Visa fråga och svar

Fråga experterna

Här svarar några av Sveriges mest kompetenta hästproffs på frågor om dressyr, hoppning, foder och hästhälsa. Missa inte chansen att få hjälp med din häst.


Hästens beteende


Hur får jag egentligen hästen att tycka om mig?

|Årets mest lästa expertsvar, publicerat under 2017|

Hej! Jag undrar hur man får en häst av verkligen tycka om en? Hur gör jag som människa för att visa hästen på "dens eget språk" att jag uppskattar och respekterar den?


Jenny Yngvessons svar:

Hej, vilken bra fråga!
  
Den ger verkligen en mängd intressanta tankar. Som jag ser det kan vi inte i dag veta om en häst verkligen ”tycker om” en människa eller inte. Frågan är relevant, inte minst ur ett säkerhetsperspektiv. Till exempel visade en studie av Keeling et al. (1999) att en fjärdedel av alla ridolyckor beror på att hästen blivit rädd (det vill säga inte varit tillräckligt miljötränad) eller att häst och människa missförstått varandra.
  
Hästar verkar kunna bilda vänskapsband med andra hästar och kan få separationsångest om de skiljs från just den individ de har ett starkt band till. Du har säkert hört talas om ”putsarkompisar”. De här häst/häst-relationerna är mycket viktiga för djuren och jag tror inte att vi människor bör försöka ersätta dem. Vi ska i stället ha en bra häst/människa-relation.
  
Hur vet man då om man har en bra relation med sin häst? Förslag på checklista:

  • Du är inte rädd för din häst
  • Din häst är inte rädd för dig
  • Att rida/köra/umgås med din häst är nästan alltid roligt
  • Din häst mår bra fysiskt

För att ha en bra relation med din häst, och uppnå bra resultat, krävs god kommunikation. Vad är då ”god kommunikation”? Jo, att du är genomtänkt, tydlig och konsekvent i all din hantering och träning och i allt umgänge med hästen.
  
Hur vi beter oss mot hästar
Vår egen attityd gentemot hästen spelar stor roll för hur den uppfattar oss. Är vi lugna och positiva så blir hästen lugnare. Det är ingen prestigeförlust att ta en omväg i stället för att använda våld i sin hästhantering. Hausberger & Muller (2002) fann att hästskötares sätt att hantera hästarna avspeglade sig i sättet som hästarna reagerade på nya människor. Hästarna generaliserade alltså utifrån sina dagliga upplevelser av en människa till främmande människor.
  
Tveklöst är det så att du får en lyckligare häst som ”tycker mer om” dig om du använder så mycket positiva träningsmetoder som möjligt och så lite våld som möjligt. Jag menar inte att du ska låta hästen bestämma, det är viktigt med gränser, men det spelar stor roll hur du sätter de här gränserna.
  
Ett exempel kan vara när du leder din häst. Ni ska gå ut ur stallet och din häst är ivrig och vill gå före. Ett vanligt scenario är att människan rycker i grimskaftet och fysiskt försöker stoppa hästen genom att kanske sätta axeln mot bogen.
Är det en inte fullt så ivrig häst kanske det fungerar, men är det ett barn som leder en lite större ponny finns det stor risk att hästen bara går. Människan tar då gärna till våld och slår hästen. I värsta fall kanske man slår hästen efter att den stannat och då den är uppmärksam på människan - och bestraffar på så sätt ett beteende som man vill ha.
Den här hästen behöver inte läxas upp, inte bestraffas och inte lära sig vem som är ledaren. Den här hästen behöver lära sig vilken signal som betyder gå och vilken signal som betyder stanna.
  
