos hästen är att kunna röra på sig. Hästar är anpassade för att röra sig långa sträckor för att söka föda, vatten, skugga och så vidare. Begränsar man hästens möjligheter att röra sig fritt innebär det dessutom att man har svårt att kunna tillgodose dess behov av födosök, eftersom hästar som inte rör sig lätt blir tjocka. Har man hästarna i flock ökar aktiviteten och mängden de rör sig, vilket också är bra för att hästen ska hållas i lagom hull.

Överdrivet lekbeteende?
Att din häst slår med frambenet mot andra hästar i hagen handlar troligtvis om lek. Att han lyfter sitt ben väldigt högt kanske beror på att han är väldigt rörlig. En annan förklaring skulle kunna vara att han uppvisar ett överdrivet lekbeteende på grund av frustration. Vissa beteenden förstärks när man inte har haft möjlighet att utföra dem, man får ett uppdämt behov, och när man väl ges möjligheten att utföra beteendet kan det bli att man överdriver det.
Detta har man sett hos hästar när det gäller putsning. Har man haft hästar frånskilda en längre tid putsar de mer och intensivare när de väl släpps ihop (Christensen et al., 2002). Detta ser vi även vad gäller rörelse. Hästar som stått på boxvila är exempelvis svåra att sätta igång lugnt och försiktigt, de vill gärna galoppera i full sprutt i kombination med några bocksprång, när de väl kommer ut. Kan frambenssparkarna vara ett tecken på ett uppdämt lekbehov? Kanske i kombination med ett uppdämt rörelsebehov?

Lätt att förstärka vid fodring
Att din häst skrapar och sparkar med frambenet i samband med fodring skulle kunna vara ett tecken på att födosöksbeteendet inte är tillgodosett, kanske på grund av för långa ätuppehåll. Dessutom är det väldigt lätt att vi förstärker detta beteende, eftersom vi ger hästarna mat när de står och skrapar och sparkar. Då blir de ännu duktigare på att skrapa. För att minska detta skrap-/sparkbeteende måste beteendet släckas ut, något man gör genom att man aldrig belönar sparkandet.
Du skriver att ni har försökt detta och det är en bra början. Dock krävs det att man ignorerar beteendet en väldigt lång tid (all framtid?), och om man någon gång råkar fodra trots att hästen sparkar förstärks beteendet istället. Studier har visat att om man belönar redan inlärda beteenden helt oregelbundet, det vill säga då och då, blir våra djur ännu duktigare och ännu mer motiverade att utföra dessa beteenden (Flannery, 1997).
I den här fodersituationen är det väldigt svårt att ignorera sin häst och jag tänker att du hellre ska försöka föregå din häst, att du fodrar den innan den börjat sparka. Bra är förstås om din häst kan ha fri tillgång till foder så att han inte är så motiverad till att skrapa/sparka med benet. Han kanske kan ha halm som strömedel? Annars kanske du får se till att förbereda så att det utanför din hästs box ligger foder som ni kan ge honom direkt, innan han börjar sparka.
Vad gäller kraftfoder kan man ha automatisk utfodring så att alla hästar får samtidigt. Just i ett större stall, där det kan ta tid innan man har hunnit ge alla hästar, kan det vara bra för att minska frustrationen med automatisk utfodring.
Kanske ni inte ens behöver ge kraftfoder. För de flesta hästar kan man täcka närings- och energibehoven genom att öka på grovfodergivan. Kolla med en kunnig agronom eller foderrådgivare och läs mer på Hästsveriges hemsida, där kan man även prova sig fram och hitta en bra foderstat.
Foderstaten kan även ha en koppling till lekbeteendet din häst visar i hagen. Du har inte beskrivit foderstaten, hur mycket din häst arbetar, får gå i hage och så vidare. Men en sak du kan ta med dig är att hästar som får mycket kraftfoder och som tillbringar mycket tid på stall ofta är mer upprymda och extra busiga, vilket är ytterligare ett skäl till att se över foderstaten.
Utöver de grundläggande faktorerna som social kontakt, föda och rörelse har även vår hantering och träning betydelse för hästens välmående.

