Ännu en milstolpe avklarad på gården! Alla dräneringsrören är på plats på ridbanan och vi har börjat sprida ut bärlagret! Hade det inte varit för att vi fick soppatorsk på lastaren på söndagskvällen hade vi varit mer eller mindre klara med åtminstone "grovutpytsningen" av bärlagret - eller vad vi nu ska kalla det. Arbetet med att gräva rännor,  lägga rör och täcka över gick till precis som förra helgen. Ni kan läsa en mer detaljerad beskrivning i förra inlägget.

Flitiga familjen! Sista röret på plats och nu blir det fikapaus!
  
Men det återstår med andra ord en hel del jobb innan vi har en helt slät yta att jobba med. Och från och med nu är det helt 100 % slätt som gäller. Inga gropar, hålor, sänkor, kullar eller toppar är ok. Det måste vara jämnt och slätt över precis hela banan om man vill att den ska ha samma ridegenskaper vart man än befinner sig på den - och det vill man ju! Därför håller jag så smått på att ta in offerter på vad det hade kostat att hyvla till bärlagret och sedan lägga ut mellanlagret som kommer bestå av stenmjöl. Jag tror nog att vi kan få det helt slätt själva också, men det kommer att ta oss betydligt mer tid och dessutom måste vi antagligen hyra in en bättre (dvs mindre, modernare, lite mer finkänslig) maskin än vad vi har att jobba med i dagsläget. Och då är det kanske värt att ta in en entreprenör? Det går snabbare och blir (förhoppningsvis) garanterat bra. Men det beror förstås helt del på priset... Det hade varit väldigt skönt att få det gjort. Vi har så många andra projekt som behöver tid just nu. 

En "grovutpytsning av bärlagret är klart. Men det liknar mer ett månlandsskap än en ridbana....
  
"Projekt avel" rullar vidare. Jag var på Gränbos hingstvisning i lördags och fick bland annat hälsa på Domingos pappa "Kung Gränsbo", eller Bocelli som han också kallas. Fick också njuta av Domingos namne Heston for U (från samma stuteri som min D), som verkligen hade utvecklats  fantastiskt sen jag såg honom sist. En riktig wow-häst för framtiden. Han hade blivit så mycket lättare i fronten utan att tappa sina fina bakben, och verkar dessutom ha ett riktigt toppenpsyke. I like! Stona kommer den 30/4 och 1/5 och vi har fortfarande en del saker att förbereda på gården innan vi är redo för dem. Men på lördag kommer mina föräldrar ned och stannar en dryg vecka och hjälper till lite. Så vi ligger bra till i planeringen. 

Rabatten börjar bli grön och fin igen. Påskliljorna är visserligen någon vecka sena - men så vackra i solen!
  
Just nu är vi i en sån där härlig tid på året då allting börjar växa och bli grönt igen. Jag njuter mer eller mindre varje dag av någon ny knopp eller blomma som slagit ut. Det kan vara ett tecken på att jag börjar bli gammal... Jag vet inte, men fint är det! "Tyvärr" innebär det också att "Projekt trädgård" börjar göra sig påmint. Det är framförallt gräsmattan som behöver kärlek i form av gödsel och mossbekämpning, men också ogräs som växer på gårdsplanen, potatis och fröer som ska planteras, björnbärsbuskar som ska beskäras och en oändlig mängd kvistar och grenar som blåst ned under höst/vinterstormarna som behöver samlas upp och brännas mm. Det blir ett rejält majbål här på Örstorp i månadsskiftet... 

En av våra många "små" rishögar som skall brännas upp...
  
Igår var jag och tränade för Kerstin med Ferdinand. Han börjar bli så fin! Det är så vansinnigt roligt att rida just nu och jag är så himla glad och tacksam och stolt över mina fina hästar! Det börjar kännas som att det snart är dags för tävlingsdebut för Ferdi, jag vet bara inte riktigt hur det ska hinnas med. "Projekt tävla" ligger inte jättehögt på prioriteringslistan. Men det hade varit bra övning för honom att komma ut lite så jag får kanske ta mig kragen och bara se till att komma iväg! 

