Visa fråga och svar

Fråga experterna

Här svarar några av Sveriges mest kompetenta hästproffs på frågor om dressyr, hoppning, foder och hästhälsa. Missa inte chansen att få hjälp med din häst.


Hästens beteende


Häst som blir stressad vid uppsittning


Publicerat: 2021-10-05

Hej. Jag har ett frisersto som är sju år. Hon är väldigt tittig och nervös hoppar för nästan allt. Jag longerar henne med sadel vilket går bra. Hon är lite svår att sitta upp på men visar på förbättring. Däremot när jag väl har kommit upp så drar hon. Hon får panik och springer iväg. När jag köpte henne så var detta inget problem och fanns inte tanken att det skulle bli så heller. Men för övrigt så är hon frisk och sund går med sadeln i longering och brukar longera innan jag ska sitta upp då hon även har mycket energi. Jag vet inte riktigt hur jag ska lösa problemet. Först var problemet uppsittning. Hon tyckte det var lite obehagligt men sprang aldrig iväg. Tagit min tid för vill inte sitta upp på en stressad eller spänd häst. Hon ska stå stil och vara lugn. Gungar i stigbygeln innan jag hoppar upp och står fortfarande lugnt. Men när jag är i sadeln så sticker hon. Vad ska jag göra?


Elke Hartmanns svar:

Hej!
Bra att du söker hjälp och vill lösa problemet. Jag brukar alltid börja med frågan om hästen har genomgått en veterinärutredning för att utesluta eventuell smärta som kan hänga ihop med beteendet, i och med att hon rusar iväg så fort hon känner vikten i sadeln. Utöver detta är det viktigt att kolla igenom utrustningen så att sadeln passar ordentligt och även bettet.  

Det finns även fler frågor jag behöver ha svar på för att bättre kunna förstå orsakerna till beteendet. Jag behöver även veta hur samspelet mellan dig och hästen fungerar i övrigt. Till exempel, vilken typ av bett använder du (skarpare bett kan förvärra problemet om du till exempel behöver få tag i tyglarna när hon drar iväg)? Är hon avslappnad under ridningen förutom hennes rädslareaktioner som du beskriver? Hur brukar du longera henne? Hur är hennes svar på övergångar till lägre gångarter och halt, både under longering, vid hand och ridning? Har det hänt något under uppsittningen tidigare eftersom problemet är nytt (hennes reaktion kan vara inlärd, smärtrelaterad eller en kombination av båda)? Hur ser uppsittningen ut, med eller utan pall och hjälp av en annan person? Blir det värre med en medhjälpare och tar hon emot en foderbelöning in den situationen?  

Eftersom det saknas några ledtrådar kommer jag presentera olika förslag på åtgärder nedan med antagandet att hästen är friskförklarad och utrustningen är väl anpassad. Tveka aldrig att be någon om hjälp på plats, helst någon med gedigen erfarenhet av beteendeutredningar så som en etolog och reflektera över ditt eget beteende och hur du interagerar med henne.  

Longering
Longering är en viktig pusselbit i hästens utbildning. I synnerhet i utbildningen av den unga hästen då den kan lära sig olika signaler som förbereder för ridning. När hästen kan longeras kontrollerat, kan en ryttare introduceras och hästen lär sig via klassisk betingning till exempel att ett skänkeltryck korrelerar med signalen från longerpiskan eller ett röstkommando (se HästSverige för förklaring av inlärningsbegrepp). Dock ska man vara noggrann med att de olika signalerna matchar, att det alltid sker en omedelbar eftergift (negativ förstärkning) och att hjälpgivningen är konsekvent och tydligt.

Hästen ska helst aldrig bli så upphetsad att den springer runt okontrollerbart under longeringen (samma gäller för arbete i round-pen och frihetsdressyr). För det första kan det innebära en stor skaderisk för båda människan och hästen. För det andra finns risken att springandet blir förankrat i hästens beteendereservoar då det liknar en flyktrespons (se även Fenner et al., 2019). Kom ihåg att en flyktrespons är väldigt resistent mot utrotning och kan snabbt återuppstå även i liknande sammanhang/situationer. För höga nivåer av upphetsning som överstiger tröskeln av vad hästen kan hantera, påverkar dessutom inlärningen och prestationen negativt. Inte minst föreslås det i de flesta beteendemodifikationer/omskolningen att hästen ska sakta ner. Därför är mitt råd till dig att du slutar longera hästen med antagandet att hon ska bli av med sin överskottsenergi innan uppsittningen eftersom sannolikheten är stor att det i nuläget bara försämrar problemet. Se i stället till att hon få utlopp av sin energi ute i hagen med artfränder så många timmar om dagen som möjligt.

