Visa fråga och svar

Fråga experterna

Här svarar några av Sveriges mest kompetenta hästproffs på frågor om dressyr, hoppning, foder och hästhälsa. Missa inte chansen att få hjälp med din häst.


Hästens beteende


Hjälp, hur ska jag hantera min häst?


Publicerat: 2021-07-04

Hej!
Jag har en hopphäst som är extremt känslig och explosiv. Han är 9/10 gånger jättesnäll så länge man följer rutiner men då och då klickar det till i huvudet på honom och han stänger av helt. Han har bland annat stegrat och landat i huvudet på min pappa (min pappa är 187cm, men min häst är 176cm hög), han har fått panik i stallet och brutit min mammas rygg och arm, skadade en annan häst ordentligt genom att springa in i den samt orsakat ett antal hjärnskakningar på både mig och andra.

Det går inte heller att ha honom inne längre än till klockan åtta på morgonen eller köra honom i stor/liten lastbil då han börjar klättra på väggarna till han hänger med frambenen över väggen (vi har standardhöjd på boxväggarna – han kan dessutom endast stå i sin nuvarande box, om vi försöker flytta honom för att måla stallet försöker han hoppa ut), när han väl sitter fast är han dock helt lugn.

Jag har haft honom i snart sex år och det har alltid gått bra att hoppa upp fram till efter hans vintervila för två år sen. Nu skenar han så fort man lägger över vikten försiktigt i ena stigbygeln. Både jag och en annan ryttare har fått hjärnskakningar när vi försökt jobba på det. Tyvärr går det inte heller att någon håller i honom då han vet att han är starkare och skenar ändå, spelar ingen roll om man har bett eller kedja på honom, han stänger av helt (han gör även detta när man leder honom om han känner för det).

Har ni något tips om hur man kan försöka få honom att acceptera det igen? Godis/mat funkar inte då han är väldigt ointresserad av båda, krävs mycket för att få honom att äta överhuvudtaget. Börjar bli desperat då jag alltid är beroende av att någon kan slänga upp mig eller att det finns en stege som är tillräckligt hög för att jag inte ska behöva sätta foten i stigbygeln! Han har inte sadeltvång, han är röntgad från topp till tå, har en specialanpassad Equipe EK26 sadel och är jättesnäll att rida barbacka på.

Tack på förhand!


Elke Hartmanns svar:

Din fråga väcker många tankar om hästvälfärd och säkerhet. Det uppkommer även nya frågor för att kunna förstå varför din häst beter sig som den gör och för att kunna föreslå långsiktiga lösningar. Det saknas alltså en del information som jag anser är betydelsefull i en beteendeutredning och för att kunna behandla de bakomliggande orsakerna och inte bara symptomen. Mitt mål med svaret är därför att kritiskt granska problemen ur olika synvinklar.

Tänk alltid säkerhet!
Innan jag försöker ge några konkreta råd vill jag understryka att människans säkerhet alltid ska sättas först. Därför är mitt första råd att du undvika samtliga situationer och stimuli som du tror kan trigga hans farliga beteenden tills du har utarbetat en detaljerad träningsplan och sett över hans livssituation. Ta professionell hjälp, till exempel av en etolog med gedigen praktisk erfarenhet. Låt helst ingen annan person som är inte involverad i den fortsatta träningen hantera hästen ur ren säkerhetssynpunkt och för att du ska lyckas med rehabiliteringen.

Fall historik – orsaker och symptomen?
Baserat på den information som du tillhandahåller ser jag flera problem utöver den du beskriver som är relaterad till själva uppsittningen, dvs. panik i trånga utrymmen som uttrycks i form av flykt och/eller frysa fast, och den generella explosiviteten och känsligheten.