När man lär en häst kan man träna med positiv eller negativ förstärkning eller en kombination av båda. Positiv betyder att man lägger till något vid korrekt beteende (till exempel beröm eller godis) och negativ betyder att man tar bort något vid korrekt beteende (till exempel ett tryck av grimma och grimskaft). Tajmingen när man ger förstärkningen är oerhört viktig för att hästen ska förstå. Förstärkningen ska komma omedelbart efter att hästen har visat rätt beteende.
Signalerna måste tränas in i många olika miljöer innan de är helt befästa hos hästen. Djur visar spontan glömska. Det betyder att de inte ”jävlas” när de inte gör som man säger, det betyder att de inte har förstått. Det är vi människor som inte har varit tillräckligt tydliga och konsekventa.
  
Mat och godis eller klapp och beröm?
En studie visar att en bit morot är betydligt mer effektivt än att klia hästens manke, när man ska börja med träning och med att skapa en god häst/människa-relation (Sankey et al. 2010 som du kan hitta här). 
Forskarna visade faktiskt att bara klia manken på ”råa” unghästar var ineffektivt. De visade också att det finns en individuell variation, vissa hästar gick att träna genom att klia manken, men dessa hästar blev aldrig särskilt intresserade av att vara nära eller ta kontakt med människan som användes i studien.
Det betyder inte att du som hästägare inte kan använda rösten, klappar eller kliande för att berömma din häst. Men du måste först få hästen att associera dessa signaler med något positivt.
  
En väl genomförd studie (Feh & de Mazières, 1993) visar att hästar får sänkt blodtryck när de klias på området kring manken. Men det är av stor betydelse hur man närmar sig hästen innan man börjar klia. Man kan inte bara gå rätt fram till vilken häst som helst, börja krafsa den på manken och tro att ni får en bra relation. Effekten blir tydligast om det är ägaren/skötaren som kliar manken. En främmande person som går rakt fram och höjer handen kan i stället göra hästen rädd.
  
Vad gör hästen lycklig?
För att hästen ska kunna vara en välfungerande individ är de tidiga upplevelserna viktiga. Hur stoet reagerar mot människor verkar ha stor betydelse. Henry et al. (2005) kunde i sin studie se att föl till ston som hade en god relation till människor och fick vara med när stoet hanterades, utan att själva hanteras, blev lättare att hantera och träna både före och efter avvänjningen.
  
Just avvänjningen i sig är en kritisk period i fölets/unghästens liv. Den naturliga avvänjningsåldern för en häst är cirka ett år, det vill säga strax innan det nya fölet föds. Det innebär att fölet fortfarande både har ett sugbehov och ett socialt behov av stoet vid den vanligt förekommande avvänjningsåldern sex månader.
Beroende på hur abrupt man går till väga så är fölet mer eller mindre stressat (Heleski et al. 2002) och risken för att krubbitning utvecklas ökar med stress, tid som fölet vistas i box och ifall fölet inte är en del av en stabil social hästgrupp (Nicol, 1998).
  
Det verkar också som om den sociala hästgruppen som fölet växer upp i är viktig för att kunna ha en bra relation till människor senare i livet. Hästar som fötts upp i relativ isolering från andra hästar jämfördes med hästar som fötts upp i grupp (Søndergaard, J. Ladewig, 2004) och då fann man att hästarna som fötts upp i grupp var signifikant lättare att träna. Dessutom bet hästarna som fötts upp ensamma sina tränare signifikant oftare.
  
En annan sak som har betydelse för om ni ska ha en bra relation är hur mycket tid du tillbringar med din häst. Välj gärna ett inhysningssystem som minimerar arbetet som inte är med just hästen, till exempel lösdrift med möjlighet att mocka ut med maskin. När du är med din häst så gör då och då saker som du märker att den tycker om. Hästar är individer med väldigt olika personligheter och med olika preferenser. Har du precis köpt din häst så ge er båda tid att lära känna varandra, det är inte alltid kärlek vid första ögonkastet, åtminstone inte från båda håll.
   
I övrigt är lyckliga hästar de som kan bete sig i enlighet med sina beteendebehov – det vill säga äta grovfoder, ha social kontakt med andra hästar och möjlighet till fysisk rörelse.  Får hästen inte utlopp för sina beteendebehov finns en starkt ökad risk för beteendestörningar (krubbitning, vävning, boxvandring, självstympning, aggressivitet, apati m.m.).
  
