Visa fråga och svar

Fråga experterna

Här svarar några av Sveriges mest kompetenta hästproffs på frågor om dressyr, hoppning, foder och hästhälsa. Missa inte chansen att få hjälp med din häst.


Hästens beteende


Hur tränar jag fölet på bästa sätt?


Publicerat: 2014-10-25
Hej!
  
Jag kommer senare i vinter att få hem ett föl som jag har köpt, det har gått på bete med sin mamma hela sommaren och sedan i lösdrift. Fölet är lite hanterat, men inte så mycket. Jag undrar hur jag ska börja arbeta med det? Finns det en risk att fölungen blir för van vid oss människor, vilka övningar ska jag göra och hur ofta?
  
Tacksam för svar!
Jenny

Anna Lundbergs svar:

Hej, grattis till din nya häst, vad roligt för dig! Och stort tack för din fråga. Väldigt intressant och väldigt bred, det finns många olika aspekter att ta hänsyn till!

Utöver forskning arbetar jag som lärare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) där jag undervisar veterinärer, agronomer, djursjukskötare och biologer inom etologi. Din fråga var så intressant att jag har haft med den som ”fall” på en av djursjukskötarnas kurser i årskurs 2. Så jag har dessa studenter att tacka för en hel del input i mitt svar till dig, jag har lagt in deras kommentarer längst ner i svaret.

Ditt föl verkar ha fått goda förutsättningar för att klara ett liv som sällskapshäst med ridning, hantering och allt annat som hör till! Just att fölet får gå länge med sin mamma, tillsammans med andra hästar på bete och i lösdrift, ger det en massa bra och positiva erfarenheter. Genom att hålla sig nära stoet lär sig fölet vad som är lämpligt att äta, det lär sig vad det bör hålla utkik efter, vänjer sig vid en massa saker och får social kompetens – som hästen dessutom kan ha nytta av senare i livet när den ska förstå sig på oss människor. Jättebra!
Att vi i samband med köp, inridning, inkörning etcetera många gånger väljer att stalla upp våra unghästar individuellt i boxar är oftast enbart av praktiska skäl, för att det ska bli enklare för vår egen skull. Men försök att tänka utifrån hästens behov, då blir det för det mesta bäst även för oss människor i slutändan. Så om du har möjlighet att även fortsättningsvis hålla din häst på lösdrift tillsammans med andra hästar, gärna i olika åldrar, med tillgång till stora ytor där de kan röra sig och leta föda vore det toppen. Både för dig och för hästen!

När det gäller träning av fölet/unghästen så ska du se all hantering som träning. Allt det vardagliga du gör, kanske bara av farten, är ju träning för den. Så tänk igenom hur du själv beter dig, vad du vill åstadkomma med din träning och vad du kanske behöver hjälp med.
Ur säkerhetssynpunkt bör man alltid vara flera personer i stallet när man hanterar dessa stora, reaktionssnabba, starka djur – och i vissa situationer kan det vara extra viktigt att ta hjälp av någon duktig person, som har tidigare erfarenheter av hästträning. Det är ofta väldigt enkelt att lära in nytt, men svårt att lära om, så det är bra om man slipper träna om saker som råkat bli ”fel”.

För hästar, som är bytesdjur, är det extra viktigt att lära sig och att komma ihåg saker som innebär fara och hot, det är nödvändigt för att de ska klara sig i det vilda. Detta är något vi inte har lyckats avla bort hos våra moderna sällskapshästar, som inte skulle behöva vara så vaksamma eftersom vi ju skyddar dem mot rovdjur. Men våra tamhästar har alltså kvar dessa beteenden och just saker som skrämmer din häst kan vara svåra att träna bort. Så det gäller att inte gå för fort fram eller trassla till det för sig så att riskfulla situationer uppstår i onödan. Så här kan det vara extra bra med hjälp av andra personer.