Stress och inlärningen
Att stänga av helt, vägra ta emot foderbelöning och bli okontaktbar och/eller oväntad explosivitet är för mig tydliga beteendemässiga tecken på en förhöjd stressnivå. Hästen har passerat tröskeln för vad den kan tolerera och hantera. Det är en fin linje mellan den förhöjda upphetsning som är fördelaktig för inlärning jämfört med de stressnivåer som hämmar inlärningen och därmed minskar prestationsförmågan (Yerkes-Dodsons lag). Har hästen hamnat i obalans är den inte längre mottaglig för våra signaler och försöker komma därifrån exempelvis genom flykt eller försvar.

Om du tänker dig en stresskala från 1 till 10, ligger han säkert i den övre delen (se Young et al., 2012). Förmodligen visar han mindre tecken på stressrelaterade beteenden innan bägaren rinner över, dvs innan han skenar eller stegrar. Alternativt kan han ha lärt sig att dölja mindre signaler som återspeglar obehag och frustration om positiv bestraffning används tidigare för korrigering av oönskade beteenden (se HastSverige för en förklaring av inlärningsbegrepp).

Sen vill jag även nämna det så kallade beteendekoncept ”triggerstapling” (engelska: trigger stacking) som en ytterligare möjlig orsak för hans explosiva beteenden. Triggerstapling är när en serie av flera stressfaktorer eller stressiga scenarier inträffar samtidigt eller under en kort tidsperiod. Händelserna staplas ovanpå varandra – små saker adderas till en stor sak och därmed passeras hästens toleransnivå och förbi för vad den kan hantera. Hästen reagerar, ur ägarens synvinkel, utan anledning. Din hästs beteende när han exploderar kan alltså vara ett resultat av en ansamling av olika utlösare som följer efter varandra utan att han kunnat släppa spänningar och känner sig bekväm från ett tidigare scenario/stimuli. Ett exempel kan vara att du tar honom ifrån sina hästkompisar i hagen vilket kan vara stressfullt, du kanske även leder honom med kedjan till stallet eftersom det blåser, ställer honom på box vilket han inte uppskattar, du behöver hjälp med att sitta upp, rider ut ensam och han känner sig obekväm med sadeln och har kanske till och med ont. Ni träffar på en hund som plötsligt skäller mot er. Han exploderar och skenar iväg. För ryttaren kan det verka som att det var hunden som utlöste denna extrema reaktion men ur hästens synvinkel var det bara droppen som fick bägaren att rinna över. Hade det funnits färre stressfaktorer innan kanske beteendet skulle inte ha framkallats alls eller inte varit så allvarligt. Hästen kom helt enkelt till en punkt där den inte längre kunde hantera allt som hände honom.

Oönskade beteenden beror aldrig på hästens attityd eller för att den vill motarbeta oss. Bakomliggande orsakerna vara allt från smärta, omedveten förstärkning av beteendet och brister i hästhållningen som påverkar välfärd negativt. Fysisk kontakt med artfränder, långa ättider och möjlighet att röra sig fritt är exempel på behov som måste tillgodoses (se Krueger et al., 2021).

Kontroll och förutsebarhet
Andra orsaker till upplevd mental stress kan vara brist på förutsebarhet och kontroll. Du skrev att din häst tycker om sina rutiner och så fort de bryts och omgivningen blir oförutsägbar och utanför hans kontroll, reagerar han på ett icke önskvärt sätt. Kontroll har en stor betydelse för hästvälfärd. I en studie kunde man påvisa att när hästarnas utfodringstid försenades började de krafsa med hovarna och sparka i boxväggen (se Zupan et al., 2020). När du ger hästen signaler, exempelvis trycker med skänkel, eller förhåller med tygeln är det viktigt att du upphör omedelbart när hästen ger önskad respons. Detta ger hästen kontroll eftersom den kan få bort t.ex. skänkeltrycket via rätt svar (operant betingning). Hästen kommer efterhand i allt högre grad reagera på lättare tryck eller en röstsignal. Då har det skapats förutsebarhet, dvs. hästen förstår vad den ska utföra och kan aktivt påverka situationen med sitt beteendemässiga svar.

