Utrustning
Publicerad: 2016-05-23Så påverkar sadeln hästen
När det kommer till att hitta en passande sadel finns det troligtvis lika många åsikter som det finns sadlar. Hippson har frågat sadelmakarmästaren Lars Sundin, som under nästan 40 år har provat ut över 15.000 sadlar, vad som kännetecknar en bra sådan.
Text och foto: Natalie Lindholm
Krångla inte till det. Så säger Lars Sundin, som menar att sadelutprovning inte ska vara speciellt krångligt. Ett vant öga och sunt bondförnuft kommer man långt med, det här med att mäta och rita upp grafer för vilken sadel som passar hästen ger han inte mycket för.
– Många sadelutprovare skaffar sig en massa mätinstrument och gud vet vad, och krånglar till det något ofantligt vilket gör att ni som ryttare blir alldeles sinnesförvirrade. Och så pratar ni med tio stycken som håller på med det här och får tio olika besked, säger han med ett skratt.
Själv har inte Lars hittat någon ny metod som skulle slå den gamla skolan.
– Det här handlar om gedigen kunskap om hästen, om hur den fungerar och om hur man påverkar hästar med olika utrustning, säger han bestämt.
Tror på ”gammal hederlig” kunskap
Lars förklarar att all aktuell forskning om hur hästen påverkas av sadel och ryttare bekräftar att den gamla skolan fortfarande gäller. Ullstoppad sadel med träbom är Lars melodi och han menar att forskningen backar upp honom. Genom åren har han medverkat i gott om forskningsstudier, bland annat i ett projektet som SLU drev tillsammans med Holland och Schweiz för några år sedan. Studien gick ut på att avgöra om man, med vetenskapliga metoder, kunde visa hur hästen påverkas av ryttare och utrustning.
– Det var ett ganska omfattande projekt som naturligtvis gav en massa information. Jag var med som sadelsakkunnig, säger Lars.
Han berättar att hästarna ställdes på ett väldigt avancerat löpband där teamet kunde se dem i skritt, trav och till och med i piaff.
– Vi tittade på topphästar, alltså hästar som var med i VM, och ryttare som låg på samma nivå. Sedan mätte vi steglängd och belastningen på varje hov, samt huruvida man kunde förändra viktfördelningen. Det visade sig att det kunde man inte speciellt mycket, den låg på 60/40 mellan fram och bak hur man än bar sig åt, förklarar sadelmakarmästaren.
Allt handlar om att fördela tryck
I testerna tittade man också på hur olika material i sadeln påverkar hästen, Lars menar att alla som skapar något nytt tror att de har uppfunnit guds gåva till hästen. Men i själva verket stämmer det aldrig.
– När det kommer till sadlar är det egentligen bara en sak det handlar om och det är att fördela trycket jämnt. Man hittar på luftstoppningar och gummistoppningar och alla möjliga material i sadeln för att det ska vara tryckutjämnande. Och så visar det sig att det förmodligen är den gamla hederliga ullstoppade sadeln som är den mest överlägsna, säger Lars med ett leende.
En ryttare på 50 kilo väger bara just 50 kilo sittandes på hästen i skritt. När ekipaget kommer fram i trav gör den kinetiska rörelseenergin i traven att ryttaren plötsligt väger 100 kilo och i galoppen så mycket som 180 kilo. När man hör siffrorna är det lätt att förstå varför det är så viktigt med en sadel som belastar hästens rygg jämnt.
– Det handlar om att sprida ut vikten så att det enskilda punkttrycket blir så litet som möjligt. Det här försöker man göra på väldigt många olika sätt och det är väl därför det finns så förfärligt många sadlar på marknaden i dag. Jag tror att det finns 140 olika märken, alla tillverkare påstår naturligtvis att just deras sadel är den bästa.
Nya modeller måste testas
Själv jobbar Lars med 10 till 15 olika sadelmärken, vilka nämner han inte, men han trycker på att han bara jobbar med kvalitet och med beprövade sadlar.
