NAF Träningsakademin

 Hej på er!

 

I det här inlägget tänkte jag berätta om min resa inom ridsporten och vilka hästar som har tagit mig dit jag är idag.

 

Jag har fått mitt hästintresse från min mamma och jag satt på en häst för första gången när jag var 2 år. Under åren som följde var vi ofta på ponnyridning på 4H-gårdar och jag tog alla tillfällen jag fick till att rida. När jag var 6 år började jag på Gömmargårdens ridskola och red en gång i veckan på lördagar. Det bästa med ridskolan är ju helt klart att man får rida så många olika hästar! Det var en ridskola med dressyrinrikting och för mig har det alltid varit självklart att hålla på med dressyren. Alla mina favorithästar från ridskolan finns fortfarande kvar där, och det är så kul att hälsa på dem ibland. Min första favoritponny, det var Puffy, och hon är en liten c-ponny som var väldigt trygg i både boxen och när man red. Hon var en perfekt ponny att lära sig på. Det tog inte lång tid innan jag var helt fast och timmarna i stallet blev snabbt de bästa timmarna på veckan. Jag och mina kompisar brukade spendera hela helgerna i stallet och jag var med på alla extra kurser eller aktiviteter som jag kunde vara med på.

 

Jag och Puffy 2013

 

Efter ett tag kom det en ny ponny till ridskolan som heter Willow. Honom blev jag ganska direkt skötare på och han var också min första sköthäst. Han var svår i ridningen för mig som bara var 10 år då han var väldigt känslig och lätt stressade upp sig. I boxen var han dock världens snällaste och jag vart helt kär i honom, även om han var svår i början. Efter att ha ridit honom i 3 år fick jag inse att jag var för lång för att rida c-ponny och gick direkt upp på storhäst som 13 åring. Jag lärde mig dock otroligt mycket på honom och han var en riktigt fin ponny! Vi startade våra första klubbtävlingar tillsammans, vilket efter några år gick riktigt bra!

 

Jag och Willow 2014

 

Ungefär samtidigt som jag började rida storhäst fick jag börja rida en av ridlärarnas hästar, Cash. Han var ungefär 172 cm i mankhöjd och det var ett stort steg att gå från c-ponny till en så stor häst. Han var dock en riktig läromästare och med honom startade jag mina första riktiga tävlingar. Vi plockade flera rosetter och fick rida några ärovarv och hade väldigt kul tillsammans. Vi deltog även i Stockholms Läns Ridsportsförbunds satsning på unga ryttare 2020, vilket precis som NAFs träningsakademi har gett mig en skjuts i rätt riktning för att kunna bli en bättre ryttare.

 

Jag och Cash 2018

 

På ridskolan red jag samtidigt ett superfint sto som heter Winnie. Hon är ett fuxsto med mycket energi och tryck. Även hon är en häst jag har lärt mig väldigt mycket på och vi tog en del placeringar på klubbmästerskap och startade några riktiga tävlingar tillsammans.

 

Jag och Winnie 2021

 

Sommaren 2021, när jag var 17 år, köpte vi sedan Haldor och han är därför min första egna häst. Haldor är världens snällaste och en riktigt bra läromästare. Med honom har jag kunnat avancera upp i klasserna och vi tävlar nu msvb:5 men har börjat introducera svårare rörelser. Han har även en så himla härlig personlighet och blir superglad och gnäggar när vi kommer till honom. Att bli kliad är Haldors favorit, och något han aldrig tröttnar på. Om han fick bestämma hade han kunnat bli kliad flera timmar om dagen. Han är en väldigt världsvan kille och det är inga problem att vara ute och åka med honom eller testa nya saker, det mesta funkar bra enligt honom. Tillsammans med honom är jag med i NAFs träningsakademi, vilket är mycket utvecklande för oss båda. Jag är så tacksam för honom och alla andra hästar som har tagit mig dit jag är idag.

Jag och Haldor 2022

 

Hoppas det har varit intressant att läsa lite om min resa inom ridsporten. Såklart finns det mycket mer att nämna, som hur mycket det finns att lära när man jobbar i dressyrstall!

 

Ha en så bra vecka, så hörs vi snart igen!

Ida Pelander


Läst 8355 ggr Kommentarer Kommentera

Hejsan!

Nu är jag och Cree äntligen back on track. I onsdags var vi och gjorde en vet check på Cree för att se att allt stod rätt till nu när säsongen startar på riktigt. Vi ville även se så att de inte har varit något annat än muggen som spökat nu på sistone när vi haft problem med det. Veterinären började med att kolla på henne vid longering, sedan gick vi vidare med att springa på rakt spår och även böja benen. Vi avslutade med att veterinären gick igenom hela Cree och kände på hals, rygg och så vidare så att allt stod rätt till. Hon var helt ren utan anmärkningar vilket var en sådan lättnad. Hennes mugg har även blivit bättre på sistone så att jag har kunnat börja rida mer som vanligt igen, nu är det bara att hoppas att det fortsätter gå åt rätt håll. Jag fick hem NAF Mud Guard barriärkräm som jag smörjer på muggen för att skydda mot lera och våta förhållanden som det är i hagarna just nu. Vaselin har också varit effektivt ihop med att tvätta med klorhexidinschampo. 

