TACK alla ni som läser, följer bloggen och hör av er på Instagrams DM.
ALLTSÅ passerat 12 TUSEN läsare!!!!!!!!! NI ÄR FANTASTISKA!!!!!!

Jag har haft en liten timeout eller rent ut sagt ett mentally breakdown. Rätt skönt att tillåta sig själv att faktiskt bryta samman för att sen resa sig upp igen. 
Klassificeringen tog otroligt hårt på kroppen. De tänjde på min kropp i positioner som inte är möjliga för mig då jag saknar vissa leder, ligament och delar i bäckenet. 
Jag sa aj såklart eftersom att förböja en del som är stopp gör ont. I efterhand skulle jag sagt stopp istället för ett aj. 

Men nu är den klar. Jag fick korrigeringar på mitt medicinska kort. Och trots att jag har massor med underlag på min skadehistorik så behövs mer in.
Nu har jag x antal tusen röntgenbilder att sortera ut samt inväntar kompletterande intyg att skicka in. 

Klicka här för att komma till regelverket: FEI paradressage compensating aids guidelines

- Hårt handtag på sadeln. 
För att förhindra att jag tappar balansen
Min tolkning av FEI: Materialet av ex läder, stabilt. Max höjd 10 cm från framvalv. Och 30 cm bredd. 3 cm från min magdel. 

- Snoddar på stigbyglarna
Jag köper vanliga breda gummiband

- Läderrem mellan stigbyglar till sadelgjord
För att stabilisera fot och nedre del av kroppen
Dessa måste användas tillsammans med säkerhetsstigbyglar. 
Läderremmen (sporrem) får ej kortare än 5 cm från sadelgjord till stigbygel. 

- Kardborreband över låren

- Knut på tyglarna
För att få grepp om tyglarna som glider. Dessa knutar skadar min artros mer än gör nytta. Dock gick ej handtag igenom. Så därav kommer troligt mina tyglar tyvärr fortsätta att glida ur greppet.

- Växla mellan att rida lätt eller sitta ner
- 2 spön 
För att underlätta då benen är kraftlösa och tappar känsel. 
Dock är min ena häst inte alls förtjust i att jag har spö, så där kämpar vi på att hitta en ergonomisk positionering av mig istället. Och arbeta med ett annat språk. 
Max 120 cm långa

- Nicka vid halt
- Padd ovanpå sadeln

Har fått några frågor på Instagram, DM:
"Hej, jag tycker du är superduktig och rider dina hästar sååå mjukt och fint!!!!! Men varför var inte du med i enköping? ska till starta sm?"

Vill börja med att säga tack, vad glad jag blir att du tycker om det du ser. :-)
Jag valde att inte starta OBS klasserna i Enköping som är  uttagning/mönstring till Svenska Paradressyrlandslaget, då den kom alldeles för nära inpå klassificering och min kropp var helt ur fas. 
Dalgaards Dux och jag är kvalade för SM 2024 men kommer troligt avstå detta år. 
Möllegards Romeo har möjlighet att kvala under kommande månad men får se. Han har nerverna på utsidan i främmande miljöer vilket gör det osäkert för mig som har benen "fast" i sadeln.
Självklart lossnar spännen vid ett fall men ändå. För mig är säkerheten A och O vid all hantering med dem så att flänga runt utan kontroll bara för att vi "kan" är inte min grej. 
Vi ska ha en hitta tillbaka till det som är roligt år är tanken. Är flera utmaningar med kroppen och grunden i allt är att ha roligt. Och det ska vi ha :-) 
Sen vilka klasser det kommer att bli är en annan sak. Galoppen och skolor är svårast för mig så det tränar vi extra mycket på. Det gör att kroppen är ännu mer sliten efter ett pass. Men men skam den som ger sig!

"Hej hopp i galopp! Kan du tipsa om en bra övning för min ponny springer mest med huvet i luften eller kröker mycket på nacken så den rullar ihop sig"
Jag tränar mina hästar mycket i skritt, det är fantastiskt vad givande det är! Lilla och stora fyrkanten, nyttjar varje hörn, varje bokstav. När det sitter utan spänning så tar vi det i trav, samma sak där, sen galopp. 
Om något inte fungerar så går vi tillbaka till skritt, gör om och gör rätt. 
Min filosofi är att fungerar det inte så nöt inte på, gå tillbaka till skritt, ha inte för bråttom. 

