Visa fråga och svar

Fråga experterna

Här svarar några av Sveriges mest kompetenta hästproffs på frågor om dressyr, hoppning, foder och hästhälsa. Missa inte chansen att få hjälp med din häst.


Hästens beteende


Häst som är rädd för att gå i hage


Publicerat: 2021-08-18

Hästen som är rädd för att gå i hage. Hej! Jag har en 13-årig dressyrhäst som är importerad från Holland. Han är en känslig individ som lätt stressar upp sig, men visar det oftast inte på utsidan. Hästen har tidigare problematik med magsår och får lätt magkatarr när han blir stressad. Hos tidigare ägaren, som även är uppfödaren, har han gått i hage 1-2h om dagen. Vid dåligt väder har han stått inne helt. Han har vad jag vet aldrig gått i hage tillsammans med någon annan häst. På vår gård är alla hästar ute från 8-16 så när han kom till Sverige för ett år sedan så började jag försöka vänja honom vid att vara ute längre. Första månaderna gick det ganska bra men när han börjat landa ordentligt vände det helt och gick allt sämre. Det hela resulterade i ett skadat förstärkningsband och en lång rehab. Vad som händer när jag släpper ut honom är att han först blir väldigt glad, han börjar springa och bocka runt massor. Sen går det fortare och fortare och man börjar se panik i blicken. Han blir liksom rädd av att han själv springer. Till slut skenar han och har inte det minsta kontroll över sin egen kropp. Han är i detta läge helt omöjlig att få kontakt med. Samma sak händer oavsett om han står i gräs/grus/skogshage. Jag har övervägt att släppa ihop honom med en annan häst men då han inte är van vid att gå med andra känns skaderisken stor. Nu under rehabiliteringsperioden har veterinären ordinerat sjukhage men det har inte heller fungerat, han står bara på stället och bockar, reser sig etc. Allra nöjdast är han om han får stå i sin box som har en egen uteruta (3x4m). Där känns han helt trygg. Nu är skadan läkt och han är enligt veterinären tillräckligt frisk för att gå ut i hage som vanligt. Det är dock viktigt att han inte busar för mycket då skadan riskerar att gå upp igen. Hur ska jag tänka kring detta med hage? Går det att träna hästen till att känna sig lika lugn och trygg i hagen som i boxen? Tacksam för svar!


Elke Hartmanns svar:

Hej,

Det gläder mig att läsa att du vill hjälpa din häst att hantera sin oro samtidigt som det är väldigt oroväckande att det fortfarande finns uppfödare och sannolikt andra hästägare som förbiser vetenskapen och förnekar hästar deras mest grundläggande behov. Det finns många vetenskapliga bevis för att avvänjningsmetoden, isolerad uppstallning och även träningsmetoder kan orsaka beteendestörningar såsom stereotypier och andra oönskade beteenden exempelvis aggression och hyperreaktivitet. Vi vet också att höga nivåer av fysiska och mentala stressfaktorer kan framkalla magsår speciellt hos tävlingshästar. Dock är i princip alla hästar i riskzonen särskilt om de har begränsad tillgång till grovfoder (se Mach et al., 2020).

För en full beteendeutredning skulle det ha varit värdefullt att veta mer, t.ex. har han haft samma beteendemönster hos uppfödaren och kan det ha varit en av anledningar att han bara varit ute 1-2 h om dagen? Hur försökte du vänja honom till längre utevistelse? Har han i nuläget fri eller begränsad tillgång till grovfoder och vilka möjligheter finns för fysisk kontakt med andra hästar? Hur beter han sig vid hantering/ridning med och utan sällskap av andra hästar och i andra miljöer/sammanhang?