Lyssna på små och fina hjälper
Eftersom din häst bara är fem år kan det vara så att det är ganska fullt upp med träningar och annat nytt, till exempel nya miljöer och nya hästkompisar. Det är viktigt att du verkligen tränar in grunderna vad gäller de signaler vi använder oss av när vi kommunicerar med hästen, både från marken och när vi rider. Till de absoluta grunderna hör start- och stoppsignalerna, samt de signaler vi använder för att få hästen att flytta sig sidvärts.
Din häst ska för ett lätt tryck i grimman stanna och starta. Med hjälp av ett lätt tryck med handen eller ett spö ska din häst flytta undan framben respektive bakben åt höger och vänster. Uppsuttet ska din häst gå fram för ett lätt tryck av skänkeln, stanna för ett lätt tygeltag, flytta frambenen åt höger respektive vänster för små ledande tygeltag, samt bakbenen med hjälp av ett lätt skänkeltryck med en något bakåtförflyttad skänkel.
Detta ska din häst kunna i olika miljöer och med olika svårighetsgrad, det vill säga även om andra saker runt omkring påkallar hästens uppmärksamhet. Exempelvis trots att en bil passerar eller att andra hästar rör sig i en angränsande hage.

Inkonsekventa signaler
För dig är det av yttersta vikt att du använder dig av unika signaler, det vill säga att exempelvis ett tag bakåt med grimskaftet alltid betyder stanna och att du inte använder denna signal för andra saker. Hästen har inga problem med att lära sig flera olika kommandon eller signaler för samma beteende, till exempel kan hästen lätt lära sig att tryck från bett i munnen, tryck från grimma på nosryggen eller ett ”ptrrrroo” betyder att den ska stanna. Men som sagt, att använda samma signal för helt olika responser gör hästen osäker och ökar risken för frustration och stress. Plus att vi själva riskerar att bestraffa hästen obefogat, vilket i sin tur ökar stressen hos den.
Vissa saker är ju uppenbara, vi säger ”ptrroo” när vi vill att hästen ska stanna och denna signal är inget vi använder oss av när vi vill att den ska gå fram. Då smackar vi eller trycker lätt med skänklarna istället. Med andra signaler är det inte lika tydligt, eftersom vi själva kanske inte ens är medvetna om dem. Många av oss tycker att det är praktiskt att hästen följer oss när vi går och leder den. Och att hästen stannar när vi stannar. Det är bekvämt och snabbt, vi behöver inte signalera varken med ljud eller tryck, hästen följer våra rörelser.
Problemet uppstår när vi ställer upp hästen och vill att den ska stå kvar på en viss plats, till exempel i stallgången eller utanför transporten, medan vi går och hämtar något. Risken är då stor att hästen försöker följa med oss (när vi går så ska hästen gå), med följden att vi kanske bestraffar hästen eller försöker förtydliga vårt ”stannakommando” med hjälp av ett starkare ”ptrrrooo” eller ett ryck i grimman – så att hästen verkligen står still innan vi återvänder mot sadelkammaren eller bilen.
På nytt vill dock hästen gå med oss när vi börjar gå, eftersom den har lärt sig och blivit belönad i andra situationer för att den är så följsam och lydig. Och då kanske vårt tålamod tar slut.
Problemet i just denna situation är inte att hästen är olydig eller inte har förstått din signal för ”stanna”, utan att hästen har lärt sig att signalen ”mattes/husses ben rör sig” betyder att den ska ”gå”.