Min söta lilla häst var trött på onsdagmorgonen.

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

I helgen har vi "äntligen" börjat lägga ner dräneringsrören på ridbanan! Jag skriver "äntligen" inom citationstecken för det är inte det roligaste arbete man kan ägna sina helger åt, men det är skönt att få det gjort eftersom det är det sista riktigt tidskrävande och jobbiga steget med att anlägga min ridbana (alltså inte det sista steget, men allting efter detta är såååå mycket enklare). Som ni sett tidigare i bloggen har mitt bärlager redan legat och väntat på oss ett par veckors tid, medan vi varit upptagna med andra projekt, men i helgen fick det alltså komma till nytta.

De av er som har följt bloggen vet att vi redan har grävt dräneringsdiken på ridbanan med lastaren - flera gånger till och med! Första gången gjorde vi det för vi trodde det var rätt läge att göra det innan vi byggde staketet runt banan. Sedan insåg vi att vi måste lägga på mer fyllnadsmaterial och att vi inte vill ha rören under detta så då fick vi fylla igen dem igen. Sen insåg vi det vi redan visste - att dräneringen är för dålig på banan - och att om vi ska få den i tillräckligt bra skick för att kunna köra på med maskiner och lastbilar så måste vi hjälpa dräneringen på traven, så då grävde vi om dom igen - fullt medvetna om att de skulle komma att bli förstörda vid nästkommande grusleverans. Sagt och gjort.

Men nu är det alltså dags! Nu ska det läggas i rör som ska täckas över med tvättad bergkross och sen ska bärlagret bestående av 15 cm bergkross 0-32 (0-32 står för storleken på stenen där 0 mm är de minsta och 32 mm de största). Man använder normalt 0-30 eller 0-32 som bärlager på en ridbana mest beroende på vad som finns tillgängligt i trakterna eftersom det är tungt och dyrt att frakta långa sträckor. Till min bana som är 20*42 m kommer det att gå åt 150 ton bergkross! Det motsvarar 10 stycken rediga grushögar.

Vi kommer att lägga dräneringsrör på tvären över banan med ca 6-7 meters mellanrum. Det blir lite olika eftersom vi måste anpassa oss lite efter naturen så att inte rören hamnar precis vid något av de stora träden som ramar in banan. Men det gör ingenting. Här är det inte lika viktigt med millimeterpassning som det var när vi t.ex. skulle gjuta plintarna till staketet. Det kommer bli 6 rör, och så det som vi redan grävt ned framför ridbanan för att samla upp vattnet som kommer rinnandes från gårdsplanen ned för vägen (mer om det arbetet kan ni läsa bland annat här och här).

Vi har redan lagt ned och täckt två hela rör samt två tredjedelar av rör nummer tre. Alltså två och en tredjedel kvar till nästa helg. Sen kan vi börja skyffla ut bärlagret med lastaren!

Först gräver min man ett smalt dike med lutning ned mot bäcken med grävarmen på lastaren. Han börjar bli riktigt bra på det! Eftersom vi inte vill blanda det material vi gräver upp med bärlagret så tippar vi det utanför banan där det så småningom skall plattas till och bilda en liten platå där jag ska kunna sitta när jag håller mina lektioner mm. När diket är grävt jämnar vi till botten med en smal grävspade, och sen för att kolla att vi har en korrekt lutning och inget bakfall någonstans på vägen har vi dragit ned en vattenslang och så fyller vi diket med vatten! Första gången la vi ned röret och gick sedan och mätte hela vägen med vattenpass - det tar en EVIGHET att göra på det sättet! Låter man istället vatten rinna från den högsta punkten till den lägsta så ser man på en gång vart det tar stopp (dvs är för högt), och vart det blir vattenansamlingar (dvs för djupt). Och då är det superenkelt att bara gräva bort lite material och skyffla på lite nytt där det är för lågt. Idéen att använda vatten var min - och rätt så briljant om jag får säga det själv....