Orsaker?
Ur min synvinkel kan det finnas två orsaker till hans hypervigilans i paddocken/hagen:

  • Den enklaste förklaringen kan vara att han upplevde något som skrämde honom ordentligt och därmed förknippar han händelsen med miljön/utevistelse. Han kanske blev rädd och därmed sensitiserad (se HastSverige för en förklaring av begreppet) till paddocken/hagen. Rädslan kan ha framkallats exempelvis av oljud såsom skjutning/fyrverkeri i omgivningen eller allvarliga insektsbett. Även försämrad syn kan vara en av orsakerna.
  • Den andra orsaken, den som är mest trolig, är relaterad till separationsångest. Separationsångest är en naturlig reaktion där en individ blir orolig när den skiljs åt från en annan häst/sin flock. I naturen skulle en ensam häst ha mycket sämre överlevnadschanser och skulle behöva konstant vara på sin vakt. Separationsångest, där symptomen kan vara allt från mild ångest till fullblåst panik, behöver dock inte bara vara kopplad till själva situationen (t.ex. när en häst skiljs åt från sin hästvän för ridning/tävling). Separationsångest kan även framkallas av exempelvis en traumatiskt och plötslig avvänjning i kombination med isolerad hållning och hos äldre hästar som hålls enskilda. Konsekvensen är oftast att dessa individer aldrig kan riktig slappna av och blir därför generellt väldigt oroliga, alerta och nervösa. Vad gäller din häst kan vi bara spekulera i vad som hänt tidigare i hans liv som kan ligga till grunden för hans oro. Ett vanligt misstag som görs när man försöker bota separationsångest är att hålla hästen enskild för att undvika att den knyta an till en annan häst. I själva verket kan detta orsaka separationsångest eller förvärra problemet.
  • Om vi nu resonerar vidare så kan vi konstatera att 2 h utevistelse om dagen under många år tog väldigt hårt på honom både mentalt och fysiskt. Detta bidrog till kroniskt stress som återspeglas bland annat i magsår som i sin tur påverkar beteendet negativt. En ond cirkel. Miljöbytet med flytt till Sverige som tillkom kan ha varit för mycket för honom att hantera. Smärta pga magsåret, sömnbrist, stress under transport och det nya hemmet orsakade en ytterligare stressreaktion. Detta kallas trigger stapling (se Hippson). Anekdotiska rapporter tyder även på att det finns hästar som verkar klara av en flytt och beter sig relativt normalt i flera veckor efter miljöombytet tills de plötsligt blir väldigt reaktiva. Således kan det vara så att deras ”normala” eller ”passiva” beteende har undertryckts i nya miljön tills bägaren rinner över.

Åtgärder

Social kontakt med artfränder
Mitt första råd är att ge hästen kontakt med minst en annan häst, gärna flera i grupp. Troligtvis är hans sociala kompetens inte särskilt utvecklad pga hans isolerade uppväxt, men det ska inte vara ett hinder för att släppa ihop honom med andra hästar. Skaderisken finns alltid oavsett hur hästen hålls och tränas och den är oftast överdriven vad gäller grupphållning, dvs de positiva effekterna av socialt umgänge överväger riskerna med hopsläpp av okända individer och grupphållning (se Hartmann et al., 2012). Det gäller att ha rätt management och skapa rätt förutsättningar, dvs en stabil gruppsammansättning, blandning av ålder, tillräckligt med utrymme, bra utfodringsrutiner etc (se Fureix et al., 2012).  

Innan du släpper ihop honom med en annan häst, låt dem lära känna varandra i en säker miljö som tillåter fysiskt kontakt, men utan att de har möjlighet att sparkas. Exempelvis kan social kontakt tillgodes över boxväggar, genom en öppning i box eller över staket utomhus (OBS att hästarna inte ska kunna kliva över avgränsningen, slår i huvudet eller fastna). På så sätt har du även möjlighet att observera noggrant hur hästarna interagerar med varandra. Söker de kontakt med varandra och är det mest positiva interaktioner eller är det aggression som uppstår (se även Hartmann et al., 2009)? Observera gärna ett antal gånger under flera dagar och byt ut hästen mot en annan om du känner att kemin mellan dem inte stämmer. Vi kan inte tvinga hästar att tycka om varandra och ska därför alltid försöka att ta hänsyn till vänskapsrelationer när vi parar ihop individer, ser över flocksammansättningen och vid uppstallning. Därför är det även bra att ha fler än två hästar tillsammans då det finns fler valmöjligheter för varje individ för att skapa vänskapsrelationer.

Funkar det bra inne i stallet skulle jag släppa ihop dem i hagen. Se till att de har tillräckligt med utrymme att gå undan från varandra och att det inte uppstår konkurrens om foder. Förhoppningsvis bidrar kontakt med artfränder till en signifikant minskning av oron i hagen.

