Visa fråga och svar

Fråga experterna

Här svarar några av Sveriges mest kompetenta hästproffs på frågor om dressyr, hoppning, foder och hästhälsa. Missa inte chansen att få hjälp med din häst.


Hästens beteende


Kan hästar lära sig gå tillsammans trots bråk vid ihopsläppet?


Publicerat: 2015-08-25

Hej Anna!
  
För en tid sedan fick jag hem en ny valack (äldre herre) som släpptes ihop med min flock en och en. Min befintliga valack (av den lite hingstigare sorten) fick tuppjuck och attackerade den nya valacken hemskt aggressivt. Den nya valacken fick gå med stona en vecka och jag släppte ihop den med min valack igen, men med samma utgång. Jag är orolig för att någon av dem ska skada sig, jag vill inte bara lämna dem åt att "göra upp". Kan man lösa detta eller är det "kört"?


Anna Lundbergs svar:

Hej!
  
Hästar är sociala djur och vi vet med säkerhet att de behöver sällskap av andra hästar för att må bra. Att kunna se andra hästar är inte tillräckligt, utan helst ska hästarna hållas i grupp så att de kan klia och putsa varandra. Speciellt för den unga hästen är flocken viktig – då de genom samvaro med andra hästar utvecklar sin sociala förmåga, de blir mindre aggressiva och de har lättare att kommunicera både med hästar de känner och nya bekantskaper (samt även med människor, jämfört med hästar som hålls ensamma under uppväxten – se Christensen et al., 2002). Utöver de sociala färdigheterna finns det många andra fördelar med flocklivet. Genom ömsesidig putsning kan hästarna få kli på ställen där de själva har svårt att komma åt och flocken innebär en ökad trygghet.
I en flock är man fler individer som kan upptäcka faror, rovdjuren får svårare att välja ut vem de ska attackera och bara av att vara många minskar risken för den enskilda individen att just den ska bli tagen. Vi ser också att hästar som har sällskap av andra hästar rör sig mer, de leker mer och risken för att hästarna utvecklar stereotypier eller uppvisar oönskade beteenden minskar. Med flocklivet kommer även en del nackdelar. Att leva med andra i grupp ökar risken för konkurrens om till exempel foder, väderskydd eller parningspartners – och risken för smittspridning ökar. För att minska de negativa sidorna med flocklivet är det viktigt att vi tänker över vår djurhållning och hantering.
  
Större ytor = mindre bråk
Under vilda förhållanden styr hästarna vilken flock de ansluter sig till, hur nära de går varandra och så vidare. I fångenskap styr vi detta och många gånger tränger vi ihop hästarna på för små ytor, för att de ska kunna gå undan för varandra. Dessutom är ofta möjligheten till födosök begränsad, vilket ökar risken för konflikter. 
När man har studerat frilevande hästar är antalet allvarliga aggressiva interaktioner ganska ovanliga, medan antalet aggressiva beteenden hos hästar i fångenskap är starkt relaterade till storleken på hagen. Antalet aggressiva och undergivna beteenden minskar med ökad yta (Flauger & Krueger, 2013). Skillnaden beror på att hästar i det vilda kan gå undan från varandra, vilket gör att hoten inte behöver eskalera till aggressiva interaktioner för att ge effekt. Sparkar och bett innebär en ökad risk för skador, något som hästarna själva vill undvika.
För att hjälpa våra hästar är det flera saker vi bör tänka på. För det första gäller det att förebygga konkurrens och se till att eftertraktade resurser som foder, vatten, väderskydd, insektsskydd, liggytor, och så vidare finns tillgängliga för alla hästar – även de lågrankade individerna. Hästar vill göra samma saker samtidigt, en förutsättning för att de ska förbli en flock, och om lågrankade individer till exempel inte kan dricka i nära anslutning till när de andra dricker kan de välja att vandra iväg med flocken i stället för att stanna kvar och dricka.
Utrymme är en annan viktig faktor. Har hästarna stora ytor att röra sig på, gärna i kombination med olika föremål som kan ge skydd (till exempel träd, väderskydd, stora höbalar, stenar, kullar och så vidare), väljer de att gå undan för varandra vid minsta hotsignal från en annan häst. Om de däremot inte kan gå undan från varandra ökar hotsignalernas intensitet – och de öronrörelser och andra signaler som utgjorde de tidiga signalerna trappas upp till hot om bett, hot om spark och vidare till riktiga sparkar och bett som i sin tur innebär stora skaderisker.
Andra saker som vi bör tänka på för att minska risken för konflikter hästarna emellan är att vi låter dem bekanta sig med varandra successivt. En studie på unghästar gjord av Elke Hartmann m fl (2009) visar att risken för sparkar och bett minskar om hästarna har fått bekanta sig med varandra genom att stå i boxarna bredvid varandra innan ihopsläpp.
  