Igår åkte vi och tävlade i Ängelholm. Vi efteranmälde efter att ha varit hos veterinären då allt kändes så bra men valde att hoppa en lägre klass än förra tävlingen då jag inte riktigt kände mig redo för att gå in direkt i en 130cm klass efter att inte ha hoppat riktigt på några veckor. Jag fick till en fin runda inne på banan, Cree var förvånansvärt lugn för att inte ha tävlat på ett tag vilket var skönt då vi kunde jobba mer tillsammans. Det var en tidshoppning så jag valde att ta några snävare svängar och hålla ett högt grundtempo. Tyvärr föll en bom ut ur kombinationen. I efterhand skulle jag nog tagit en extra halvhalt innan men samtidigt ibland måste man våga chansa för att vinna. Det bästa var att det kändes lekande lätt och att Cree var med på mina signaler så nu är vi redo för tävling igen i helgen.

Johanna Lassnack och jag var i Ängelholm samtidigt så jag träffade henne vilket var jättekul. När vi har möten sitter vi på zoom så det var kul att ses i verkligheten. Jag har fortsatt jobba med tipsen jag fått av henne tidigare och vid denna tävlingen fick jag nytta av det när jag stod i gången påväg in till banan då jag kände nervositeten krypa på. Direkt började jag då tänka på min andning och gå igenom banan för att komma tillbaka till fokus. Läs gärna förra inlägget där jag skriver mer om vad jag och Johanna snackat om. Förövrigt tycker jag det börjar märkas att våren är på ingång vilket ger mig mycket energi i vardagen. Att äntligen kunna använda min tunnare jacka från NAF är ett tecken på det. Igår var det sol på tävlingen vilket var underbart, det blev några fina foton på framridningen.

Hoppas ni uppskattade inlägget!

Almida Ericsson 


Läst 8720 ggr Kommentarer Kommentera

Hej!

Den här veckan har vi både tränat och varit med på programträning. Men innan jag berättar mer om det har jag spelat in en video där ni får följa med på en uteritt och en tur runt gården där jag visar vart Haldor bor. I videon visar jag vad Haldor äter för tillskott från NAF. I nuläget äter han NAF PRO Superflex, NAF in the Pink Powder, NAF M Power, NAF Omega olja och NAF EnerG. Dessa tillskott har verkligen gett oss en stor skjuts i rätt riktning och han känns finare än någonsin. Jag använder också NAF Farrier Solution flera gånger i veckan, vilket har gjort hans hovar superfina! NAF Muck Off använder jag då jag vill ta bort fläckar från boxen, inför exempelvis träningar. Den är en riktig räddare när man har en skimmel!

 

 

Idag har vi också varit med på programträning och debuterat msvb:5. Jag är väldigt nöjd med hur det gick och vi fick 64,4%. Vi fick 7:or på nästan alla byten och 7,5 på serien med 3 byten i var fjärde. Vi fick även 8 på ökade skritten. Jag fick en bra känsla på övriga delar i programmet och Haldor kändes väldigt positiv och var väldigt nöjd med sig själv efteråt. Att just debutera nytt program på programträning tycker jag är väldigt bra, eftersom man får prata med domaren efteråt. Jag och domaren var överens om vad det är vi behöver förbättra och vad det är vi gör bra. Det kändes skönt att få det bekräftat att vi lägger tiden på att förbättra rätt saker. Just nu är det skolor i trav som vi jobbar mest med. På tisdag ska jag träna för min hemmatränare och då ska vi träna vidare utifrån den feedback jag fått av domaren. Det var även väldigt värdefullt att få stöd av Johanna Lassnack inför den här prestationen, och jag börjar verkligen känna hur den mentala träningen börjar ge resultat.

 

Vi ser mycket fram emot tävlingsäsongen och det ska bli kul att fortsätta utvecklas i detta program och mentalt. Jag tycker att det är ett program som passar både mig och Haldor bra. Det är mycket som händer och många byten, vilket vi båda tycker om.

 

Ha det så bra, så hörs vi igen om två veckor!

 

Ida Pelander


Läst 8868 ggr Kommentarer Kommentera

Hej allesammans!