Uppstallning
För att kunna hitta förklaringar för hans beteende när han står på box skulle det vara önskvärt att forska i hans bakgrund och få ledtrådar vad som lett fram till hans nuvarande beteenden. Avvandes han abrupt och hölls ensam i box? Är beteendet relaterat till separationsångest? Kan det ha hänt något skrämmande medan han stod på box? Hålls han i nuläget i grupp under dagtid eller ensam i hage? Har han fysisk kontakt med hästar i grannboxar?

Uppsittning
Med stor sannolikhet är hans undvikande beteende under uppsittning kopplat till smärta och/eller obehag eftersom detta dök upp efter hans vintervila. Kronisk eller akut smärta kan framkalla olika beteenden hos hästar, allt från aggression till undvikande och rädsla (se Fureix et al., 2010). Även om hästen i nuläget är smärtfri kan detta ha blivit ett inlärt beteende eftersom avsittningen avbröts när hästen skenade iväg. När hästen upplever att ett obehag försvinner vid ett utfört beteende upplever hästarna detta som en förstärkning (negativ förstärkning). Man använder även negativ förstärkning medvetet för att förstärka önskade beteenden. Skänkeltryck som upphör då hästen går framåt, eftergift på tygeln då hästen minskar tempot är exempel på hur vi använder negativ förstärkning i ridningen. 

Det skulle vara viktigt att veta hur själva uppsittningen såg ut redan innan vintervilan. Tyvärr är det mer regel än undantag att hästar flyttar runt vid uppsittningen och drar iväg så fort ryttaren sätter sig ner i sadeln.  Att inte stå stilla i detta moment kan därför bero på brist av träning såsom tillvänjning vid pallen och/eller dålig grundlydnad vad gäller stillaståendet i andra sammanhang.

Innan du börjar med uppsittningsträningen skulle jag även rekommendera en fysioterapeut undersöker hästen och provar andra sadlar. Hästens muskulatur ändrar sig, så även om den sadel du har är utprovad till hästen, behöver inte det betyda att den passar i dagsläget.

Lastning
När det kommer till lastningen skulle jag fundera kring möjliga orsaker till beteendet. I din fråga framkommer det att han har haft traumatiska upplevelser i samband med lastning/transport genom att han hamnat med frambenen över väggen. Här skulle jag vilja veta mer vilka metoder du har använt vid lastträning tidigare och när du tycker att han börjar visa obehag. Är det redan längre bort från lastbilen, precis utanför, eller på väg in?

Förslag till åtgärder

Hästhållning
För att undvika att han klättrar på boxväggarna behövs en drastisk förändring i miljön och skötseln. Många studier visar att olika typer av lösdrift och grupphållning är bättre för hästvälfärd än att stå på box. Därför föreslår jag att hålla honom främst på lösdrift där han har mest autonomi och kontroll över var han vill vistas och oron som hänger ihop med utsläpp upphävs. Alternativt kan du erbjuda en paddockbox där han själv kan välja om han vill vara inne på box eller i utedelen i direkt anslutning till box (OBS. en paddockbox är ingen ersättning för utevistelse i hagar med artfränder).

Kontakt till artfränder i form av grupphållning anser jag som en självklarhet. Fördelarna har nämnts många gånger och är vetenskapligt bevisad därför undviker jag att gå in på det i detalj här. Hästens välfärd ska komma framför vår bekvämlighet, även om det innebär en radikal ändring i hästhållningen.