Slutligen vill jag påminna om att en häst som vi anser har mycket energi kan lika väl vara en individ som är i botten väldigt spänd, osäker och rädd. I ditt fall återspeglas det antagligen i att hon är tittig, nervös och hoppar för nästan allt. Detta leder mig till nästa förslag på åtgärd – habituering (se HästSverige) det vill säga du tränar hästen successivt att bli mindre rädd för olika stimuli i omgivningen.

Habituering
Hästar är flyktdjur och träningen, oavsett i vilken form, kan inte någon gång garantera att hästar aldrig blir rädda. Dock kan vi genom träning ändra vid vilken tröskel hästen reagerar med rädsla och vi kan även träna hästen att reagera mindre. En genomgång av olika habitueringsmetoder skulle vara en artikel för sig. Därför rekommenderar jag att läsa på sajten HästSverige, i Hippsons bok hästens beteende och även på hemsidan av den internationella organisationen ISES (International Society for Equitation Science) som erbjuder tillämpbara exempel på hur habitueringen kan gå till i praktiken.

Bra grunder – negativ förstärkning
Se över hur hon reagerar på dina signaler för halt/stanna och övergångar till lägre gångarter när du leder henne och reflekterar över hur det är under ridningen. Här menar jag hur lätt hon svarar framförallt på ett tygeltryck/förhållning samtidigt som du kan se över din timing av eftergiften när hon svarar rätt (negativ förstärkning, se HästSverige och Eisersiö et al., 2021). Målet är att hästen ska svara på så lätt hjälpgivning som möjligt, i olika miljöer och sammanhang. Att ge efter tryck via ett tygeltag eller när hon leds i grimman ska blir en vana för henne som du kan återkalla när som helst. Detta grundläggande svar är en oerhört viktig bas för all vidare träning inklusive uppsittningen. Tänk i tre steg under inlärningen: lätt signal (’snälla du’), starkare signal (’gör det’) och eftergift (’tack’). Slutmålet är att vi hoppar över att ge en starkare signal till exempel ytterligare ökning av tygeltryck. Du kan även använda dig av kombinerad förstärkning det vill säga du introducerar positiv förstärkning i form av en foderbelöning. Om ni har övat på detta tillräckligt och hon är lätt reglerbar på minsta hjälpgivning kommer du märka att hon slappnar av mer.

Uppsittningen
När du har installerat en bra broms från marken kan du tänka på ridningen. Undvik att sitta upp innan du har lagt ner tid på själva uppsittningsträningen. Mer detaljerad information hur uppsittningen kan går till finns beskriven i en tidigare läsarfråga (se Hippson). Målbilden för uppsittningen är att hon står stilla utan att du behöver håller i henne, att hon fortsätter vara parkerad när du sätter dig i sadeln och väntar in en signal för att gå framåt. I det bästa scenariot ställer hon upp sig vid pallen helt självständigt.

Byte av bett eller till bettlöst och en ridpad i stället för sadel kan vara en möjlighet att bryta beteendemönstret. Dock först efter du har lagt ner tid på att få henne avslappnad och har en bra respons för stoppsignaler så du kan undvika att ni hamnar i situationen där hon skenar. Hon ska bli uppmärksam/lyhörd på dina subtila signaler/lätt hjälpgivning. Att du blir stark i handen och/eller plötsligt tar kraftiga tygeltag kan förvärra situationen då hon kan associera detta med obehag och smärta. 