Även andra hästar är en ovärderlig hjälp vid träning av unga eller otränade individer. Bara att få vara i flock tillsammans med andra hästar är värdefullt för dig och din häst. Genom att träna hästen i sällskap av andra hästar kommer din häst att vara tryggare och klara nya, läskiga och kanske hotfulla situationer bättre. Hästar är ju flockdjur och risken att bli uppäten minskar om man är fler som håller utkik efter faror, plus att risken att ”just jag” ska bli uppäten minskar ju fler man är. Så träna gärna din häst tillsammans med andra hästar, kanske när du har sällskap i paddocken med en annan häst och ryttare, eller i närheten av andra hästar – till exempel i stallet eller bredvid hagen beroende på vad det är du ska träna.

Vad du ska träna för olika saker beror dels på vad hästen har för behov, dels på vad du har för tankar om vad din häst ska klara senare i livet eller vilka situationer den kommer att utsättas för. Tänk gärna stort! Även om du inte har några planer på att sälja din häst, eller tävla, är det bra att träna den att kliva på och åka transport. Din häst kan bli sjuk eller råka ut för situationer så att den kanske måste köras till veterinär. Då är det bra om hästen har erfarenhet av detta, så att du inte måste börja träna detta under stress eller när hästen kanske är skadad.
Att förbereda och träna våra hästar för situationer som kan uppstå i framtiden är ett ansvar vi bör ta. Och detta måste göras i god tid, så att vi hinner vänja hästen och träna den innan det blir skarpt läge. Plus att vi måste underhålla dessa kunskaper med jämna mellanrum. Men oftast så är ju detta precis vad vi vill, vi skaffar oss husdjur för att vi gillar att umgås, träna och göra saker tillsammans med dem!

Vad gäller träningsintensitet och hur många gånger man ska träna bör vi börja med att göra en liten planering. Vad är syftet? Vad är det för beteende (respons) vi vill se hos hästen? Hur ska vi lägga upp träningen så att vi har goda förutsättningar att lyckas – så att hästen visar det beteende vi efterfrågar så att vi kan belöna detta?
Om man kan dela upp beteendet så att man kan lära hästen stegvis vad det är vi efterfrågar är det en fördel. Men detta kräver lite eftertanke, så att man inte gör det för svårt för hästen. Till exempel kan man med lastträning börja med att leda hästen, i sällskap av andra hästar, förbi transporten ute på stallplanen. Man kanske kan ställa transporten i hagen (observera att den av säkerhetsskäl måste vara fastkrokad i bilen, så man får fundera ut ett bra sätt så att hästarna inte skadar sig). Sen kan unghästen få se hur andra hästar går in i hästtransporten innan du börjar tränar själva lastningen.
Även här går man stegvis framåt. Första gången kan man belöna att hästen tittar in i transporten eller ställer en hov på lämmen. Gärna att det står en erfaren häst i transporten. Nästa gång kanske man nöjer sig att den unga hästen ställer två hovar på lämmen. Gå inte för fort fram och tänk på att det är många nya saker för den otränade hästen – till exempel klapprande ljud, att lämmen sviktar, att transporten är både liten, instängd och kanske mörk och så vidare.

Att jag så här på direkten kom in på lastträning visar på ett annat fenomen. Vi tror ofta att såna här saker som lastträning eller träning för klippmaskiner, injektioner, vattenmattor eller andra titthinder och så vidare är den stora träningen. Men hoppa tillbaka till början av stycket med lastträningen. Jag skriver ”börja med att leda hästen”. Så redan innan lastträningen kan starta behöver hästen vara van vid ett par saker som faktiskt hör till grundträningen.
Dels ska hästen till en början vänjas vid att ha grimma på sig och kanske träns så småningom. Hästen ska förstå vad vi vill när vi drar i grimskaftet åt olika håll, kanske i kombination med olika röstkommandon. Just grunden vad gäller hantering, att hästen ska gå undan för tryck både framåt, bakåt och åt sidorna och så vidare, är något vi behöver lägga mycket träning på. Och då är vi tillbaka på detta med intensitet och upprepning.
Håll inte på för länge utan pausa ofta – och träna gärna hellre flera gånger uppdelat under dagen. Träna på många olika ställen så att hästen inte kopplar dina signaler till vissa platser eller vissa situationer. Generellt brukar man säga att du måste träna in en sak på minst fem olika ställen för att inte riskera att hästen bara kan ”ptro”-kommandot i stallet och i ridhuset, inte på parkeringen.