Nedanstående förslag kan ses som ett försök att sysselsätta honom när han behöver vistas i stallet samtidigt som du tränar in grundläggande respons på olika signaler/hjälper. Vad gäller berikningar i stallet är forskningsresultat inte så upplyftande (se Ruet et al., 2019). Oavsett detta kan du se till att förbättra stallmiljön och erbjuda mer sysselsättning i form av utökat födosök (t.ex. hönät/bollar).  Tänk i så fall på säkerhet och material. Halm som strömedel, fysisk kontakt med grannhästar som han kommer överens med är viktiga faktorer som påverkar hästvälfärden positivt. Du kan även försöka att förlägga viss träning till stallet förutsatt att han är lugn och det känns säkert. Detta kan innebära trickträning där bara fantasin sätter gränser (t.ex. att han plockar upp föremål, berör föremål med nosen, sänker huvudet på kommando). Du kan även träna enkla övningar som är nyttigt vid hantering från marken och ridning (t.ex. stoppa i huvudet själv i grimman eller tränset, gå framåt/stanna/backa på röstkommando/tryck med handen eller spö, flytta bogen och bakdelen på kommando). Träning kan ske med en blandning av positiv och negativ förstärkning. Ta gärna hjälp av en tränare som har erfarenhet av belöningsbaserad träning för att undvika fallgropar (t.ex. hästen börjar tigga, nafsa, bita eller blir överentusiastisk). Utforska vilka foderbelöningar han gillar och var på kroppen han mest tycker om att bli kliad vilket kan användas som belöning.  

Tänk dock alltid på säkerhet. Bär säker utrustning (hjälm, handskar och skor med stålhättor) under allt arbete från marken, även i stallet. Tveka inte att avbryta om du känner dig osäker, ha tålamod och sänka dina krav. Det är hästen som bestämmer hur snabbt du kan avancera.

Träning - uppsittning
Min första rekommendation är att du läsa en kort artikel från Loftus (2014) som ger ett bra exempel av ett utarbetad och evidensbaserad plan för uppsittningsträning. För liknande exempel se även Hippson. Rid honom inte förrän du kan utesluta kvarstående smärta/obehag. Han behöver även lära sig att stå stilla vid pallen och helst parkera sig vid den frivilligt och/eller på kommando, och såklart tolerera vikt i stigbyglarna och på ryggen. Prova gärna olika sadlar och paddar under träningen för att se om det blir skillnad på hans beteende. Under tiden du inte rider kan du jobba honom på olika sätt från marken vilket du kommer ha nytta av när du sen återgår till ridningen. Kom ihåg att vad som inte fungerar bra från marken, fungerar med stor sannolikhet inte heller tillräckligt bra uppsuttet. Om hästen inte svarar på lätt tryck via tyglarna eller grimskaftet från marken är det inte heller troligt att han svarar på ett lätt tygeltag uppsuttet.

Några råd för uppsittningsträning: Träna in parkering (stillastående) och introducera ett kommando för detta.  Lär in ett annat kommando/signal när du vill avbryta parkeringen. Målet är att du ska kunna gå och även springa runt honom. Du ska kunna röra honom och lägga ett lätt tryck i stigbyglarna och på ryggen utan att han flyttar på sig. Jobba från båda sidor eftersom hästar har svårt att överföra inlärda svar från framförallt taktila stimuli från ena sidan till den andra. När parkeringen funkar en bit bort från pallen kan du flytta dig närmare mot den och repetera parkeringsträningen, först från marken sedan kan du stå på pallen.

När du lägger på vikt t.ex. med handen i stigbyglarna försök håller kvar det och följer med honom när han går iväg och släpp trycket direkt när han står stilla igen. På så sätt förstärka du hans stillastående istället för hans undvikande. Om du tidigare har tränat in att han svänga bakdelen på en lätt signal med spöet eller handen/armen mot dig, kan du återkalla detta vid pallträning. Kom ihåg att när du jobba med tryck-eftergift betyder detta inte per se att hästen ska flytta sig ifrån trycket. Det är eftergiften som tränar hästen och därför kan signalen vara vad som helst så länge timingen stämmer. Jobba mycket med positiv förstärkning för att göra det som en positiv upplevelse (foderbelöning höjer oftast hästens motivation). Du kan även introducera så kallade start- och stoppknappar (exempelvis att hästen duttar på ett föremål och/eller utföra ett specifikt beteende såsom att titta bort, sänka huvudet) där hästen talar om för dig när han är redo att starta uppsittningsproceduren.

