Kajsa Boström

Total Hope, till vardags Totte, vinner överlägset i Falsterbo och ingen ska vara förvånad. Han är den bästa i sin årskull i Sverige, godkänd hingst och matchad av en rutinerad ryttare. Grattis säger jag till Pernilla som lyser av lycka när hon gör sitt Lap of honour.

Jag tänker på vad Kyra Kyrklund sa en gång när avel kom på tal, hur får man en toppavkomma tror jag var frågan.

"Ta det bästa stoet, välj ut den absolut bästa hingsten och hoppas sen på en oändlig tur så kanske du lyckas." 

Total Hope är väl ett bra bevis på den tesen. Mer kända och framgångsrika föräldrar än han har går inte att hitta i dressyrvärlden. Hoppas att han håller sin fina form till Unghäst-VM så han får visa sina goda kvalitéer.

För övrigt har det från Falsterbo rapporterats om mycket glädje, glam och skumpa. Stråhatt verkar vara det nya...

Det har också rapporterats om om ändrade framridningar för femåriga hopphästar. Ingen blev glad eller gynnad av den fadäsen. En annan rapport gällde välvattnade dressyrbanor som gav vattenspeglar när det var dags för start. Ingen gynnades av det heller.

Alltid är det någon smolk på den annars så väloljade fasaden.

Det finns något helt annat som verkar vara något annat än man skulle kunna tro att det är...

Ponnyerna som blev stoppade från start på en elittävling för ett tag sen har nu fått sin ommätning och inte heller nu ville FEI godkänna att de faktiskt var ponnyer. Ägarna menar att de varit inom måttet på max 1.48 de sista åren och FEI påstår att de är typ 1.50. 

Är man 1.50 i mankhöjd är man en stor häst och är inte aktuell för start på något ponnymästerskap. Denna känsliga historia lär få sin fortsättning.

Jag har tittat på Falsterbo Grand Prix idag, från min soffa. Väldigt spännande tävling där Irma Karlsson red skjortan av Peder. Eller någon tiondel snabbare i omhoppningen om jag ska vara ärlig. 

Ni som har lyckan att vara på Falsterbo Dressyrarena imorgon lördag vid 11.30 kommer att få se Kyra göra en  demo med sin alldeles egentillverkade Tiffany. Där kan man se ännu ett bra exempel på när någon väljer genetiskt rätt och utvecklar en fin Grand Prix-häst. Här är en bild från ekipagets debut i GP, i England tidigare i år.

  
Jag är oändligt avundsjuk.... Se och njut, roligt kan jag lova att det blir.  

                                               /Kajsa
 


Läst 79114 ggr Kommentarer Kommentera
JUL
05
2018

"Jag rider alltid bara på ytter."

Detta är en information jag kan få från nya ryttare, även om den kan levereras med lite olika ordval. Innebörden är dock samma, hästen rids vanligtvis med ett stadigt stöd på yttertygeln vilket betyder att hästen går mer eller mindre ställd och ibland böjd, utåt. Alltså på böjda spår ifrån rörelseriktningen...

Häromdagen fick jag en reflektion från en kurs, där en känd utländsk hoppryttare hade undervisat. Åskådaren reagerat över att hoppryttaren/tränaren? ville att ryttarna skulle ställa och eventuellt böja hästarna i rörelseriktningen, alltså inåt. Frustration uppstod genast.

"Jag har ju ridit för xxx och xxx (andra kända hoppryttare) och då ska man minsann rida på yttertygeln!"

Om vi som människor har svårt att tolka eller förstå nya instruktioner eller ändra på vad vi gör, tänk då hur hästarna har det, de varken hör eller förstår inte vad som sägs! Nu ska huvudet hit, imorgon ska det dit men hoppa som ess ska de göra vid varje tillfälle.

Detta gäller nu inte bara hoppryttare, jag möter alla sorters ryttare som tänker att de ska få en bättre presterande häst genom att flytta hästens hals och huvud hit och dit.

De delar av hästen som ofta nämns som anledning till att huvudet och halsen ska vridas i sidled är  bogarna men framförallt bakdelarna. De är inte med, inte tillräckligt aktiva eller starka, utanför, innanför eller i värsta fall "lama". Vilket om det varit på riktigt hade varit en katastrof!

Bra ridning ger i bästa fall rakriktade hästar. Det är svårt och tar tid och det handlar om att ge hästen en möjlighet att röra sig och bära ryttaren på bästa vis. Hästen ska av samma anledning spåra, vänsterben på en linje och högerben på en annan. Det är inget som sker automatiskt för att någon håller i den ena eller andra tygeln.

En enkel regel är att det ska finnas ett bakben bakom varje tygel, då kommer påskjutet rakt i färdriktningen och ryttaren kan reglera stödet i handen. Det underlättar om hästen då har även huvudet i färdriktningen, pannan mot målet.

Om man tittar på hästar som springer i frihet är det lättare att förstå hur sakerna hänger ihop. Hästarna håller hals och huvud framför sig, nosen först och halsen i princip utsträckt.

Faktiskt väldigt likt den arbetsform för hästen som beskrivs i Ridhandboken och inte minst i TR II/Dressyr. Tar man sig lite tid och läser ett kapitel då och då i en bra ridhandbok är det enklare att få mer förståelse för hur logiskt ridningen faktiskt är uppbyggd.

Jag tror inte att en häst någonsin är hjälpt av att vi antar att den behöver "stöttas upp" på någon tygel. Hästen ska gå själv, mellan tyglarna med elastisk kontakt och med målet lika stöd på tyglarna. Tappar hästen riktningen beror det på helt andra saker än att du inte "stöttar upp" på yttertygeln. 500 kg levande massa på väg ifrån den tänkta linjen hålls inte med någon framgång på plats av kraften i en tygel.

En statisk eller dragande tygel verkar förhållande för hästen, oavsett om ryttaren tror eller tänker annorlunda. 

På tal om något helt annat så har disciplinnämnden fällt en ponnypappa för olämpligt uppträdande. Han hade resolut tagit dotterns spö, när hon kom ut från avslutad runda och gett den "dumma" ponnyn ett rejält rapp över ändan. Jag undrar stillsamt över hur människor är funtade...

Jag avslutar detta, som blev ett långt inlägg med att skicka min tanke till de jag vet stod nära nyss bortgångne Bo Åhman. Bosse och jag har varit aktiva i ridsporten lika länge och stött på varandra nu och då. Vi möttes både som konkurrenter på banan och som ryttare vs domare. Vi talades vi då och då de senaste åren och det kom alltid ut något positivt av de samtalen. En hängiven profil har lämnat oss och sporten.

                        Jag önskar alla en fin sommar!  /Kajsa


Läst 77329 ggr Kommentarer Kommentera

Kajsa bestämde sig för länge sedan att hästar skulle bli hennes liv och hon brinner fortfarande för att lära sig och sina elever mer.

Till bloggen

Här hittar du alla våra husbloggare




Ansvarig utgivare: Marit Nordkvist

Kundtjänst: info@hippson.se

Adress: Gamla Brogatan 11, 111 20 Stockholm

Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.