Rid ut tillsammans först
Att rida ut tillsammans innan hästarna släpps ihop i hagen är något jag har egna goda erfarenheter av, i de inackorderingsstall jag haft min egen häst. Om uteritten verkligen ger en positiv effekt återstår att forska om, det kan ju vara så att det skulle gått bra även utan gemensam uteritt. En fördel med uteritten är dock att hästarna, utöver att få bekanta sig lite med varandra, även får röra på sig. Det är bra om de inte har något uppdämt rörelsebehov när de släpps ihop, då detta kan stimulera till extra mycket bus i hagen.  
Ett annat tips är att man ser till att hästarna är hungriga och extra motiverade att födosöka så att de, när de släpps ihop, har fokus på att beta eller äta grovfoder. Viktigt är då att det verkligen finns gott om bete/utfodringsställen så att det inte behöver bli konkurrens och att hästarna inte behöver tränga ihop sig. När man har studerat andra djurslag har själva ordningen som djuren släpps in stor betydelse. Den som befinner sig i hagen först har ett övertag gentemot den som släpps in som nummer två. Så om man har möjlighet kan en idé vara att släppa hästarna samtidigt i en för båda hästarna ny hage. Att ta av bakskorna är en annan säkerhetsåtgärd. Att du bär hjälm och ser till att inte hamna mellan hästarna är viktigt för din egen säkerhet!
Du skriver att du har släppt ihop den nya hästen med de andra parvis, vilket vanligtvis är en bra metod. Genom att bekanta sig med en häst i taget minskar risken att den nya individen kommer för nära någons putsarkompis eller kamrat. När du sedan släpper ihop dem allihop tillsammans skriver du att det blir problem då din gamla valack blir aggressiv. Du beskriver din gamla valack som hingstig och på din redogörelse verkar det som om din gamla valack uppfattar din nya som ett hot, att han riskerar att förlora ”sina” ston. För att minska nivån på de signaler din gamla valack behöver använda sig av för att mota bort din nya valack är det väldigt viktigt att de har gott om utrymme, så att den nya hästen kan gå undan och att han kan hålla avstånd. Och att han inte behöver närma sig av andra orsaker som till exempel hunger eller törst.
  
Yttre förutsättningarna måste vara goda  
Du är rädd att det ska vara kört för dina hästar att fungera ihop och visst finns det hästar som på grund av tidigare erfarenheter, eller snarare brist på sociala erfarenheter, har svårt att gå ihop med andra hästar. Dessa hästar hör dock till undantagen och även om just din hästflock kanske inte skulle välja att hänga ihop under vilda förhållanden (i det vilda har hästarna möjlighet att lämna en flock och söka upp en annan) så kan nog de flesta hästar fungera ihop med tiden, bara de yttre förutsättningarna är goda. 
I en studie av Søndergaard & Turner från 2008 bedömer forskarna att det tar en till två veckor för en hästflock att anpassa sig till en ny gruppkonstellation. De kriterier man använt sig av för att avgöra om gruppen anpassat sig var förekomsten av olika sociala beteenden, exempelvis hälsningsbeteenden, och även avståndet mellan hästarna. När hälsningsbeteendena sjönk och avstånden mellan hästarna minskade till samma nivåer som innan gruppförändringen bedömde man att flocken hade stabiliserat sig. 
Dock anser jag att det kan ta mycket längre tid innan hästarna i flocken har stadgat sig så pass att de har blivit putsarkompisar. Här kan jag dela med mig av en egen erfarenhet. Jag har två valacker som gått ihop i snart sex år. Under flera år jagade min stora häst iväg ponnyn så fort ponnyn var närmre än några meter. Först nu, under det senaste året, har jag sett att de står och vilar riktigt nära varandra och först nu putsar och kliar de varandra. Så, i alla fall i just detta fallet, har två hästar som från början inte gillade varandra blivit putsarkompisar efter flera år.
Ofta har vi begränsade möjligheter att gruppera hästarna så att de går i optimala grupper med varsin putsarkompis. Många har bara en häst och är beroende av rutiner och hästar i andra stall. En del har fler än en häst men oftast är det andra egenskaper som hästens utbildning, egenskaper, storlek, ålder, ras, stam, pris och så vidare som bestämmer om vi köper den eller inte – högsta prioritet är inte att den går bra ihop med de andra hästarna i stallet. Men det är fortfarande vårt ansvar att försöka göra livet så bra som möjligt för hästarna och här är den sociala biten en viktig pusselbit. 
  