Lastträning
Vid lastträning gäller i princip samma regler som vid pallträning, dvs var konsekvent och observant. Träna gradvis/shapa beteenden och höj svårighetsgraden/kravet efter hans framsteg. Han ska lyckas hellre än misslyckas vid varje fråga du ställer till honom. Om du har möjlighet att lägga på en pulsmätare är det ett bra sätt att bedöma hans stressnivå i kombination med beteenden och framförallt var under hela lastproceduren är stressnivån som högst så du kan lägga fokus på de delarna som kräver mest träning. Du kan även ge honom större utrymme i bilen/släpet exempelvis via att öppna upp mellanväggen.

Läs gärna artikeln från forskarkollegan Anna Lundberg (i boken ”Hästens beteende – Kommunikation och etologi i praktiken, Hippson 2020) som redan ger konkreta råd för att vänja hästen vid transporten. Såsom vid pallträning har forskning visat att båda inlärningsprinciperna, dvs positiv och negativ förstärkning ger bra resultat (se Hendriksen et al., 2011).

Som hästägare skulle jag vara noggrann med att jag kan reglera var hästen sätter sina fötter både utanför släpet, på rampen och när han står inne i släpet. I början via tryck-eftergift och/eller med duttande med spö, senare via ett röstkommando. Träna därför de mest grundläggande övningar att backa/stanna/gå framåt ett eller flera steg på dina signaler. Viktigt är att du kan utföra övningen även när han står inne i släpet eftersom en häst som fryser fast är inte avslappnad och det är fördelaktigt för honom att uppleva att han kan röra sig i släpet utan att något händer. Det funkar även bra att basera lastträningen enbart på positiv förstärkning t.ex. att han lär sig att följa en target. Personligen vill jag dock alltid ha en backup dvs tränar in olika signaler för att ha en valmöjlighet och anpassar metoden efter situationen.

Förbered gärna lastträningen på andra ställen än själva lastbilen. Du kan exempelvis träna hästen att ställa sig under ett tak, på olika underlag, mellan väggarna/avgränsningar byggt av torvbalar eller halmbalar. Detta för att successivt vänja honom vid framförallt trånga utrymmen. Se till att du kan reglera hans rörelser även där och att han parkerar bra. Fungerar detta kan du flytta träningen tillbaka till lastbilen. En annan sak som man ibland glömmer bort är att habituera (vänja) hästen vid andra moment som kan uppkomma under lastning. Det kan vara oljud från rampen, när bommen stängs osv. Börja med hästen utanför och tänk på att inte sluta med att skramla med bommen eller slå mot väggarna om hästen visar en rädsleraktion. Sluta direkt vid den första tecken på att hästen står stilla alternativt går mot/in i släpet. På så sätt lär sig hästen att beteendet lönar sig eftersom obehaget försvinner. Detta är ännu ett exempel på negativ förstärkning. Jag skulle även träna att backa honom mot, t.ex. en vägg och att acceptera beröring av tex en lös bom frän släpet eller annat tryck mot bakdelen. Det ska bli en vana att tänka framåt och inte gå emot, sparka eller annat när den känner tryck bakifrån av en stängd bom.

Avslutningsvis vill jag påminna om att ha korta pass, ge tillräckligt med pauser under passet, träna samma övningar i olika miljöer och även i olika väderförhållanden. Ta tid på dig och ha en plan innan du börjar passet. Försök att undvika varje situation som kan framkalla hans oönskade beteenden eftersom varje repetition gör att beteendet kan blir förstärkt istället för att det släcks. Var medveten om hans stresströskel, erbjud övningar på en nivå han klarar av. Se till att du har ett så pass bra träningsupplägg att hästen alltid lyckas vilket ger dig många möjligheter att förstärka och belöna minsta försök i rätt riktning. Det innebär att du behöver träna i små steg och höja svårighetsgraden stegvis. Observera honom noggrant. Lär känna hans kroppssignaler så att du snabbare kan läsa av tecken som tyder på obehag/frustration/smärta/stress och för att kunna vara proaktiv.

