Forskning
Publicerad: 2017-11-07Foto: Tomas Holcbecher
Så påverkar träningen hästens muskler
Anna Jansson är professor vid SLU och gav sig under Hippocampusdagen, som hölls torsdag i förra veckan, i kast med att försöka förklara vad som händer i hästkroppen vid träning. Här bjuder vi på ett referat från den intressanta föreläsningen.
Text: Anna Nordin
Anna Jansson förklarar att vi vid träning dels påverkar sammansättningen av muskelfibrer – det vill säga hur stor andel hästen har av fibrer för snabbt och intensivt respektive långsamt och uthålligt arbete.
– Dels påverkar vi musklernas effektivitet när det gäller att utvinna energi, alltså att kunna orka mer på samma mängd. Dessutom ökar hästens möjlighet att använda syret ur inandningsluften till muskelarbete, däremot kan vi inte med träning höja en hästs maxpuls. Den är vad den är, säger hon.
Generna spelar roll
Precis som människan har hästen olika sorters muskelfibrer som är specialiserade på olika saker. Dels har den typ 1, de ”långsamma” muskelfibrerna, som är de som utför uthållighetsarbetet. Dessa behöver syre för att fungera. De ”snabba” muskelfibrerna, som står för det explosiva arbetet, finns i två sorter där den ena behöver syre och den andra arbetar syrefritt.
Vilken sorts muskelfibrer som dominerar beror både på vilken ras hästen tillhör och hur den tränas. Quarterhästen räknas som världens snabbaste och den har också mycket riktigt till övervägande del snabba muskelfibrer, hela 90 till 95 procent. Det kan jämföras med varmblodiga travhästar, som har avlats för att springa distanser på cirka 1 600 till 2 600 meter. De har 75 till 85 procent snabba muskelfibrer.
Hästen är ovanligt atletisk
När hästen tränas behöver upplägget planeras efter vilken typ av muskelfibrer den har nytta av i sin disciplin. De långsamma muskelfibrerna tar lite längre tid att öka i andel, så för att få en uthållig häst behöver man tålamod.
Muskelfibrer som arbetar utan syre, så kallat anaerobt, är viktiga för att kunna springa fort. Det är när dessa muskelfibrer arbetar som det bildas mjölksyra. Hästen är dock unik i att den även vid kort, intensivt arbete använder en förhållandevis hög andel aeroba muskelfibrer – alltså sådana som kräver syre. Det är en nyckel till att hästen är så atletisk.
Senarelägga trötthetssymtom
Muskelfibrerna behöver energi för att kunna arbeta. De använder sig till största delen av ett ämne som heter glykogen, men de kan även till viss del använda sig av fett till detta. Snabba muskelfibrer använder främst glykogen, medan långsamma använder en högre andel fett.
– Muskelfibrerna har med sig den ”matsäck” de behöver, förklarar Anna.
Målet med träning kan sägas vara att senarelägga trötthetssymptomen. Och för att musklerna ska kunna utvinna energi behövs olika sorters enzymer. När hästen tränas lagrar muskelfibrerna in mer glykogen, de får en större matsäck och orkar alltså mer och längre. Dessutom blir de enzymer som utvinner energin mer effektiva, så samma mängd arbete kräver en mindre mängd energi.
– När glykogenförbränningen blir mer effektiv sker ingen onödig mjölksyraproduktion, vilket är något som annars är kopplat till trötthet.
Är olika energieffektivt
Anna gör en liknelse med utförsåkning på skidor för att förklara de olika typerna av muskelfibrer.
– De anaeroba, snabba muskelfibrerna är lite som att åka svarta pisten. Det går snabbt men man får inte ut all teoretisk energi. De aeroba, snabba muskelfibrerna motsvarar röd pist. Det går fortfarande snabbt då det är samma pist som den svarta till en början, för att sedan gå in i en långsammare men mer energieffektiv fas.
Den gula pisten motsvarar i stället de långsamma muskelfibrerna, där det tar lite tid men är mycket effektivt och musklerna får ut maximal energi.
– Det är också det enda sättet att kunna använda fett som energikälla vid sidan av glykogen, förtydligar Anna.
Foto: Anna Nordin
Förändrad sammansättning
När hästen tränas får den fler av de enzymer som använder syre i energiförsörjningen, men samtidigt förhållandevis färre av de enzymer som representerar den svarta pisten.