När botten på diket är helt jämn och vattnet har runnit bort (det tar kanske 20 min och under tiden kan man börja gräva nästa dike), så kan man lägga ned röret och börja täcka det med tvättat bergkross. Den tvättade bergkrossen är egentligen bara ytlagret av våra bergkross-högar som legat utomhus ett par veckor och blivit tvättat av regnet. Ett bra sätt att spara tid och pengar eftersom tvättat grus normalt sett kostar mer än otvättat, och vi slipper stå och tvätta det själva - bara att låta naturen sköta jobbet! 

Även täckandet av röret måste ske "för hand", dvs med en skyffel, en skottkärra och en kratta och INTE med lastaren. Detta pga att röret knappt väger någonting och man måste hålla ned röret samtidigt som man försiktigt krattar på stenen. Släpper man bara en skopa grus över röret så är risken mycket stor att stenen letar sig in under röret och lyfter upp det. Och då får vi bakfall och vattnet kan inte rinna undan som det ska.
  

Fantastiska Eclectisch med Ida-Linn Lundholm i sadeln från Tullstorps hingstvisning i helgen. Skönt att få njuta av den lite mer glamorösa sidan av hästlivet ibland också... 
  
Det är den här processen och allt handjobb som gör att det är både tungt och tidskrävande att lägga dräneringen. Men jag hoppas att vi blir färdiga till helgen som kommer! Precis som förra helgen kommer jag smita iväg ett par timmar på lördagen för att gå på hingstvisning. Förra helgen var det Tullstorp och nu på lördag är det Gränsbo.
  
Det är så inspirerande att titta på alla dessa fina hingstar! Jag blev lite kär i både Skovaens Rafael och Eclectisch som såg helt magisk ut att rida! Och på tal om magi... I måndags var jag äntligen iväg på årets först träning med Domingo! Han skötte sig exemplariskt och gick på transporten utan minsta tvekan och bjöd sedan på en fantastisk ridkänsla! Det är som att rida på moln och jag har fortfarande inte slutat le! Tänk om den här underbara hästen kan få vara lite frisk för en gångs skull?! Nä, jag säger det inte högt för då går han väl och snubblar i hagen bara för att... Men inombords hoppar jag förtjust på stället och klappar händerna. Håll tummarna för oss är ni snälla! 
  

Min fina Domingo lastad och redo att åka och träna för Henrik!

Så var påsken över för den här gången. Vi har haft en väldigt lugn och skön påsk med familj och vänner (och hästar förstås). Men lite har det jobbats på gården! Min duktiga pappa har gjort stolphattar till mig! Eller till ridbanestaketet kanske jag ska säga? Jag skickade lite inspirationsbilder och sen har han designat och snickrat ihop dem helt egenhändigt. Snygga va?!

  
De är gjorda av impregnerat trallvirke och fastsatta med två skruvar genom toppen för att sitta stabilt på plats. För att få ett snyggt borrhål så har han förborrat hattarna innan de skruvades fast på stolparna. Eventuellt (om jag hittar något som passar) så kommer jag sätta knoppar på hörnstolparna och som inramning vid de två ingångarna. Pappa föreslog att man använder t.ex. boulekulor i trä. Men det fungerar ju bara om man målar staketet.
  
Det var min tanke att måla det vitt från början – men nu är jag inte helt säker. Jag gillar hur fint det smälter ihop med naturen i omålat skick. Jag får tänka lite på saken... Innan staketet kan målas måste det impregnerade virket stå ute ett par månader (gärna ett år), så jag har gott om tid att bestämma mig.

Hur som helst jag tänkte skriva lite om "mina" ston som kommer till oss om ca en månad och ska betäckas. Nu till helgen är det hingstvisning på Tullstorps och Blue Hors och nästa helg på Gränsbo! Och ikväll ska vi på föredrag om fölning på Saxtorps Hästklinik. Jag har som sagt några hingstar i åtanke, och har väl mer eller mindre bestämt mig. Men ni får gärna komma med era tips på hingstar och skriv gärna varför ni gillar/tror på just den hingsten! 
  