Några steg på vägen som kan vara till hjälp: 

  • Börjar enkelt till exempel med att du leder henne mellan två bommar på marken och ber henne att stå stilla mellan bommarna. Öka tiden där hon står still successivt. I stället för att gå framåt för att avbryta stillaståendet ber henne alltid att backar rakt ur ’parkeringsplatsen’. När hon kan stå stilla avslappnad kan du stegvis ta bort först en bom och fortsätter samma träning vid väggen/staket som är din begränsning tills hon kan parkera utan visuell hjälp. Introducera pallen som kan står bredvid bommarna. Fortsätt med träningen tills du kan kliva på och av pallen, röra henne på kroppen och utrustningen när du lutar dig över henne, gungar med stigbyglarna etc och att du kan be henne att backa ett steg på lätt signal medan du står kvar på pallen.
  • Börja lägg vikt i stigbyglarna medan du står på marken till exempel att trycka ner de med handen. Jobba från båda sidor. Om hon börjar skritta iväg, följ med henne och försök hålla kvar vikten/trycket i stigbygeln. Släpp direkt när hon saktar av och stannar. På så sätt belönar du hennes stillastående (negativ förstärkning). Använd dig även av positiv förstärkning i detta sammanhang och hitta ett ställe på kroppen där hon tycker om att bli kliad. Om övningen funkar bra kan du återvända till pallen och gör samma övning där. Börjar nu med att sätta i en fot i stigbygeln och avlasta stigbygeln omedelbart medan hon står stilla, även om det tar bara en sekund. Du vill fånga upp rätt beteende och undvika att hon gör fel. Repetera tills du kan belasta stigbygeln under en längre tidsperiod. När det funkar och hon är avslappnad och står stilla kan du börja med att lägga benet över på andra sidan utan att sitta rakt upp. Förstärk stillaståendet igenom att kliva av direkt. Spara inte på foderbelöning och kliandet. Ta små steg tills du kan sitta upp rak och rida framåt. Kanske stanna redan efter några meter, belöna henne, gå hellre på böjda linjer än rak och kliv av när du känner att hon är lugn.
  • Om du vill ha en medhjälpare behöver den personen introduceras tidigt, till exempel att hen leder hästen och ber henne att stanna eller backa medan du håller på med stigbyglarna eller lägger överkroppen över sadeln. Tar hästen ett steg framåt utan att ni har begärt detta, be henne att ta ett steg tillbaka. Tänk mer bakåt än framåt i början.

Hoppas att det gå bra framöver och tänk alltid säkerhet först! 

Lycka till!
Elke Hartmann 

Referenser

HästSverige https://hastsverige.se/om-hastar/hastens-beteende/inlarning-hos-hast-sa-fungerar-det/

Fenner, Kate, Andrew N. Mclean, and Paul D. McGreevy. "Cutting to the chase: how round-pen, lunging, and high-speed liberty work may compromise horse welfare." Journal of Veterinary Behavior 29 (2019): 88-94. https://doi.org/10.1016/j.jveb.2018.05.003

Hippson – Hästens beteende, kommunikation och etologi i praktiken. 2020. Pedagogik för fyrbenta av Hanna Sassner

ISES (International Society for Equitation Science). Principles of learning theory in equitation.  https://equitationscience.com/learning-theory/

Eisersiö, Marie, et al. "A rein tension signal can be reduced by half in a single training session." Applied Animal Behaviour Science (2021): 105452. https://doi.org/10.1016/j.applanim.2021.105452



Fler frågor och svar från Elke Hartmann:

Elke Hartmann


Elke Hartmann är etolog och forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Hon har disputerat inom hästens sociala beteende och häst-människa-interaktioner.



Ställ din egen fråga

Din fråga:
Din epost:

Senaste expertsvaren

Ryggömhet kan bero på både yttre och inre faktorer
Mälaren Hästklinik svarar
Avtalet avgör vem som blir ansvarig när ett föl skadar sig
Eva Johansson svarar
Vem blir ansvarig om någon skadar sig på anläggningen?
Eva Johansson svarar




Aktuella samarbeten

Foderspalten
I hästhälsans tjänst
Uppfödaren i centrum
Foderbloggen

Senaste numret

Läs mer om Hippson nr 5

– TEMA: Hästen i trafiken
– Porträtt: Lotta och Kajsa Björe 
– Tömkör som Bo Jenå

– Sveriges charmigaste stallmaskot
– Det viktiga beterinärbesiktningen
– Hoppövningar med Victoria Almgren
...och mycket, mycket mer!

Läs numret på premiumsajten



Senaste expertsvaren

Ryggömhet kan bero på både yttre och inre faktorer
Mälaren Hästklinik svarar
Avtalet avgör vem som blir ansvarig när ett föl skadar sig
Eva Johansson svarar
Vem blir ansvarig om någon skadar sig på anläggningen?
Eva Johansson svarar


Tipsa oss

Här kan du skicka in tips eller uppslag till oss på redaktionen.