Vad gäller din fundering om man riskerar att träna för mycket, så att din häst blir för van vid oss människor, ser jag detta som en väldigt bra fråga som i vissa fall kan vara befogad. Dels händer det ibland, även om det är väldigt sällsynt, att föl övergivs eller av andra skäl föds upp av och enbart i sällskap av människor. Detta är absolut inte bra. Hästar behöver sin mamma och andra hästar för att utvecklas normalt. Dels ser vi att vissa människor, av omsorg om sin häst, låter den stå uppstallad individuellt i box och låter den gå ensam i hagen för att skydda den från skador. Det finns ingen forskning som stöd för att detta verkligen minskar skaderisken, men vi vet med säkerhet att risken för stereotypier ökar med begränsad social kontakt och rörelse.
Vi människor klarar inte att tillgodose hästens behov av social kontakt! Likaså ökar risken för skador på ligament, kolik, vissa ögonsjukdomar, med mera om vi begränsar våra hästars rörelsefrihet – vilket ofta blir fallet om hästen ska ha egen hage. Men i ditt fall tror jag inte att det föreligger någon risk att din träning gör att din häst blir för van vid människor, utan träna på! Just att börja träna och hantera i samband med avvänjning verkar vara väldigt bra, det kommer att underlätta hantering av din häst i framtiden.

Studenternas råd
Utifrån de diskussioner mina djursjukskötarstudenter har haft i ämnet har vi följande råd till dig:

  • Det är ingen risk att du hanterar fölet för mycket, så länge du inte stör den viktiga kontakten mellan stoet och fölet i tidig ålder. I det vilda stannar fölen med stoet och sin flock 1-3 år. När fölet kommer till dig är det därför viktigt att det får fortsätta gå i en flock och utveckla sociala beteenden, även fast det är avvant från stoet. I en bra flock finns jämngamla lekkompisar men även äldre individer.
      
  • Var hos fölet och hantera det mycket. Träna på att gå ifrån flocken, men gå inte alltid ifrån flocken så fort du kommer. Då finns det risk att hästen ser negativt på ditt besök. Prova att bli kvar och till exempel borsta i hagen ibland, ta hjälp av tryggheten i flocken. Du kan träna på att lyfta hovar, gå på transporten, miljöträna, flytta undan för tryck, gå in och ut i stallet, ta på och av täcke och träna på att hästen ska acceptera att du tar på den överallt. Jobba korta stunder så att hästen orkar koncentrera sig och får lyckas. Gå sakta fram! I början kan det vara till hjälp att ha en bra förebild med, i form av en annan äldre och trygg häst. Du kan även ta hjälp av någon med mer erfarenhet, som tidigare jobbat med föl och unghästar.
       
  • När unghästen kommer till kliniken förväntar vi oss att den ska vara van vid människor så att vi som personal kan hantera den. Det innebär att den gärna ska vara van vid att ha grimma på sig, att få hovarna lyfta, van vid att vara uppbunden, van vid beröring och att vara ensam. Att unghästen är tränad för att åka tranport och vid att besöka nya miljöer är en fördel. Det är även bra om hästen är van vid träns och betsel då man kan behöva longera den under tiden den är inskriven, beroende på vilken skada den har.
    Det här gör behandlingar och hantering av unghästen mycket säkrare för oss, och så för hästen själv. Eftersom hästen är ett flyktdjur är allt det här mycket viktigt just för säkerheten, att den är van vid så mycket som möjligt för att den inte ska reagera så kraftigt på nya situationer. Även om den är hanterad finns så klart risken ändå – men förebyggande åtgärder är alltid viktigt. En häst som inte är van vid att vara i trängre utrymmen såsom en box – eller vara uppbunden – kan få en kraftig flyktreaktion, men med hjälp av träning kan hästen vänjas till att känna sig trygg även då (Christensen et al., 2008).
     