– Många får en idé när de sitter vid skrivbordet och så gör de en produkt, men de testar den inte. När den är klar tycker man nämligen att den är så bra att man vill ha ut den på marknaden direkt. Då blir det ju ni som köper sadlarna som blir testpiloter, säger han.
Lars menar att det är få fabriker som testar sina produkter ordentligt.
– De kanske i bästa fall tar en tävlingsryttare av hög klass och frågar "Vad tycker du?". Inget ont om det, men vi människor har en tendens att säga vad vi själva tycker är bra, utan en tanke på vad det innebär för hästen.
Under sin tid i yrket berättar Lars att han, hur många gånger som helst, har sett sadlar som har rusat i popularitet för att sedan försvinna fyra år senare. Han anser att skillnaden mellan en riktigt bra sadel och en halvbra syns i hur hästen presterar.
– Visst kanske din häst hoppar 1,60 med en halvkass sadel, men hur mycket bättre skulle den hästen kunna prestera med en riktigt bra sådan? Du kanske skulle slippa det där förargliga petet i kombinationen till exempel, säger han och fortsätter:
– Kan du muskulaturen på hästen behöver du inte vara Einstein för att begripa att sadeln påverkar dess rörelser. Vi lägger framvalvet på en muskel som heter trapezius, och vad gör den?
Lars förklarar att muskeln dels håller in bogbladet på hästen, dels är det dess främre del som lyfter bogen och drar den framåt – medan den bakre delen lyfter och drar den bakåt.
– Det handlar alltså om en högst väsentlig del i hästens rörelser. Lägger du då på en sadel som klämmer utav bara fan där, vad händer? Jo, hästen kan inte lyfta upp benen ordentligt. Släng på en bra sadel så får du en helt annan häst.
Muskler kan tillbakabildas
En av fem hästar har enligt Lars mer eller mindre allvarliga reaktioner i ryggen. Siffran är skrämmande hög, och även om inte alla skador kommer av en illasittande sadel är det trots allt många hästar som går med sadlar som inte passar.
Muskelatrofier på båda sidor om manken, ländryggen och under bakvalvet är de vanligaste sadelrelaterade symtom Lars stöter på. En atrofi är alltså en tillbakabildning av muskulaturen, som gör att det blir en svag grop där den är.
Att skadan uppkommer beror på att man stänger av blodtillförseln med en sadel som trycker på just det stället. Stängs blodtillförseln så syresätts inte muskeln, kroppen förmår inte transportera bort slaggämnena som bildas när hästen arbetar och då förtvinar muskulatur i stället.
Lars vill inte ge generella råd kring vilka sadlar som är bra och inte. Men på dressyrsidan tycker han att det är en nackdel med fler än två stroppar till sadelgjorden.
– Det ska räcka med två, annars är det något som är knas med passformen. Jag har sett oerhört många hästar som har gått med en sadel där man mer eller mindre med våld har dragit fast den på hästen. Efter tre–fyra år ser man resultatet av det.
Padd gör varken till eller från
Han är inte heller speciellt imponerad av alla paddar som finns på marknaden.
– Jag ser fortfarande många permanentstoppade sadlar som lämnar väldigt mycket att önska i passformen. Vilket gör att man stoppar en padd emellan, till ingen nytta. Det gjordes bland annat en studie vid SLU där man tittade på alla möjliga sorters mellanlägg, paddar och justeringsvojlockar. Efteråt kunde forskarna konstatera att det inte fanns en enda padd som på något vis förbättrade en dålig sadel.
Har du en bra sadel behöver du ingen padd. Och sitter sadeln inte bra blir det inte bättre för att du köper en padd för 1.500 kronor och sätter under, säger Lars med eftertryck.
– Gå tillbaka och titta på vad som fungerade för 30 år sedan. Det funkar fortfarande. Sadeln ska ha en stabil bom, den ska helst vara ullstoppad och den ska följa hästens ryggform.
Lars Sundin på Horseman sadelmakeri är sadelmakarmästare och tredje generationens "hästgubbe”. Han har sysslat med sadelutprovning sedan 1979 och har provat ut sadlar på över 15.000 hästar.