Separationsträning
För att undvika att du får problem med in/utsläpp och oron framkallas i just detta moment, är det viktigt att du förbereder/tränar honom rätt från början (se även Hartmann et al., 2011). Detta innebär även att skapa/fräscha upp de mest grundläggande svaren på dina signaler för att gå framåt och hålla sig vid din sida, sakta ner/stanna, parkera/stå stilla och backa. Markarbetet är en viktig del av hästens träning och upprättandet av dessa grundregler kommer att gynna dig i olika sammanhang inkl säkert in/utsläpp.

Några träningstips: I början rekommenderar jag att aldrig leda honom ensam till och från hagen för att undvika en stressreaktion där han kan bli ohanterlig. Be din medhjälpare på väg till/från hagen att anpassa sig efter dina önskemål så du kan gå framför eller bakom den andra hästen, stanna och låt den går förbi etc. Öka avståndet mellan er endast om din häst inte visar några tecken av oro (t.ex. vägrar att gå framåt, backar, huvud över mankhöjden, slår med huvud, spänning runt munnen etc). Glöm inte att belöna önskat beteende med t.ex. foder och/eller kliande. Även att minska avståndet till den andra hästen kan anses vara en förstärkning. Senare kan du träna att ta honom ur hagen enskilt. I början räcker det kanske med att stanna kvar vid grinden och släppa tillbaka honom när han är lugn. Gå sedan längre iväg från grinden och repetera processen. Syftet med träningen är att ändra hästens syn på separationen (och i ditt fall förmodligen undvika framtida problem) och göra det till en positiv upplevelse. Det är upp till dig att träna honom att vänja sig vid proceduren gradvis (öka avståndet och tiden de är åtskilda successivt).

Glöm inte bort att även träna momentet där du släppa loss honom i hagen eftersom det verkar vara ett problem redan i nuläget. Han ska stanna kvar, lugn och fokuserad tills du ge ett fritt kommando. Du kan även be honom att utföra något (t.ex. sänka huvudet) som du belönar innan du släpper honom. En häst som rusar iväg så fort man är på gång med grimman/grimskaft är en stor säkerhetsrisk för oss människor och många olyckor händer kring just in/utsläpp inte minst, skulle jag påstå, pga brist på grundläggande träning av både häst och människa. Tänk även på säkerhet när du använder foder som belöning i närhet av andra hästar i hagen. Gå en bit bort med din häst, ha bara lite foder med dig så det inte är synligt för de andra hästarna. I värsta fall låt bli att ta med foderbelöning så det inte uppstår konkurrens mellan hästarna där du hamnar i mitten av slagsmålet. Och sist men inte minst vill jag påminna om att hästar som tas in till hagen tillsammans släpps lös samtidigt, vända mot staketet. 

Berikning av hagen
Som du beskrev ovan springer han runt oavsett om han hålls i skogs/gräs/grushage. Vanligtvis skulle jag påstå att en skogs/gräshage redan ger ganska bra sysselsättning för hästar förutsatt att de inte är påverkade av separationsångest. Bortsett från att han helst ska hållas tillsammans med minst en annan häst kan du se till att erbjuda grovfoder i hagen om han tillfälligt hålls ensam. För utökad sysselsättning fodra gärna i hönät och sprid ut på olika ställen. Du kan även låta honom äta kraftfoder i hagen för att han ytterligare ska förknippa utevistelse med en positiv upplevelse (Obs hästar är utpräglade gräsätare och kraftfoder ska egentligen inte ges i onödan dock funkar det bra i ett träningssammanhang). Sen kan du även dela upp hagen med staket för att skapa nya vägar och sakta ner hans tempo.

Även interaktion med dig kan vara en form av berikning och mental sysselsättning i hagen. Därför är mitt råd att förlägga viss träning i hagen. Exempelvis kan du jobba med de grundläggande svaren vid hand som jag nämnde ovan. Även all form av trickträning är väl lämpad att sysselsätta honom med under utevistelse. Använd gärna mycket positiv förstärkning för att få fram nya beteenden och för att befästa redan inlärda svar på dina signaler.