"Vad har du för underlag på din fina ridbana?"
Jag har sand. Men har offerter på olika former av underlag. Det lutar åt textil, men inget klart. Finns andra planer med som innefattar bygglov. Men jag vill hitta tillbaka till glädjen först. 

"Varför galopperar du om det är dä du har svårt för??"
För att inga program jag tävlar är utan galopp. Så det är enda alternativet att göra så att jag kan med det jag har utifrån de förutsättningar jag har idag.

Det var allt för idag!

Njut av vårsolen! Och kram på er!

FOTO: Privat, Årsdebut LA:3 Dux och Marie 70,396%

Ja då var vi på Finlänsk mark!

Resan med båt över har gått sjukt galet över min förväntan! Jag är extremt åk/sjösjuk då mina balanssinnen inte är vid sina fulla bruk…

Som det kontrollfreak jag är så var jag med facit i handen alldeles för tidig till Värtahamnen. Först på plats i kö.

Lägger upp bilder när jag kommer hem så ska ni få se delar av en fantastisk buffé. 

Svensk tid är kl. 04:00 och här är vi en timma före. 

Så om 30 min öppnar frukosten och vi har ca 40 min på oss innan vi måste vara vid bilen. Nu har jag fått min bil i direkt anslutningar till hissarna tack o lov!

Hytten är jättestor! Sängen var stum och efter den långa dagen så kändes det som att ligga på tusen nålar. Sover bättre i min hästburna… 

I min hytt har jag 4 sängplatser, plattTV fri minibar. 

Renée och jag åt i går sen var vi iväg till taxfree och handlade lite och så satt vi i min hytt efter o prata lite om förväntningarna på denna dag. 

Jag är otroligt tacksam över att ha fått tilldelad rullstol och nästa gång har jag rött bil och kan ta med el- rullstolen istället.

Tack arbetsterapeut för din envishet!

Om en stund påbörjar vi turen upp till Ypäjä och klassificeringen. 
Skriver mer ikväll :-) 

Ett års väntan och längtan är snart över!

imorgon åker jag och en av mina Parakompisar till Ypäjä för internationell klassificering.

Timmarna av läkarbesök och ett gediget tjatande efter rätt dokument som ska till FEI för godkännande innan man blir tilldelad en tid. 
En internationell klassificering står högre i rang än den Svenska. 
Klicka gärna in på FEI och vad klassificeraren bedömer 

imorgonbitti har jag ett läkarbesök innan det är dax för att påbörja resan upp mot Stockholms båtterminal.

Älskar mina nya tyglar, de hjälper mig en hel del, svårt är det ändå men det glider inte fullt lika❤️

Synd man inte får tävla med dem .

Så här fäster jag snoddar på mina stigbyglar och som ni ser är min fot placerad långt in men det behöver vara så för att hjälpa mig med balansen. 
När ryggslutet krossades och var tvunget att sågas av så innebar det att nerverna som löper genom ryggraden och ner till Sakrum kapades med 😔

Det är många pararyttare har magnetsstigbyglar vilket verkar supersmidigt!

Tänk att kunna slippa de fula snoddarna! Men de hjälper att ha fötterna på plats men när benen tappar känseln är jag maktlös. 

Hemma på gården har vi elrullstolsträning. Dux är lite skeptisk än men det kommer. Det är viktigt att de båda får den tid de behöver.

Den vanliga lilla rullisen funkar jättebra med dem. Jättemysig att komma ut på långrullenad 😍

Dux och jag åkte till Sanna i söndags, alltid lika mysigt där! 
Vi lyckades lossa på lite spänningar och vi alla tre var mycket nöjda med passet. 
Pga mina skador är enormt svårt för mig att rida ihop en häst och man får gott andra mjuka vägar. 
Jag önskar att det vore enklare att komma iväg men nu är ju livet så här. Bara att acceptera. 



Världens bästa vänner! Utan hästarna hade jag nog inte klarat mig tillbaka, livet är nyckfullt 💕

Idag är det fredag, för många innebär det att komma hem, mysa på olika sätt. 
För mig är det dagen då jag och mina hästar har vilat klart för stunden. 
Vad gör ni under erat fredagsmys?

