Visa fråga och svar

Fråga experterna

Här svarar några av Sveriges mest kompetenta hästproffs på frågor om dressyr, hoppning, foder och hästhälsa. Missa inte chansen att få hjälp med din häst.


Veterinär


Rekommendationer kring betesreducerare?

Så här i betestider ser man fler och fler hästar med så kallade betesreducerare på sig. Vi har diskuterat användandet av dessa, och vad det är som gäller enligt djurskyddslagen. Någon hävdar att det finns en tolvtimmarsregel för att säkerställa att hästen ska få i sig den näring den behöver. Någon hävdar att veterinärer rekommenderar att betesreducerare sitter på dygnet runt, för hästar med benägenhet för exempelvis fång. Jag har försökt söka information om detta, men hittar inget.
  
Personligen är jag skeptisk till användandet av dessa över huvud taget, då hästens beteende verkar rubbas. Hästar med betesreducerare tycks bli oroliga och vandra runt mycket mer än hästar utan. Ett tecken på hunger? Eller allmän missnöjsamhet? Vore toppen om ni kunde bistå i detta. Tror att det kan vara av intresse för många att få reda vad det är som egentligen gäller...

Hanna Borgs svar:

Hej,

Det är en intressant frågeställning du tar upp. Enligt djurskyddslagen:
4 § Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.

Enligt detta stycke skulle de flesta så klart säga att det inte är naturligt för hästar att gå med en betesreducerare på sig. Men det är inte naturligt för dem att ha fång heller. Fång är en sjukdom som i många fall orsakas av insulinresistens och EMS (ekvint metabolt syndrom). EMS är en välfärdssjukdom motsvarande exempelvis diabetes typ II hos oss människor.

Förr i tiden var betena inte lika näringsrika, då de inte gödslades på samma sätt som i dag. Höet på vintern var därmed också av sämre kvalitet. De flesta hästar och ponnyer i dag är överviktiga och ponnyer har även en naturlig insulinresistens, vilket gör att de har extra lätt för att få fång. Ponnyer som är insulinresistenta har tio gånger ökad risk för fång. 
Hästar med EMS och insulinresistens är oftast överviktiga och har fettdepåer på nacken, vid manken eller svansroten. Det är av största vikt att dessa hästar bantas och begränsas i sitt födointag, samt får daglig motion.
En betesreducerare kan därför vara en bra lösning för en häst som är överviktig och behöver gå ner i vikt. Hästen kan fortsätta att gå på bete med kompisarna, i stället för att behöva gå själv i en liten sandhage eller stå inne som den kanske måste göra om den utvecklar fång. Man har sett att hästen i genomsnitt äter runt 80 procent mindre när den har betesreduceraren på sig.

Det är viktigt att övervaka hästen noga den första tiden med betesreduceraren på. Exempelvis finns det hästar som inte förstår att de kan dricka med den på och det finns stor risk för skav, särskilt vid regn eller vid mycket dagg i gräset. 
Tänk också på att hästen inte kan slicka på saltstenen när den har sin betesreducerare. Ha därför alltid en saltsten eller motsvarande tillgängligt för hästen i de perioder då den får vara utan.
Rekommendationen är att inte ha betesreduceraren på dygnet runt, både från forskare och från tillverkare. Det är bland annat för att hästen får svårare att utföra vissa sociala beteenden, man vet ännu inte heller tillräckligt om hur reduceraren påverkar exempelvis tänderna.
Ett alternativ kan vara att använda betesreducerare på natten, ta hästen helt från betet på dagen och i stället fodra med ett lämpligt grovfoder.


Att bara ha betesreduceraren på en viss tid, och sedan låta hästen beta fritt, är inte särskilt effektivt. Inte heller att låta hästen gå helt utan betesreducerare, men bara vara på betet en viss tid. Det kan verka som en enkel och logisk bantningsmetod, men fungerar inte så bra i praktiken. Hästar som bara får tillgång till bete under några timmar kan öka sin äthastighet för att kompensera. I en studie fick en grupp ponnyer beta tre timmar utan betesreducerare och de lyckades under den tiden äta nästan två tredjedelar av vad de borde äta under hela dygnet.

Som mycket annat är det ett hjälpmedel som får användas med sunt förnuft, det viktiga är att titta på hur hästen mår och hur den accepterar betesreduceraren. Detta är min syn på betesreducerare – jag hoppas att du har fått några svar på dina funderingar.

Mvh,
Hanna
 
Mer om detta finns att läsa i Forskningskollen:
Betesreducerare fungerar bättre än begränsad betestid 



OBS! Experterna själva har inte möjlighet att svara på några följdfrågor via kommentarsfunktionen. Ställ egna frågor via formuläret till höger, men diskutera gärna expertsvaren nedan.

Fler frågor och svar från Hanna Borg:

Hanna Borg


Hanna Borg är specialist i hästens sjukdomar, hon är utbildad veterinär vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Hanna jobbar på Distriktsveterinärerna Stenungsund Lilla-Edet. Än har Hanna inget specialområde hon arbetar mer med inom hästmedicin, men hon brinner särskilt för kirurgi och hoppas kunna hålla på mer med det i framtiden.
Läs mer om Hanna här



Ställ din egen fråga

Din fråga:
Din epost:

Senaste expertsvaren

Att ta steget från Lätt A till Medelsvår C – vad krävs?
Emelie Brolin svarar
Vem är ansvarig juridiskt vid transport av häst?
Eva Johansson svarar
Häst med svullnad i benen
Hanna Borg svarar
Häst som har problem med återkommande hovbölder
Hanna Borg svarar
Studier kring uringvägsinflammation på häst
Hanna Borg svarar
Häst som stannar ut sig på tävling – men hoppar allt på träning
Helena Persson svarar
Häst som inte går fram för skänkeln
Emelie Brolin svarar
Häst sparkad på betet – vem är ansvarig?
Eva Johansson svarar
Hindren kommer tätare i högre klasser
Helena Persson svarar
Häst med svullnad på utsidan av skenan – hur behandla?
Hanna Borg svarar