Frustration kan förstärkas
Det är därför jätteviktigt att du gör klart både för dig själv och för hästen vilka signaler som gäller. Ett tryck framåt i grimman betyder ”gå”, även om du själv står kvar. Och ett tryck bakåt i grimman betyder ”stanna”, även om du som leder hästen fortsätter att röra dig framåt eller runt hästen.
Först när dessa grundläggande signaler är tydliga för er båda skapas förutsättningar för vidare träning. Och även oönskade beteenden som till exempel boxvandring och vävning kan utlösas av frustration på grund av otydliga signaler. Studier har visat att risken för att hästen börjar väva ökar med antalet ryttare (Nagy et al., 2008) – och ju fler vi är som rider och hanterar hästen desto mer variation vad gäller olika signaler kan man ju förvänta sig att hästen utsätts för.
Även om det bara är du som rider din häst så är det viktigt att annan hantering är konsekvent. Ni kan som sagt absolut ha olika signaler när ni vill att hästen till exempel ska stanna (halt, stopp, ptrrroo, tryck i grimma och så vidare), men försäkra dig om att ni inte använder samma signal för olika responser.

Straffa aldrig beteendet
Avslutningsvis vill jag starkt avråda från att bestraffa hästen när den sparkar med frambenet eftersom detta beteende kan bero på osäkerhet och frustration, något som bara ökar om man dessutom bestraffar den. Hoppas att mina råd kan vara till hjälp, annars får du höra av dig igen. Och skriv gärna och berätta hur det går!
Ett annat tips är att du tar kontakt med Sveriges akademiska etologer, här, för att få hjälp av en universitetsutbildad etolog med just din häst.

Vänliga hälsningar
Anna Lundberg
  


Lästips:
Christensen, J. W., Ladewig, J., Søndergaard, E. & Malmkvist, J. 2002. Effects of individual versus group stabling on social behaviour in domestic stallionsApplied Animal Behaviour Science233-248.

Flannery, B. 1997. Relational discrimination learning in horses, Applied Animal Behaviour Science, 267-280.

McDonnell, S.M, Poulin, A. 2001. Equid play ethogramApplied Animal Behaviour Science263-290

McGreevy, P. 2004. Equine Behavior, A Guide for Veterinarians and Equine Scientists. Saunders, China. ISBN 0702026344.

Nagy, K., Schrott, A., Kabai, P. 2008. Possible influence on stereotypic behaviour in horses. Applied Animal Behaviour Science. 111, 321-328.

Visser, E.K., Ellis, A.D & Van Reenen, C.G. 2008. The effect of two different housing conditions on the welfare of young horses stabled for the first time, Applied Animal Behaviour Science521-533.




OBS! Experterna själva har inte möjlighet att svara på några följdfrågor via kommentarsfunktionen. Ställ egna frågor via formuläret till höger, men diskutera gärna expertsvaren nedan.

Fler frågor och svar från Anna Lundberg:

Anna Lundberg


Anna Lundberg är universitetslektor i tillämpad etologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Här på Hippson svarar hon på frågor om hästens beteende. Etologi är helt enkelt vetenskapen om djurens beteende, om beteendets orsak och dess funktion.
Läs mer om Anna här!



Ställ din egen fråga

Din fråga:
Din epost:

Senaste expertsvaren

Rutinerad häst som är tittig och spänd på hinder
Victoria Almgren svarar
Köpare valde bort besiktning – hästen visade sig ha artros
Eva Johansson svarar
Unghäst som inte tar jämnt stöd på bettet
Nina Bengtsson svarar
Häst som faller ur när den fäller vinterpälsen
Eva Dahlström svarar
Viktigast få unghästen att tycka om att arbeta
Victoria Almgren svarar
Hjälp för ryttare som "rattar" för mycket
Victoria Almgren svarar
Vad funkar bäst med hästar – att vara försiktigt tålmodig eller att ”säga till”?
Jenny Yngvesson svarar
Häst som inte går upp i hull trots uträknad foderstat
Eva Dahlström svarar
Unghäst som inte går fram på uteritten
Nina Bengtsson svarar
Tips om ryttarträning för att kunna hålla huvudet stilla i traven
Nina Bengtsson svarar