Det händer ganska mycket runt mig just nu så jag fokuserar på en sak i taget. Det 
Jag ska satsa på mig själv och mitt och mina partners välbefinnande. 
Men varför är det så svårt att göra det? 
En del tror jag är att vi många är uppkopplade på sociala medier nästan 24-7 på bott och ont. Vi ser saker, tar intryck av, lärdom av, kritiserar etc etc.
Jag läste igår ett underbart inlägg som en Silvferbjälke la upp - alltså det är så träffande många gånger. Och just detta inlägg fångade mitt fokus lite sådär extra. 
Det handlar om att vara just om att vara närvarande. Läs själv, mycket bra tycker i alla fall jag! 

Utmaning: Vart ska jag börja? 
Hur lär man sig att se sitt eget värde?  Hur vet man vad nästa steg är för att steg för steg i lagom takt komma framåt?

Det tog mig år att negativa tankar om mig själv för att inse att jag behöver faktiskt hjälp att trassla ut mitt garnnystan. 
För att nå dit krävdes det att vara på botten, att såkallat landa och erkänna för mig själv att jag behöver hjälp att reda ut saker. 
SÅ mina vägar korsades av mentala coachen Christina Bolander. En guldgåva och jag kommer att vara henne evigt tacksam för att hon orkat med mitt eviga trasslande och att hon efter någon minut insåg att HJÄLP hennes hjärna är ju full av måsten.... 

Hur gör jag för att ta mig vidare (Kontakten med Christina)
Vilka delar ska jag börja med (Jag har ju så mycket hela tiden att jag håller andan o kör)
Vad kommer min omgivning att säga (tex sociala medier, går jag ur normen av att inte passa in...)
Hur vet jag ens att det kommer fungera (kontrollbehov)

Jag minns Christinas lugna varma röst: Jag vet vilka steg du behöver ta, hur vi ska göra göra för att det ska fungera, jag finns vid din sida.

Jag har nu några förhållningssätt jag har lärt mig från min menatal coahch att förhålla mig till som jag tänkte dela med mig av till er: 
- Tillåta mig att må bra, vid negativa röster, tankar, så ställer jag mig frågan högt till mig själv.. tex ÄR JAG SÄMST???? Svaret blir högst troligt nej. osv. 
Livet är inte att härda ut i det evigt snurrande ekorrhjulet. 
För att skapa mervärde för mig så har jag kommit till insikt att jag behöver: 
1. Inse vad jag värderar att satsa på för att utveckla mina styrkor, färdigheter och bibehålla min drivkraft, livsgnista. 
2. Ta steget ATT GÖRA, ta små steg, lite i taget OCH se positivt på NU ÄR DET ÄR KLART! Just den lilla saken är i alla fall  för mig otroooooligt lätt att förbise. 
Ex... Åh Marie du o Dux kom ju 2:a i första klassen på SM 2023 
Jag: Tack - jorå jag hade tur alla de andra hade inte turen på sin sida
Sen är det inte mer med det. Men här behöver jag göra en backspegelreflektion och faktiskt se vad var det som gick bra, varför fick vi en 8 på den ökade traven just där o då, hur red jag, vad var det för underlag osv. 
Jag delar numera ned ett program i delmål. Målet behöver vara reallistiskt och nåbart, accepterat av mig men också i samspel med min partner. Har jag 2 partners så är det 2 olika individer vilket då innebär 2 acceptanser med var och en av dem.

Delar med mig förenklad bild vart jag är just nu: 

Dux
- skrittas igång, skritt med fokus på djup och låg med en fin genomsläpplighet i ryggen.
- Sadel är omvärmd och den ska formas in under tiden. 
- Passa in hans handgjorda bett som ska passa just hans lilla söta pussmun och vara godkänt för tävling - Bombers!
- Anmäld till årets första tävling.

Romeo
- Joggas igång, passa in lite nya bett, vi ska testa att gå från tredelat till tvådelat. 
- Anmäld till årets första tävling.