Generella råd under rehabiliteringen
Oavsett om han hålls tillsammans med en annan häst eller tillfälligt ensam, öka tiden i hagen successivt. Släpp honom inte lös utan att du ber honom att fokusera på dig, ge honom något att göra just innan och se till att det finns sysselsättning när han går lös. Ta tillbaka honom till stallet när han är lugn. Han ska återvända ”on a good note” och inte när han är upprörd. Det kan bli många varv fram och tillbaka till hagen med det är värt att investera i den tiden för en långsiktig, lyckad rehabilitering.

I vissa fall används feromoner för att minska rädsla och stress i olika situationer. Jag har inte tillräcklig kunskap vad gäller effekten av dessa. Konsultera gärna din veterinär för rådgivning om det kan vara en bra åtgärd att sätta in i början av rehabiliteringen. Forskare är inte överens om effekten av feromoner. Exempelvis var preparatet (alpha-casozepine) fördelaktig vid initial träning och hade en lugnande effekt på ponnyer än kontrollgruppen som genomgick ett miljöombyte. Dock hade samma ämne ingen påverkan på prestationsförmågan under lastträning (se Ijichi, 2019). 

Referenser

Mach, N. et al. (2020). Priming for welfare: gut microbiota is associated with equitation conditions and behavior in horse athletes. Scientific reports, 10(1), 1-19. https://doi.org/10.1038/s41598-020-65444-9

HastSverige. Inlärning hos häst - så fungerar det. https://hastsverige.se/om-hastar/hastens-beteende/inlarning-hos-hast-sa-fungerar-det/

Hippson. https://www.hippson.se/fraga-experterna/expert-beteende/hjalp-hur-ska-jag-hantera-min.htm

Hartmann, E. et al. (2012). Keeping horses in groups: A review. Applied Animal Behaviour Science, 136(2-4), 77-87. https://doi.org/10.1016/j.applanim.2011.10.004

Fureix, C. et al., 2012. Exploring aggression regulation in managed groups of horses Equus caballus. https://doi.org/10.1016/j.applanim.2012.02.009

Hartmann, E. et al., 2009. Social interactions of unfamiliar horses during paired encounters: Effect of pre-exposure on aggression level and so risk of injury. https://doi.org/10.1016/j.applanim.2009.10.004

Hartmann, E. et al., 2011. Training young horses to social separation: Effect of a companion horse on training efficiency. https://doi.org/10.1111/j.2042-3306.2010.00326.x

McDonnell, S. M. et al. (2013). Calming benefit of short-term alpha-casozepine supplementation during acclimation to domestic environment and basic ground training of adult semi-feral ponies. https://doi.org/10.1016/j.jevs.2012.05.060

Ijichi, C. et al. (2019). Zylkéne to load? The effects of alpha-casozepine on compliance and coping in horses during loading. https://doi.org/10.1016/j.jveb.2018.12.009



Fler frågor och svar från Elke Hartmann:

Elke Hartmann


Elke Hartmann är etolog och forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Hon har disputerat inom hästens sociala beteende och häst-människa-interaktioner.



Ställ din egen fråga

Din fråga:
Din epost:

Senaste expertsvaren

Häst som är rädd för att gå i hage
Elke Hartmann svarar
Hjälp, hur ska jag hantera min häst?
Elke Hartmann svarar
Tips för att få stabil hand i hoppningen
Lennart Lindelöw svarar




Aktuella samarbeten

Foderspalten
I hästhälsans tjänst
Uppfödaren i centrum
Foderbloggen

Senaste numret

Läs mer om Hippson nr 4

– TEMA: Avmaskning
– Reportage: Fem stjärnor på fyra ben
– Hoppa studsserier med Tovek

– Päls av och täcke på – eller?
– Checka hästen inför hösten
– Juristens råd inför hästköpet
...och mycket, mycket mer!

Läs numret på premiumsajten



Senaste expertsvaren

Häst som är rädd för att gå i hage
Elke Hartmann svarar
Hjälp, hur ska jag hantera min häst?
Elke Hartmann svarar
Tips för att få stabil hand i hoppningen
Lennart Lindelöw svarar


Tipsa oss

Här kan du skicka in tips eller uppslag till oss på redaktionen.