  • Hur du ska träna din häst på de här momenten tycker vi är upp till dig, eftersom det finns olika tankesätt och metoder som man kan använda sig av. Sök information i böcker och hos duktiga tränare, för att få idéer och hjälp på vägen. Viktigt är att du är konsekvent och inte ser din häst som en kompis som förstår hur du tänker och vad du vill. För en häst blir det bara virrigt om det är olika regler som gäller och att den ibland får ta godis ur fickan, medan den i andra situationer måste vänta tills man lägger moroten i krubban.
    Vissa saker kanske man inte tycker är något problem medan fölungen är en liten gullig plutt. Men som stor vuxen häst kan det rentav bli farligt eftersom den då kanske väger uppemot 600 kilo, då har du som ägare kanske inte så mycket att sätta emot.

Ett annat gott råd från mina studenter är att du lär dig hur din häst beter sig och ser ut när den är frisk, till exempel hästens normala kroppstemperatur och hur den rör sig. Genom att känna din häst har du chansen att upptäcka sjukdomar och skador i ett tidigt skede, plus att fakta kring allmäntillstånd och beteende kan vara viktigt när man informerar djurhälsopersonal.
  
Om du har ytterligare frågor är du välkommen att höra av dig! Vi önskar dig all lycka till med din unghäst och hoppas att ni får många roliga år ihop!

Vänliga hälsningar,
Anna Lundberg och alla studenter i DSS åk 2
   


Referenser:
Christensen, J.W., Malmkvist,J., Nielsen, B.L., Keeling, L.J. 2008. Effects of a calm companion on fear reactions in naive test horses. Equine Veterinary Journal 40, 46-50.
Jensen, P. 2002. The ethology of domestic animals.  Linköping.
Visser, E.K., Ellis, A.D. & Van Reenen, C.G. 2008. The effect of two different housing conditions on the welfare of young horses stabled for the first time. Applied Animal Behaviour Science 114(3-4), 521-533.




OBS! Experterna själva har inte möjlighet att svara på några följdfrågor via kommentarsfunktionen. Ställ egna frågor via formuläret till höger, men diskutera gärna expertsvaren nedan.

Fler frågor och svar från Anna Lundberg:

Anna Lundberg


Anna Lundberg är universitetslektor i tillämpad etologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Här på Hippson svarar hon på frågor om hästens beteende. Etologi är helt enkelt vetenskapen om djurens beteende, om beteendets orsak och dess funktion.
Läs mer om Anna här!



Ställ din egen fråga

Din fråga:
Din epost:

Senaste expertsvaren

Rutinerad häst som är tittig och spänd på hinder
Victoria Almgren svarar
Köpare valde bort besiktning – hästen visade sig ha artros
Eva Johansson svarar
Unghäst som inte tar jämnt stöd på bettet
Nina Bengtsson svarar
Häst som faller ur när den fäller vinterpälsen
Eva Dahlström svarar
Viktigast få unghästen att tycka om att arbeta
Victoria Almgren svarar
Hjälp för ryttare som "rattar" för mycket
Victoria Almgren svarar
Vad funkar bäst med hästar – att vara försiktigt tålmodig eller att ”säga till”?
Jenny Yngvesson svarar
Häst som inte går upp i hull trots uträknad foderstat
Eva Dahlström svarar
Unghäst som inte går fram på uteritten
Nina Bengtsson svarar
Tips om ryttarträning för att kunna hålla huvudet stilla i traven
Nina Bengtsson svarar