Jag
- Hålla fokus på vart vi ska, vem jag är och vad som fungerar för mig och oss och hålla fast vi det. 
- Vara i bubblan 
- När jag är med mina partners (hästarna) så ska jag var närvarande dem. Jag ska fokusera på dem, släppa mobil och sociala medier. Filma i all ära, men sen på kvällen i soffan kan jag ägna mig åt sociala medier. 
- Jag filmar inte själv i mer än skritt ibland med en fin bakgrund, men jag kommer inte tumma på säkerheten att filma i andra gångarter. En olycka händer så lätt. Ja må vara för överförsiktig, men en jag har ett brett konsekvenstänk och jag är mån om de alla runt omkring mig. Den stunden jag är med hästarna är deras kvalitetstid och det är då vi bygger tillit skapar förtroende och de läser av alla mina energier. Alltså hästarna... vad skulle vi göra utan dem? 
- Hitta en lagom nivå där min hälsa och träning lirar ihop.

Tack för idag och kom ihåg att just Du är bäst på att vara just Du! 
Du har tagit dig dit du är idag och det är grymt jobbat! 

Kram på er!

Att skritta sig i form!

När mina hästar arbetar så är det väldigt mycket skrittarbete, självklart andra gångarter med. Men merparten kvalitetsarbete lägger jag i skritt.
Att skritta kan man enligt mig inte göra för mycket av! 
En aktiv skritt är lösgörande, samlande och stärkande. Variera skritten i tempo, form genom att länga och korta formen och steget, sidvärts, rygga och bak- och framdelsvändningar, och faktiskt även påbörja att trampa på stället. 

Skritt är något som lätt kan bli en transportsträcka under tävling. Därför försöker jag att ha skritt uppdelat i aktiv skritt och ledig skritt, dvs. han får gå o spana lite på sånt han tycker är intressant osv. Ledig tid för huvudet. 
Det är inte att förväxla med ökad skritt eller lång tygel i ett pass. Utan om jag känner att nu är det läge för lite hjärnvila då får de ha det. Sen är det dax för jobb, då förbereder jag för jobb igen, och då ska det vara fokuserat. 
Tror ni förstår vad jag menar. Jag kan jämföra de med att sitta vid datorn eller att lyssna aktivt under en tid, sen är det hälsosamt för hjärnan med en mental paus. 

En bra övning för att hitta innerbak är att rida en "slarvis". Det är en förhastad skänkelvikning  med huvudet mot väggen. Den hjälper också till att hitta stödet på yttertygel. 
Om du vill läsa mer om Slarvis så finns den här i Hippsons supernyttiga samling av övningar. Sök på Anne-Carin Klinge Sporrong så kommer slarvisövning upp!
Slarvis kan man göra i alla gångarter, och för att stämma av emellanåt så rider jag rakt fram och känner vart jag har hans bakben. Det är så häftig känsla för jag tycker att det går att känna hur de verkligen sätter in baken under mig och lyfter upp frampartiet med en härlig bärighet över ryggen. 

Det var veckans ridtips från mig!

Jag har i tidigare inlägg skrivit lite om det tabubelagda ämnet inkontinens, vilket gav mig så fina meddelanden på mitt instagramkonto - Tack :-)
Många lider i det tysta. 
För er som vill läsa lite mer, om klimakteriet och inkontinens så kolla in denna: Snippipedia 

Men hur är det med stomi då?
Är det någon av er läsare som har stomi/påse på magen OCH ryttare?
Skicka gärna ett pm till mig om hur du upplever ditt liv i sadeln. Utmaningar och fördomar - vad som!
Jag vill gärna veta mer och kanske få ihop ett intressant blogginlägg med din hjälp! Du får självklart vara anonym!

Det finns ju så mycket bra produkter på marknaden och jag fann under en googling en stomigördel, som med fördel kan matchas ihop med en stomitrosa/kalsong.

Kollektionen kallas stödunderkläder. Underkläderna ser precis ut som vanligt men de är kanske aningen högre i midjan. Stomigördel var ju riktigt smart! 
Vid intensiv träning så håller den din stomi säkert på plats och även förebygger ett ev läckage. Gördeln kan användas under natten, vid bad, myspys stunder (om man vill dölja eller inte riskera att skava). 
Här är ett ex på Stomigördel och underkläder

Tänk att något så naturligt som kroppsvätskor av dess olika slag kan vara så tabubelagt... 
Ca 43 000 i Sverige har stomi och 10% av kvinnor runt 40 lider av inkontinens.

Kram på er!

Artros drabbar alla, även våra nära intill oss. Det är rent av sorgligt att inte ha den vanliga kraften och muskelstyrkan kvar. Och det är många i den drabbades omgivning som behöver ha förståelse och acceptans för vad som fungerar och utmaning.