Då man undersökte muskelfibersammansättningen hos unga travhästar såg man att de innan de började tränas hade närmare 50 procent av de snabba, anaeroba muskelfibrerna (svart pist). Efter sex månader i träning var det nere på 30 procent, medan nivån för hästar som inte hade varit i träning låg kvar på 50 procent.
De andra typerna av muskelfibrer hade därmed ökat där snabba, aeroba muskelfibrer (röd pist) gick från cirka 35 till 45 procent och de långsamma aeroba (gul pist) från cirka 20 till 25 procent.
Får bättre syreupptagning
Även hästens cirkulation effektiviseras genom att den tränas.
– Redan efter några veckors träning kan vi se att hästen har fått en förbättrad syreupptagningsförmåga, berättar Anna.
Dels sker detta genom ökad kapillärisering, det vill säga att det bildas fler små blodkärl ute i musklerna. Det ger både ett bättre tillflöde av energi och syre och ett bättre avflöde av restprodukter. Dels bildas det mer hemoglobin, som är det ämne i blodet som transporterar syremolekylerna från lungorna ut till kroppen.
I muskelcellerna finns mitokondrierna, som kan liknas vid små fabriker där själva energiomsättningen sker. Också dessa blir fler när hästen tränas. Ju fler små fabriker, desto mer energi kan muskelfibrerna omvandla till arbete.
Träningen kommer även att påverka hjärtat, så att det blir större och får en större slagvolym. Det kan alltså skicka ut mer blod per hjärtslag.
Kan bloddopa sig själv
Som det flyktdjur hästen är, är det viktigt att kunna ge ”det där lilla extra när det verkligen gäller”. Hästen kan därför lagra röda blodkroppar i sin mjälte, som den kan skicka ut i blodomloppet om det uppstår ett behov av att snabbt kunna jobba på max. Det kan närmast jämföras med det som kallas ”bloddopning” hos mänskliga atleter, men hästen har alltså detta som en naturlig del.
När den släpper ut sitt lager av extra röda blodkroppar kan blodet bära med sig mer syre och hästen orkar mer. Med träning blir även mjälten större och dess lagringsförmåga ökar.
Maxpulsen är medfödd
Varje häst har en förutbestämd maxpuls, som inte påverkas av träning.
– Däremot gör träning att hästen kan sänka sin hjärtfrekvens, alltså puls, för ett givet arbete. Det blir alltså mindre ansträngande att utföra en viss uppgift. Träning gör också att hästens vilopuls sänks, samt att den snabbare kommer tillbaka till vilopuls efter ansträngning, berättar Anna.
Hur mycket syre hästen kan ta upp per liter inandad luft verkar inte kunna påverkas särskilt mycket av träning.
– Så när det gäller andningssystemet är fokus att hålla det friskt och att inte sänka hästens medfödda kapacitet.
Under Hippocampusdagen delar SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, med sig av de senaste forskningsrönen. I år var temat hur vi kan träna hästar för hållbarhet och prestation. Att träna hästen inför tävling är ett långsiktigt arbete och det är viktigt att försöka undvika att skador uppstår längs med vägen.
Liknande webbartiklar
- Många faktorer påverkar hästens träning: ”Högt hull ger sämre prestation”
- Anpassning är nyckeln till hållbarhet: ”Ridhästar är ofta undertränade”
- Halm är ett bra kompletterande fodermedel – enligt ny svensk forskning
- Bålstabilitet är viktigt även för hästar
- Följ Hippocampusdagen hemifrån – tema akut sjuk eller skadad häst
- Professorn om pulsmätning: ”Om en häst är rätt tränad ökar dess hållbarhet”
- Skala för bedömning av muskelmassa
- Forskning: Barn blir smartare av ridning
- Så fungerar hästens ögon
- Ute eller inne – om hästen själv får välja
Utan bett kan Amy och Breesby inte tävla
Hennes häst visar tydligt att den inte trivs med att ridas på bett. Men Amy Boysen vill börja tävla i dressyr – och då är kravet på bett ett faktum.
”Jag tycker det är en orimlig regel, jag blir så provocerad”
»Började rapporteras i mitten av 2000-talet«
Allt fler tandsjukdomar hos häst uppmärksammas. Cecilia Ekeberg, veterinär vid Mälaren hästklinik, berättar mer om sjukdomar i allmänhet och EOTRH specifikt.