Vi börjar med Doriz. Doriz är ett äldre selektionssto som haft 4 föl tidigare. I sin ungdom fick hon dubbeldiplom i både hoppning och dressyr. Hon är efter Zorn x Matador II. Hon är välbyggd och korrekt i benen och hade kunnat vara helt perfekt om hon bara varit en sex-sju centimeter högre i mankhöjd. Hon är nämligen bara ca 161 cm och behöver därför en hingst som lämnar lite större avkommor. Hon är av ovanligt sportig modell för sin ålder och behöver därför inte lättas upp jättemycket i typen, men en hingst som lämnar moderna, lätta sporthästar är förstås att föredra.
  
Dock vill jag här säga att jag personligen inte är så förtjust i dessa alltför spindellika, långbenta, överrörliga hingstar (även om de är fantastiskt vackra) eftersom min personliga erfarenhet är att de har svårt med hållbarheten. Jag vill hellre ha en lite kompaktare, men ändå lätt häst som har ett lite distinktare rörelsemönster. Som känns rörligt - men inte överrörlig! Men det beror förstås på vad man har för sto också. Hur som helst - Doriz har tre bra gångarter med extra plus för hennes fantastiska skritt. Hon har dessutom ett superpsyke och en arbetsglädje och framåtbjudning som jag verkligen gillar. Att hon hållit sig frisk långt upp i åren är också ett gott tecken och något jag hoppas hon kommer föra vidare till sina avkommor.
  

Doriz har en fantastisk skritt! Vägvinnande, energisk och taktfast.

"Vårt" andra sto är Prinsessan, eller My Princess. Även hon är ett selektionssto som dessutom har gångartsdiplom. Som föl och åring blev hon högst bedömd i sin årgång, och som treåring vann hon Kungakannan. Hon beskrivs av ägaren som extremt känslig och lyhörd häst med hög ridbarhet och vilja att alltid göra rätt.
  
Hon behöver en hingst som med bra psyke (eftersom den där känsligheten lätt slår över om man blandar in för mycket blod - lagom är bäst), och gärna en hingst som lämnar lite åt det mindre hållet (hon har tidigare fått fler stora avkommor). Förr var idealet en mankhöjd på runt 172, men nu för tiden känns sådär runt 167 som idealet! Då kan både långa och korta ryttare känna sig bekväma och "lagom" på ryggen.
  
Hennes enda lilla minus enligt ägare är att hon är lite, lite inåttåad (men hon fick ändå en 7:a på sitt treårstest så det är ingen katastrof). Jag vill dock gärna ta det säkra före det osäkra och välja en hingst med minst en 8 på extremiterterna (där går t.ex. Zack bort). Jag har bokat transport åt henne från Uppsala med Marilla Hästtaxi som ägs av en vän till mig. Det ska bli så himla roligt att få hem båda stona så vi kan börja vårt avelsarbete på riktigt! Tänk att om ett års tid (give-or-take några månader) så kan vi om allt går som det ska ha två små föl här på gården!
  

Princessan visar upp sig från sin bästa sida som 3-åring!

I övrigt så vill jag undvika linjeavel - vilket tyvärr gör att ytterligare några heta kandidater går bort. Jag vill också välja "säkra kort". Dvs hingstar som redan har ett antal avkommor och helst ett BLUP-index eller annan statistik att visa upp. De får gärna ha egna tävlingsprestationer att visa upp.
  
Som jag sa innan så är det för mig mest intressant att se vad hingsten förärver - inte hur flashigt den själv kan trava. Att den har visat prestationer på tävlingsbanan säger mycket om dess hållbarhet och psyke - vilket är minst lika viktigt (eller kanske viktigare?) än snygga framben och snärtiga bakben. Jag har nästan, nästan bestämt mig redan. Men det hade ändå varit kul att höra hur ni resonerar kring det här med hingstval - eller ska jag kanske skriva hingstkval??
  