Liknande webbartiklar
- Konsten att hitta rätt sadel: ”Det är rätt mycket pengar det handlar om”
- Detaljer gör helheten – och ger hållbar häst
- Galopp och sadlar!
- Häng med på sadelutprovning
- Sadelutprovning med Team Evention
- Sadelprovardag & uppsittning
- Tappsko & sadelinspiration!
- Sadeln ska passa både ryttare och häst
- Att prova sadel
- Risk att sadel med smal midja orsakar högt tryck
Stoet som fick ett extra föl
När fölet Bellatrix föddes slutade det i sorg, mamma Copperbridge klarade sig inte. I all förtvivlan tog historien dock en ljus vändning.
Trulsan fick inte bara ett eget föl – utan adopterade även Bellatrix
Veterinärer kritiserar SVT:s kommentatorer
Sveriges veterinärförbund menar att SVT:s kommentatorer i sändningar från världscupfinalen ”bagatelliserade och försvarade” blå tungor.
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
Helena Persson om bilolyckan
Under morgonen var hoppryttaren och A-tränaren Helena Persson med om en bilolycka. Hon berättar att de under omständigheterna mår bra.
Här är de populäraste hästnamnen
Agria har tagit fram en lista över de vanligaste hästnamnen. De populäraste namnen för ston, valacker och hingstar är människonamn.
Blandade flockar och bra staket
När två ponnyer dödades av en varg blev frågan aktuell i häst-näringen. Vi har ingen data gällande häst och varg, men vi kan lära av andra.
Neutralisera hästens flyktbeteende
Att hästen reagerar med flykt kan ha många olika orsaker. William Nilson Fryer har lång erfarenhet av att jobba med hästar där andra gått bet.
Att se sig själv i brevlådan
Annelie pryder nervöst omslaget av månadens tidning. Hästarna på gården tillfrisknar i takt med att nya hästar som behöver hjälp flyttar in.
"Det var ju bara lilla jag, sanningen och mitt liv jag berättade om"
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Lurbo ridklubb gjorde krafttag mot leran
Tidigare var leran ett stor problem för verksamheten. Ordentliga åtgärder har lett till torrare anläggning, minskat näringsläckage och lägre veterinärkostnader.
Föreningens hållbarhetsutvecklare: "Allt blir så mycket mer lättjobbat"
Nicole Holmén om jobbet på Grevlunda
Hade du velat få lite spontana tips från Peder Fredricson när du trimmar dina hästar till vardags? Precis så har Nicole det, som är beridare där.
Årets första föl i russflocken på Lojsta hed
Igår föddes årets första föl i flocken på Lojsta hed, ett svart litet sto. Nu är det inte långt kvar innan hingsten Stinsen återvänder till flocken.
Militärhästar opererade efter olyckan
Igår sprang det lösa hästar i centrala London. Armén berättar att två av hästarna har genomgått operation och att de förväntas återhämta sig.
Svenskarna till Nations Cup
Årets Nations Cup i dressyr har ändrats om och går nu endast i tre deltävlingar. Nu står det klart vilka svenskar som startar i den andra omgången.
”Det är inte hokus pokus, det är gymnastik”
Eamon Hickey fick i uppdrag att träna en fyraårig valack med mycket attityd och nerver. Maria Gretzer sa att ”här får du något att bita i”.
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
Madde berättar om jobbet som hästskötare
Catch Me Not S har ännu en lyckad tävlingshelg i bagaget. Peder Fredricsons hästskötare Madde berättar om jobbet och rutinerna.
Här är horsetech-bolagen som vill slå sig in
Hästnäringen omsätter omkring 32 miljarder kronor per år. Fler och fler techbolag börjar få upp ögonen för branschen inom många olika områden.
“Aktörerna vill förbättra och modernisera hästnäringen och ridsporten”
Militärhästar sprang lösa i London
Imorse kom flera hästar lösa i centrala London i samband med en militärövning. Brittiska medier rapporterar och delar videor från händelsen.
Kvinna åtalas för djurplågeri – hästar svalt
Länsstyrelsen upptäckte allvarliga brister under besök på en gård i Småland. Kvinnans hästar omhändertogs men fick avlivas till följd av svält.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!