Artros är förenklat beskrivet en ledsjukdom som innebär nedbrytning av ledbrosk. Det är vanligt med ledsmärta och funktionsnedsättning. Artros kan påverka vilken led som helst i kroppen, men det är oftast knän, höfter, händer och rygg som drabbas. När ledbrosket som är ett skyddande lagret gradvis bryts ner, så leder det till smärta, svullnad och nedsatt rörlighet. Det kan också leda till benpålagringar och förändringar i ledkapseln.

Artros är vanligtvis åldersrelaterat, och risken för att utveckla denna sjukdom ökar med åldern. Andra faktorer som kan öka risken för artros inkluderar ärftlighet, övervikt, ledskador och överansträngning av lederna. Just överansträngning och komplikation från mina tidigare skador gäller för mig. 

Symptom på artros kan inkludera smärta, stelhet, svullnad och minskad rörlighet i de påverkade lederna. Diagnos ställs vanligtvis genom fysisk undersökning, röntgen och ultraljud. Behandling för artros fokuseras ofta på att lindra smärta och förbättra ledens funktion. Det kan också innefatta livsstilsförändringar, fysisk terapi, smärtstillande medel och ibland kirurgiska ingrepp beroende på svårighetsgraden av artrosen.

Häromdagen intervjuades jag för en artikel om just artros och allmänt stall och ridning. Jag gav mina tips och ideér på hur jag försöker att underlätta min vardag så gått det går. Denna tidpunkt på året är verkligen inte en period jag är tillfreds med, artrosen fullkomligt äter upp mina leder. 
- Tryckavlastade "torgvantar"
- Skenor 
- Värme
- Mjuk skön handkräm
- Mjuk massage
- Värmevantar
- Medicin
- Gelhandtag på så mycket det går

Det är svårt att knoppa, de sista gångerna så har jag flätat dagen innan med en flätgel som ger lite stadga. Sen syr jag dem, försöker att få sju stycken, bulliga svulstiga knoppar. Då trär jag igenom nål och tråd längst ned och fäster vid snodden. Sen tar jag nålen från framsidan, undertill emot mankammen och trär igenom den några varv fram och tillbaka. Klart!

Det finns massor med olika information på nätet att läsa och här är ett förslag där du enkelt kan se och läsa lite mer vart ex. artros kan sitta: www.artros.se, bilden är hämtad från den sidan. 

Jag vill i detta inlägg börja med att önska dig Vignir - tack för allt du bidragit med inom islandshästvärlden. 
Du var en fantastisk förebild med otroliga hästar och du var alltid själv glad och positiv med härliga energier!
Det är en legend som för alltid kommer att finnas med oss. 
Ikväll tänder jag ett ljus för att hedra minnet av dig. 

Vila i frid 

.

2024-01-14

Första gången jag red igenom vårat kürprogram som jag hoppas att vi får möjlighet att rida på SM. 

Jag lägger upp några bilder från passet. 
Är lite klurigt men otroligt roligt och verkligen en DRÖM att få rida det!
Vi tragglar på hemma, vår ridbana är helt okej att hålla igång. Men just nu är det stora snödrivor längs ena kortsidan. 
Jag lyckades med bedriften att jobba båda hästarna lite lätt både lördag och söndag. Det var otroligt glada och nöjda killar. 

Just nu får båda grabbarna jobba med samma kür men påsikt kommer de ha varsin men superhärlig musik på dem!

Kram på er!

Festen i hästväg är i full fart! 

Vi åkte hem efter att ”vår” kategoris prisutdelning var klar. 
Väldigt välordnat men jag har ändå svårt för hög musik. Jag har alltid tjut i öronen o såna här festligheter gör ju saken inte bättre.

Galan var på Steam Hotell 🏨 och så fort jag har möjlighet så kompletterar jag med bilder 🤩

Men nu ska jag krypa ned o sova tillsammans med mina katter 🐱 

kram på er! 

Hör upp, kära vänner, för något otroligt har inträffat!