Slutligen
Sammanfattningsvis skulle jag säga att du visar din häst att du tycker om den genom att ge den ett bra hästliv. Och genom att ställa rimliga och genomtänkta krav på den, samt kommunicera dessa krav på ett för hästen lättförståeligt sätt.
Jag förstår att detta kan kännas komplicerat. Vill du läsa mer så kan du prova Equitation Science av Paul McGreevy och Andrew McLean, den finns hos nätbokhandlarna. Behöver du handfast hjälp med din häst så kontakta gärna Sveriges Akademiska Etologer (http://www.sverigesakademiskaetologer.se/), som kan hänvisa dig till en etolog med vetenskaplig kompetens i din närhet.
  
Lycka till!
Jenny
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
  
Referenser
C. Feh, J. de Mazières
Grooming at a preferred site reduces heart rate in horses
Anim. Behav., 46 (1993), pp. 1191–1194
  
M. Hausberger, C. Muller
A brief note on some possible factors involved in the reactions of horses to humans
Appl. Anim. Behav. Sci., 76 (2002), pp. 339–344
  
C. Heleski, A. Shelle, B. Nielsen, A. Zanella
Influence of housing on weanling horse behaviour and subsequent welfare
Appl. Anim. Behav. Sci., 78 (2002), pp. 291–302
  
S. Henry, D. Hemery, M.-A. Richard, M. Hausberger
Human–mare relationships and behaviour of foals toward humans
Appl. Anim. Behav. Sci., 93 (2005), pp. 341–362
  
L.J. Keeling, A. Blomberg, J. Ladewig
Horse-riding accidents: when the human–animal relationship goes wrong!
33rd International Congress of the International Society for Applied Ethology, Agricultural University of Norway, Lillehammer (1999)
  
Nicol, C.J., 1999. Stereotypies and their relation to management. In: Harris, P.A., Gomarsall, G., Davidson, H.P.B., Green, R. (Eds.), Proceedings of the BEVA Specialists Days on Behaviour and Nutrition. Equine Vet. J., Newmarket, UK, pp. 11–14.
  
Søndergaard, J. Ladewig, 2004. Group housing exerts a positive effect on the behaviour of young horses during training Appl. Anim. Behav. Sci., 87 (2004), pp. 105–118



OBS! Experterna själva har inte möjlighet att svara på några följdfrågor via kommentarsfunktionen. Ställ egna frågor via formuläret till höger, men diskutera gärna expertsvaren nedan.

Fler frågor och svar från Jenny Yngvesson:

Jenny Yngvesson


Jenny Yngvesson är universitetslektor i tillämpad etologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Här på Hippson svarar hon på frågor om hästens beteende. Etologi är helt enkelt vetenskapen om djurens beteende, om beteendets orsak och dess funktion. (Porträttfoto: Vanja Sandgren)



Ställ din egen fråga

Din fråga:
Din epost:

Senaste expertsvaren

Häst som stannar ut sig på tävling – men hoppar allt på träning
Helena Persson svarar
Häst som inte går fram för skänkeln
Emelie Brolin svarar
Häst sparkad på betet – vem är ansvarig?
Eva Johansson svarar
Hindren kommer tätare i högre klasser
Helena Persson svarar
Häst med svullnad på utsidan av skenan – hur behandla?
Hanna Borg svarar
Häst som plötsligt börjat springa vid sidan av hindren
Helena Persson svarar
Frustrerad och ledsen i ridningen på grund av stress
Nina Bengtsson svarar
Varierad träning bäst för häst med "svaga" bakknän
Nina Bengtsson svarar
Vad gäller kring återköpsklausul efter åtta år?
Eva Johansson svarar
Häst som drar inåt i volten
Nina Bengtsson svarar