Senaste veckorna har inte riktigt blivit som det varit tänkt. Vi skulle åkt till Irma för en och en halv vecka sedan men tyvärr blev underlaget i ridhuset fruset så att vi fick ställa in det. Vi skulle även åkt till Helsingborg i helgen och tävlat men Cree har fått problem med mugg på ena benet så vi fick stryka oss. Det är på bättringsvägen så vi får hoppas att det fortsätter gå åt rätt håll så att vi snart kan vara igång som vanligt. Under tiden Cree har varit skadad har vi myst mycket i stallgången och gått promenader. Jag gjorde en liten video häromdagen i stallet där ni ser lite av vår vardag. Jag har turen att ha mamma som hjälper mig mycket i stallet vilket jag är väldigt tacksam för. I videon ser ni även några av mina favoritprodukter från NAF som jag använder dagligen. NAF silky D-tangler som är ett balsamspray som ger glans och hjälper till att lösa upp tovor. NAF farrier solution är en annan favorit som stödjer hovarna på många sätt. Jag visar även upp tillskotten Cree går på vilket är Magic, Gastri Aid, M power och Vitamin & mineral bas. Som ni ser i videon är hon väldigt glansig och fin i kroppen vilket M power hjälper till med. Hennes mage har blivit stabilare mycket tack vare Gastri Aid. Magic är jag extra tacksam för denna årstiden när hon har mycket energi och har lättare för att tappa koncentrationen. Genom vitamin & mineral bas kompletterar vi de vitaminer och mineraler som hon inte får i sig genom kraftfodret. En perfekt kombination för Cree´s välmående just nu.

Idag hade jag mitt andra möte med Johanna Lassnack. Vi följde upp det vi pratade om förra gången och kom fram till att både ridning och hantering har blivit mycket bättre i vinter. Det är småsaker som att gå från ridhuset till stallet, som Cree har tyckt varit väldigt stressigt men som blivit mycket bättre de senaste månaderna. Vi pratade om hur viktigt de är att reflektera över hur även sådana här, egentligen småsaker förbättras. Det är inte bara på tävlingsbanan allt ska kännas bra. Vi pratade även om hur jag ska hantera "dåliga" dagar, när Cree är spänd och jag känner att jag inte når fram till henne. När jag får röda tankar (dåliga tankar) ska jag för de första bli medveten om det, för att sedan kunna tackla dem. Genom att måla upp bilder i huvudet hur jag ska tackla problemen kan jag sedan ligga steget före så att det är jag som har kontrollen. Vi pratade även om att jag ska dela upp ridpasset i flera boxar och ha klart för mig innan jag går in i en box vad jag vill uppnå i just den boxen. När jag är klar med en box kan jag gå vidare till nästa och blicka vidare så att jag inte fastnar allt för mycket i hur de kändes i boxen innan. Om jag till exempel inte är nöjd med travjobbet så ska jag gå in i en ny box till galoppen och vara neutral i min känsla. På så sätt fastnar jag inte i negativa känslor.

Vi utvärderade även hur nervositeten har känts på de senaste tävlingarna och kom fram till att listan där jag planerar tävlingsdagen hjälper mig att koppla bort min nervositet så att jag istället tänker på min uppgift. Även om jag inte aktivt kollar på listan under dagen har jag den tillgänglig om jag skulle bli osäker på något. Jag fick även beröm över att jag blivit mycket bättre på att inte sträva efter en specifik känsla utan istället istället hur jag ska jobba för att komma fram till den känslan. Till exempel förra starterna försökte jag tänka på att hålla en bra galopp genom hela banan och det gjorde att jag fick till ett bra flyt vilket i sin tur ledde till att jag kom närmare den känslan jag strävar efter att få. Vi pratade även om att jag ska tillåta mig själv att varken nervositeten eller känslan kommer vara på topp i början av säsongen. När jag är mer i det kommer allt komma mer naturligt och då påminna mig om att det är okej att det inte känns så nu i början av säsongen. I slutändan pratade vi om andningsövningen jag jobbar med. Jag ska andas ända ner i sadeln och utandningen ska vara längre än inandningen då det är vid utandningen stressen i kroppen minskar. Johanna sa en bra metafor, en boja i havet där Cree är det gungande vattnet och jag är bojan som ska hålla balansen. Den förklarade bra att jag behöver vara den stabila när hon är spänd.

Det var en liten sammanfattning av vad vi snackade om denna gången. Det är kul att känna att jag redan känner sådan stor skillnad från första mötet och hoppas kunna utvecklas ännu mer till nästa möte. Innan dess ska vi förhoppningsvis hunnit med fler tävlingar och träningar så att jag hinner använda mig av tipsen jag fått. Hoppas ni uppskattade inlägget!

Almida Ericsson

 


Läst 9525 ggr Kommentarer Kommentera
tillsammans med:
Almida Eriksson

Almida Eriksson


Ida Pelander

Ida Pelander



Om NAF Träningsakademin
Följ dressyrryttaren Ida Pelander och hoppryttaren Almida Erikssons utveckling i denna blogg.

Till bloggen

Här hittar du alla våra husbloggare




Ansvarig utgivare: Marit Nordkvist

Kundtjänst: info@hippson.se

Adress: Gamla Brogatan 11, 111 20 Stockholm

Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.