 

Avslutar det här inlägget med en liten privat vädjan. Jag vet att det finns många hundälskare därute som också läser bloggen! Det här är min kusins hund Kayla. Hon har under ett par månader utretts för lite diffusa symptom utan att man hittat orsaken. Nyligen blev problemen akuta och då upptäckte man äntligen orsaken som var delvis inflammation i njurarna och delvis förstorad mjälte (ev tumör).
Antibiotika har satts in och njurarna är redan bättre, men för mjälten behövs en operation och det ganska omgående. Pga den utdragna processen är försäkringstaket nått och ägarens besparingar tömda. Därför vädjar vi nu till allmänheten. Om alla som läser den här bloggen bidrar med 10-20 kr var så kan det räcka för att rädda Kayla och ge henne och hennes matte ytterligare ett par friska år tillsammans. Ni kan läsa mer här. Tack på förhand!!!
  

Halloj! Så var det fredag igen och jag har lyckats stjäla mig ett par minuter för ett blogginlägg. Det är som sagt full rulle här på gården just nu. Jag håller parallellt på med tre projekt (eller kanske fler när jag tänker efter?) - "projekt ridbana", "projekt nya hagar" och "projekt bygga stall". Förutom det så har vi ju "projekt avel" och "projekt starta aktiebolag" som är heta just nu. Vi ska heller inte glömma "projekt få-den-nya-bankdosan-att-fungera".... Det sistnämnda är ett projekt som man lätt skulle kunna missta för ett av de lite enklare sakerna på listan. Men icke! Jag vet inte hur många svordomar jag ödslat på den där dosan vid det här laget, men inte fungerar den bättre för det. Så idag blir det till att ta tjuren vid hornen och snällt ställa sig i telefonkö, så att någon vänlig supporter-kille (eller tjej) kan förklara för mig varför den inte vill som jag vill. Det värsta är att bara att hitta telefonnumret till supporten brukar vara något av ett projekt i sig... Nåväl, de säger ju att vi hästtjejer är tuffa så nog ska jag väl klara av att överlista en liten bankdosa? Kan man tycka... 

Hur som helst. Medans jag sitter här och skriver så håller killarna från Norrvidinge som bäst på att lasta av bärlager (bergkross 0-32) på min ridbana. Allt som allt ett par hundra ton. Dom har kört skytteltrafik här hela eftermiddagen. Jag tänkte det var bra att passa på att lasta av nu när det har varit torrt och fint väder i nästa två veckor, så banan är relativt torr och bra att köra på.

Men det är faktiskt inte skyffla grus som vi ska ägna oss åt i helgen. Utan vi ska sätta stolpar till några nya hagar. Jag tänker mig att det skall bli en ny rasthage och så ett sommarbete på ca 2 hektar åt "våra" avelsston som kommer hit i månadsskiftet april/maj. Den ena är Doriz som jag redan har presenterat här tidigare. Den andra heter My Princess och är efter His Highness - Nactus. Ett riktigt, riktigt fint diplomsto som gjorde enastående bra ifrån sig som unghäst. Hon fick 48 poäng när hon visades som föl. Som 1- och 2-åring vann hon med sina 40 poäng premieringen. 2008 fick hon gångartsdiplom med 50 poäng, 997988. Och vid sitt 3-årstest på Strömsholm.Samma år vann hon Kungakannan och Svenskt Avel- och Sportchampionat som bästa Svenska treåriga dressyrhäst. Hon medverkade även i Svenskt Avel- och Sportchampionat 2010, som 5-årigt fölsto. Efter det fick hennes tävlingskarriär tyvärr ett abrubt slut och hon har istället gått som avelsto och promenadhäst. Jag är så himla glad att vi redan från starten i vår avelkarriär har hittat två så fina ston att ta föl på. Jag vill också passa på att tacka alla er som har erbjudit sina ston till oss. Det har verkligen varit hög kvalitet på alla ston och jag är både smickrad och tacksam över ert förtroende. 