Min häst, den fantastiska Dalgaards Dux en skapelse med hovar och öron, har blivit nominerad i den prestigefyllda kategorin "Årets Häst"!
Det är som Oscars, men med graciös svansföring och färre antalet röda mattor

Samarbetspartners har blivit vår personliga stylist.
Det är egentligen DuxDeLux som är bjuden på den mest fashionabla galan för fyrbenta vänner. Glitter i manen, blommor på svansen - Dux är redo för en collected walk upp längs röda mattan!
Men han bad mig att gå istället, han vill ha en chill hemmakväll med grabben i boxen intill.
Jag har inte ens sett mig själv så här uppklädd sedan mitt försök att imponera på pumpaplantorna förra sommaren - ja de torkade fullkomligt bort. Så nya tag detta år!

En Oöverträffad Skicklighet.
Vem visste att min häst kunde bli nominerad för sina imponerande färdigheter i att dansa med sin människa på ryggen med lama ben som fladdrar i takt med honky tonktruddelutt.
Håll i er, Hollywood, här kommer vi! Bonny n´Clyde... Romeo n´Juliette!

"Bästa Prestanda i Rollen Som Kognitiv beteendevetandegräsätare."
Min häst har verkligen tagit på sig rollen som beteendevetande gräsätande konstnär. Inspirerande, djupt, med en touch av majestätiskt drama. Jag är helt överväldigad.

"Snigelpost-Dressyren": En Revolution inom Dressyrvärlden. Glöm alla vanliga dressyrmönster. Min häst har utvecklat en ny form av dressyr för att anpassa sig till mina honkey tonkben och slappa corestabilitet. - "snigelpost-dressyren". Ett elegant steg framåt, följt av två sniglande steg bakåt. Det är som om dansvärlden och posttjänsten äntligen har gått samman. 

Så här står vi nu, Dagen för dagen D - och vi är redo att ta oss an den röda mattan.
Dux har KBTövat för att få fram mitt mest glamorösa "vinnande leende", och han själv har uppvisat praktexempel på att se stolt och majestätisk ut (med lite hörester i munnen och halm i taglet).

Årets Häst-galan, här kommer vi - vi är redo att skaka om er hästvärld!

Ett perfektionskaos är en till synes motsägelsefull situation där strävan efter perfektion och precision kolliderar med kaotiska eller oförutsägbara händelser.
Vilket många gånger resulterar i en blandning av ordning och oordning, skönhet och galenskap på samma gång.

Tänk dig till exempel en välplanerad och perfekt organiserad festmiddag där varje detalj är noga genomtänkt: elegant dukning, fina porslin, perfekt placerade dekorationer och en fantastisk meny.
Allt är i perfekt ordning och precision tills kaoset plötsligt slår till.
En olycklig sammanblandning av rätter avslöjar sig, ett ljudligt brak från köket och en av gästerna råkar spilla rödvin på den perfekta duken.
Samtidigt som allt verkar vara i totalt kaos, kan det också skapa ett ögonblick av skönhet och gemenskap när människor skrattar åt situationen och delar en upplevelse som är minnesvärd på ett helt annat sätt än den ursprungligen planerades.

På en annan nivå kan ett perfektionskaos manifestera sig i till exempel en konstnärs ateljé där varenda penseldrag är noga planerat och varje färgsammansättning är väl genomtänkt.
Mitt i denna sökta perfektion kan konstnären plötsligt bestämma sig för att kasta färg på duken impulsivt eller kanske tappa en pensel som gör ett oväntat, men ändå konstnärligt vackert avtryck.
Det skapar en spännande kollision mellan det strävande efter perfektion och det oväntade kaoset som kan ge en djupare dimension till konstverket.

Dressyren, den sofistikerade grenen inom ridsporten - känd för sin precision, elegans och konstnärliga utföranden. 
Men bortom den graciöst stilrena atmosfär och ibland det strama ansiktsuttrycket under en tävling så finns även en värld av humor, skratt och oväntade händelser. 
Att se dressyrekipage utföra ett perfekt utfört mönster är som balett tillsammans med häst. Men bakom kulisserna finns en rad episka proportioner där häst och ryttare stundtals kan ha helt motsatta åsikter om vilken väg de ska ta!

Det är som att hästen plötsligt bestämmer sig för att gå från att vara en följsam partner till att göra en imitation av en giraff som är i full färd med att imponera på publiken.