Hoppas att det går bra framöver och tveka aldrig att be om hjälp och reflektera över ditt eget beteende och hur du interagerar med honom för lärandet och säkerheten.

Referenser

Young, T., Creighton, E., Smith, T., & Hosie, C. (2012). A novel scale of behavioural indicators of stress for use with domestic horses. Applied Animal Behaviour Science, 140(1-2), 33-43.  https://doi.org/10.1016/j.applanim.2012.05.008

HastSverige.  Inlärning hos häst - så fungerar det. https://hastsverige.se/om-hastar/hastens-beteende/inlarning-hos-hast-sa-fungerar-det/

Krueger, K., Esch, L., Farmer, K., & Marr, I. (2021). Basic Needs in Horses?—A Literature Review. Animals, 11(6), 1798. https://doi.org/10.3390/ani11061798

Zupan, M., Štuhec, I., & Jordan, D. (2020). The effect of an irregular feeding schedule on equine behavior. Journal of Applied Animal Welfare Science, 23(2), 156-163.  https://doi.org/10.1080/10888705.2019.1663734

Fureix, C., Menguy, H., & Hausberger, M. (2010). Partners with bad temper: reject or cure? A study of chronic pain and aggression in horses. PloS one, 5(8), e12434. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0012434

Ruet, A., Lemarchand, J., Parias, C., Mach, N., Moisan, M. P., Foury, A., ... & Lansade, L. (2019). Housing horses in individual boxes is a challenge with regard to welfare. Animals, 9(9), 621. https://doi.org/10.3390/ani9090621

Loftus, L. (2014). Behaviour modification and positive training techniques—an equine case study. Veterinary Nursing Journal, 29(7), 241-245. https://doi.org/10.1111/vnj.12158

Hippson. Sitt upp enkelt – lär hästen att stå stilla: ”Snart parkerar den glatt intill olika pallar”. https://www.hippson.se/artikelarkivet/dressyr/sitt-upp-enkelt-lar-hasten-att.htm

Hendriksen, P., Elmgreen, K., & Ladewig, J. (2011). Trailer-loading of horses: Is there a difference between positive and negative reinforcement concerning effectiveness and stress-related signs?. Journal of Veterinary Behavior, 6(5), 261-266. https://doi.org/10.1016/j.jveb.2011.02.007



Fler frågor och svar från Elke Hartmann:

Elke Hartmann


Elke Hartmann är etolog och forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Hon har disputerat inom hästens sociala beteende och häst-människa-interaktioner.



Ställ din egen fråga

Din fråga:
Din epost:

Senaste expertsvaren

Hjälp, hur ska jag hantera min häst?
Elke Hartmann svarar
Tips för att få stabil hand i hoppningen
Lennart Lindelöw svarar
Hitta självförtroendet i hoppningen efter en olycka
Lennart Lindelöw svarar




Aktuella samarbeten

Foderspalten
I hästhälsans tjänst
Uppfödaren i centrum
Foderbloggen

Senaste numret

Läs mer om Hippson nr 3

– TEMA: Smarta stall
– Reportage: Malin Baryard Johnsson
– Trappan till skänkelvikning

– Bärighet och rakriktning
– Nya sätt att hältutreda hästar
– Så upplever hästen sin värld
...och mycket, mycket mer!

Läs numret på premiumsajten



Senaste expertsvaren

Hjälp, hur ska jag hantera min häst?
Elke Hartmann svarar
Tips för att få stabil hand i hoppningen
Lennart Lindelöw svarar
Hitta självförtroendet i hoppningen efter en olycka
Lennart Lindelöw svarar


Tipsa oss

Här kan du skicka in tips eller uppslag till oss på redaktionen.