Viktigt med stabila grupper
Genom att placera hästar som gillar varandra bredvid varandra i stallet, eller i samma hage, gör vi det bästa av situationen när hästarna inte kan välja helt fritt. Och som sagt, det tar tid för hästar att anpassa sig till nya grupper och det kan ta lång tid för hästar att bli putsarkompisar – så det är viktigt att vi försöker hålla grupperna stabila och inte flytta hästarna så ofta. Man skulle kunna tro att hästar lär sig hur de ska göra när de hamnar i en ny hästflock eller att hästflockar som ständigt får nya medlemmar skulle vänja sig vid detta. Men så är inte fallet, stressen fortsätter att vara hög även i grupper som skiftas ofta (Hartmann et al., 2009). Det verkar inte som om att hästar har särskilt bra förmåga att vänja sig vid omgrupperingar, något som är ytterligare ett argument för att hålla stabila hästflockar. 
Om det mot förmodan inte fungerar att hålla dina hästar ihop har du fördelen att du har flera hästar, så du kan ju dela upp dem i två grupper efter vilka individer som fungerar bäst ihop. Ett annat tips är att du kontaktar Sveriges akademiska etologer för ytterligare hjälp och råd här.
  
Hör gärna av dig och berätta hur det går! Likaså om du har ytterligare frågor!
   
Vänliga hälsningar
Anna Lundberg   


Referenslista för dig som vill läsa mer i artiklar jag refererar till:
Christensen, J.W., Ladewig, J., Søndergaard, E. & Malmkvist, J. 2002. Effects of individual versus group stabling on social behaviour in domestic stallions. Appl. Anim. Behav. Sci. 75, 233–248.
  
Flauger, F. & Krueger, K. 2013. Aggression level and enclosure size in horses (Equus caballus). Pferdeheilkunde, 29: 495-504.
  
Hartmann, E., Keeling, L.J. & Rundgren, M. 2009. Social interactions of unfamiliar horses during paired encounters: effect of pre-exposure on aggression level and so risk of injury. Appl. Anim. Behav. Sci. 121, 214–221.
  
Søndergaard, E. & Turner, K.G. 2008. Timeframe for a novel horse to become familiar in a group. In: Krüger, K. (Ed.), Proceedings of the International Equine Science Meeting. Regensburg, Xenophon Verlag, p. 35.




OBS! Experterna själva har inte möjlighet att svara på några följdfrågor via kommentarsfunktionen. Ställ egna frågor via formuläret till höger, men diskutera gärna expertsvaren nedan.

Fler frågor och svar från Anna Lundberg:

Anna Lundberg


Anna Lundberg är universitetslektor i tillämpad etologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Här på Hippson svarar hon på frågor om hästens beteende. Etologi är helt enkelt vetenskapen om djurens beteende, om beteendets orsak och dess funktion.
Läs mer om Anna här!



Ställ din egen fråga

Din fråga:
Din epost:

Senaste expertsvaren

Rutinerad häst som är tittig och spänd på hinder
Victoria Almgren svarar
Köpare valde bort besiktning – hästen visade sig ha artros
Eva Johansson svarar
Unghäst som inte tar jämnt stöd på bettet
Nina Bengtsson svarar
Häst som faller ur när den fäller vinterpälsen
Eva Dahlström svarar
Viktigast få unghästen att tycka om att arbeta
Victoria Almgren svarar
Hjälp för ryttare som "rattar" för mycket
Victoria Almgren svarar
Vad funkar bäst med hästar – att vara försiktigt tålmodig eller att ”säga till”?
Jenny Yngvesson svarar
Häst som inte går upp i hull trots uträknad foderstat
Eva Dahlström svarar
Unghäst som inte går fram på uteritten
Nina Bengtsson svarar
Tips om ryttarträning för att kunna hålla huvudet stilla i traven
Nina Bengtsson svarar




Aktuella samarbeten

Ridsportens Innovationer
Hållbara ryttare
Patrik Kittel Dressage Tour
Uppfödaren i centrum
Foderbloggen
I hästhälsans tjänst

Senaste numret

Läs mer om Hippson Nr 1

SPECIAL: Klimat & Miljö!
– Dags att framtidssäkra ridsporten
– Inspiration: Hållbarhet som lönar sig
– Naturbete har många fördelar
– Vårda hagen för sjöarnas skull
– Hållbar hemmahoppning
– Dressyrträna i mobilen
...och mycket mycket mer

Läs numret i det digitala arkivet