"Grunden till en god tandhälsa är att hästen till största del äter grovfoder"
Arkiv: Ovanlig tandsjukdom drabbar stor andel av äldre hästar
”Bygger på SLU:s rekommendationer”
För att underlätta för kunderna lanseras nu en AI-tjänst baserad på forskning från SLU. Syftet är att hjälpa kunden välja rätt analyserat grovfoder.
Rekommenderar grovfoder utifrån ägarens beskrivning av sin häst
Fölet efter två topphästar har fötts
Föräldrarna till den nya fölungen är inga mindre än Mazy Klövenhöj som rids av Johanna Due Boje och Skyline To Be som ägs av Carl Hedin.
Betäcktes genom embryotransfer: ”Första gången vi avlade så”
Vilka rider i Paris – tippa dina OS-lag
De olympiska spelen närmar sig. Hippsons redaktion är nyfikna: vilka ryttare tror ni läsare kommer att utgöra respektive OS-lag i de tre disciplinerna?
”Man märker att det är mycket nerver”
Semifinalen av elitallsvenskan kommer gå av stapeln på Norrköping Horse Show. Där avgörs vilka lag som går till Falsterbo i sommar.
Se filmerna från uteritten på stranden
I dagens hästonsdag i TV4 får vi följa med ut till Falkenbergs strand där ett gäng ryttare och hästar ansluter sig för att galoppera i vattnet.
Får även en påminnelse om vilka regler som gäller ute i skog och mark
Förbjuds ha hästar – allvarliga skaderisker
Länsstyrelsen förbjuder en man i Ångermanland att ta hand om hästar. Detta efter att de under kontroller hittat flera allvarliga skaderisker.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Så skyddar du din häst mot kvarka
Kvarka är en smittsam luftvägsinfektion som kräver isolering. God hygien, rengöring och desinfektion är väsentligt för att hindra smittspridning.
Från smitta till sjukdom räknar man med tre dagar till två veckor
”Folk tittar och tänker, oj vad är det där"
Med sin kraftfulla kropp har Klint väckt uppmärksamhet. Jenny berättar om hur de arbetar för att minska slitaget och främja hans hållbarhet.
Femåriga ardennern Klint gör sig igenkänd på tävlingsbanorna
Forskning om lång och låg form
Hästar som tränas i lång och låg form visar minskat smärtbeteende. Linn Therese har forskat om vilken effekt lösgörande arbete har och kan se flera fördelar.
"Vi filmade hästarna i 3D för att observera rörelse och steglängd"
Hästgård på Ekerö med ridhus
På Stall Marieberg finns ridhus, ridbana, stall med nio boxar och ett stort bostadshus. En gård med knappt fyra mil in till Stockholm.
Deniss Lynch hingst till svensk seminstation
Den lovande fyraåringa Prophet har precis anlänt. Det är genom ett samarbete med D’Lyon Stud & Sporthorses hingsten blir tillgänglig i Sverige.
Arrangerar hoppningtävling för pararyttare
Under en pay and jump hoppas Åmåls ridklubb locka personer med olika funktionsvariationer till start. Målet är att skapa en större gemenskap.
Här är stallplatsen billigast – och dyrast
Att ha egen häst kräver såväl tid som pengar. En enkätundersökning visar att de flesta hästägare spenderar mellan 4 000 till 6 00 kronor i månaden.
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
En fälttävlansgigant lämnar toppsporten
Han är den ryttare som har flest femstjärniga segrar i fälttävlan. Efter årets Badminton meddelade William Fox-Pitt att hann nu tackar för sig.
Säger till British Equestrian: "Jag är väldigt säker – är rätt sak att göra"
Maxa hästens kondition med Lina Forsberg
En fälttävlanshäst behöver ha en bra kondition för att orka alla tre grenar. För Lina handlar det om att bygga kondition i långsamt tempo.
Inridning och utbildningsskalan
Hippsons panel har ställt inför frågor om hur de rider in unghästar, önskvärda kvalitéer hos en häst och vad de kan om utbildningsskalan.
Marina Mattsson: "Det är hästens inställning till arbete jag letar efter"
Lösgörande övningar med bommar
Den här ridövningen med flera bomserier bjuder på tre övningar i ett. Låta bommarna ligga kvar i ridhuset hela veckan – och träna på olika saker.
Viktigt att hästen går i en balanserad trav och att den bär sig själv
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!