"Hemliga" språket...
Svansens språk. Svansen som säger allt! Eller kanske inte allt, men en hel del. 
Medan rätt svansföring kan uppvisa intrycket av harmoni och fritt från störande insekter, kan en plötslig "svans- whiplash" likna en hästversion av en argumenterande tonåring som av olika orsaker säger "jag gör det här bara för att jag måste, inte för att jag vill". 

Kostymdilemmat!
För ryttarens del kan det i vissa fall vara sånär på en kamp att hålla sina vita ridbyxor rena - en balansakt mellan att imponera på domarna och undvika fläckar från det senaste intaget av en bit choklad och en kopp kaffe på stående fot till hästens impulsiva beslut att göra en snabbt utförd markering..... 
Själv har jag en förmåga att alltid verkligen ALLTID smutsa ned mina vira ridbyxor. Medans mina medekipage på banan skiner i kapp med solen, så skulle det vara fullt möjligt att ta analys på både det ena o det andra från ovansidan av mina lår. 
Vid försöket med mjukisbyxor  ovanpå den rena vita ridbyxorna så lyckades mjukisbyxorna att färga av sig. Det mest troliga för rena vita ridbyxor att byta om in i det sista. Men inte ens då lyckas jag med att hålla dem rena... SUCK. 

The Poker Face
Domarna är experter på att hålla ett sk. "poker face" när de bedömer, och vi kan bara spekulera i vad de egentligen tänker när de ser en häst göra en oplanerad piruett mitt i en planerad graciös ökad trav....
Eller när jag och min ena grabb samlar galoppen, vänder in på diagonalen i SAMLAD galopp, ska mjukt göra en graciös övergång till trav vid passerandet av medellinjen för att sedan mjukt och svävande dansa in i det nya varvet av samlad galopp, alltså vad händer då. Jo mina ben som är som de är, kraftlösa, känsellösa, dinglar likt honky tonk intill hans välsvarade kropp.... jo så dansar vi in i en kraftfull galoppiruett. Det visar sig att där vår mjuka övergång ligger gör man i de enormt svåra programmen en galoppiruett. Och klok som min lilla häst är så hjälper han sin homosapiens på ryggen eftersom att denne (läs jag) har fullt upp med att hitta tillbaka i honky tonk takten. Just denna eskapad har faktiskt hänt mer än en ggn. 
Det är en salig blandning av känslostorm där och då. 
Första gången det hände så var det en WOWkänsla för att få äran att uppleva denna enormt vackra rörelse ihop med den jag älskar. Så vad gör jag.. "spechless" fortsätter avnjuta det han påbörjat... Inte lätt att lära om en otroligt rutinerad häst att bli parahäst. Men vi börjar att ta oss igenom det. Så nu med facit i handen så kan jag med ett leende se tillbaka på hur vi kommunicerat, trott att vi förstått varann, gjort det bästa vi trott för stunden osv. 

I slutändan är dressyren en konstform som förenar elegans och precision med en god dos humor och oväntade händelser, 
Det är en värld där perfektion möter det oväntade och där både häst och ryttare är hjältar i sina egna respektive roller. 

Sammanfattningsvis är ett perfektionskaos en situation där strävan efter precision och ordning möter det oförutsägbara och kaotiska, och i den kontrasten skapas en unik och minnesvärd upplevelse som kanske inte var planerad, men ändå har sin egen form av skönhet och charm. Det är en påminnelse om att även i de mest välplanerade situationerna kan det oväntade och kaotiska göra sitt intåg och ibland skapa något ännu vackrare än det som var tänkt att vara perfekt.

Så nästa gång du ser en dressyrtävling, kom ihåg att det är mycket jobb bakom det du ser som precision och elegans. Det är en show fylld med oväntade, roliga ögonblick. 
Man vet aldrig när hästen får ett infall av tesla i buskarna, eller aldrig NÅGONSIN gått igenom en vattenpöl förutom i hagen där man kan fullkomligt bada i skiten....

Men vi gör detta med kärlek, vi gör det tillsammans med de vi älskar mest av allt!

Med detta sagt... Nu ska det byggas en kür för mina båda hästar!
Våra kürer innehåller perfektion, precision och ordning möter det oförutsägbara och allt skapat i ett flöde ackompanjerat till ljuv musik :-)

Foto: Privat - Förbundsträning med Gunilla Byström 2022 Marie och Dalgaards Dux

Kram!