Nu återstår som sagt bara det roliga/spännande/svåra arbetet med att välja hingstar. Jag har några personliga favoriter men inget är skrivet i sten ännu. Jag ska skriva ett inlägg om vad jag söker hos hingstarna så får ni hjälpa mig och komma med tips! Härom dagen drömde jag att jag skulle åka och inseminera både Ferdinand och Domingo. Jag var jättestressad för jag hade glömt min sadel och kunde inte hitta den någonstans. Jag blev väldigt lättad när jag till slut kom på att man inte behöver en sadel när man ska inseminera hästar... Att de båda två är valacker och liksom inte sådär jättefertila verkade helt obetydligt i min dröm... Haha! Jag tror jag har för mycket i huvudet just nu!

Precis som sist så har jag köpt mina stolpar från Djurgårdens Ridsport & Stängsel. Kollade runt lite på priser, och de är fortfarande billigast. Dessutom är de trevliga att ha att göra med. Eftersom vi skulle ha rätt många stolpar (252 stycken för att vara exakt) var de vänliga nog att köra ut dem till oss på gården, och de hjälper dessutom till med ordern och ser till att man får med allt som behövs för att få ett bra staket som fyller de funktioner man behöver. Den här gången har jag valt lite längre stolpar än vad jag hade sist (220 cm mot 175cm innan). Jag är nöjd med höjden på staketet med jag hade velat ha stolparna längre ned i marken så att det blir stabilare. Jag kommer inte heller använda elband till beteshagen, utan lite kraftigare eltråd. Detta eftersom det ofta blåser kraftigt här på de skånska fälten, och ska man dra längre sträckor med tråd eller band så är det bättre att välja tråd eftersom vind annars tar tag i banden och har en tendens att stå och slå i vinden. Det både låter obehagligt och gör att bandet (hur man än drar och spänner i det) blir slappt med tiden. I värsta fall kan det leda till att banden nöts mot isolatorerna och går av! På mina rasthagar som är lite mindre i storleken (30*70m) har jag elband överst och tråd nederst - och det är jag väldigt nöjd med.

Till och med avlastningshjälp av Peter på Djurgården! Vilken service!

Det är nu på våren när kälen just släppt och markerna är som allra blötast som man ska sätta stolp! Min man var nere med lastaren förra helgen och satte i en stolpe på prov. Den gick ned som en varm kniv i smör. Inte som i somras när vi fick stå med jordborren och spettet mellan 30 och 45 minuter med varenda stolpe! Och det blir ändå inte lika bra eftersom hålen blir större och stolparna sitter sämre. Nu gör vi ett litet hål med spettet, sätter i stolpen och trycker sedan ned den med lastaren. Piece of cake. Jag tänkte lite på det angående alla rapporter om tungt jobb och missförhållanden i våran branch. Har man rätt verktyg och planerar arbete rätt så blir det så mycket lättare! I somras hade vi ju inte så mycket till val (eftersom det var då vi flyttade och vi behövde ju hagar till hästarna), men kan man välja och planera lite så gör man nya hagar nu på våren eller på hösten när det är som blötast innan frosten sätter in. Man får också välja att t.ex. mocka hagarna då det är torrt väder ute så att inte bajshögarna väger onödigt mycket. På sommaren när det är väldigt varmt mitt på dagen får man planera så att man mockar hagarna tidigt på morgonen, och kanske tar stallet efteråt, eftersom det oftast är svalare inne i stallet än ute i gassande solsken. Jag tror att i alla fall en del av problemet är att man i många stall inte planerar tillräckligt efter årstiderna och inte anpassar arbetet efter förutsättningarna. Allt ska göras på samma sätt varje dag oavsett... Så sköter man ju inte andra lantbruksföretag! Visst måste hästarna och deras välbefinnande och behov sättas i första hand, men det betyder ju inte att man per automatik behöver köra slut på sin personal. Ja, det var bara en liten tanke i debatten. Nu måste jag ut och fortsätta jobba! I nästa inlägg blir det mer om hagar och helgens arbete! Trevlig helg på er!      

252 stolpar på plats! Jag vet vad vi ska göra i helgen!