Ja då var vi på Finlänsk mark!

Resan med båt över har gått sjukt galet över min förväntan! Jag är extremt åk/sjösjuk då mina balanssinnen inte är vid sina fulla bruk…

Som det kontrollfreak jag är så var jag med facit i handen alldeles för tidig till Värtahamnen. Först på plats i kö.

Lägger upp bilder när jag kommer hem så ska ni få se delar av en fantastisk buffé. 

Svensk tid är kl. 04:00 och här är vi en timma före. 

Så om 30 min öppnar frukosten och vi har ca 40 min på oss innan vi måste vara vid bilen. Nu har jag fått min bil i direkt anslutningar till hissarna tack o lov!

Hytten är jättestor! Sängen var stum och efter den långa dagen så kändes det som att ligga på tusen nålar. Sover bättre i min hästburna… 

I min hytt har jag 4 sängplatser, plattTV fri minibar. 

Renée och jag åt i går sen var vi iväg till taxfree och handlade lite och så satt vi i min hytt efter o prata lite om förväntningarna på denna dag. 

Jag är otroligt tacksam över att ha fått tilldelad rullstol och nästa gång har jag rött bil och kan ta med el- rullstolen istället.

Tack arbetsterapeut för din envishet!

Om en stund påbörjar vi turen upp till Ypäjä och klassificeringen. 
Skriver mer ikväll :-) 

Ett års väntan och längtan är snart över!

imorgon åker jag och en av mina Parakompisar till Ypäjä för internationell klassificering.

Timmarna av läkarbesök och ett gediget tjatande efter rätt dokument som ska till FEI för godkännande innan man blir tilldelad en tid. 
En internationell klassificering står högre i rang än den Svenska. 
Klicka gärna in på FEI och vad klassificeraren bedömer 

imorgonbitti har jag ett läkarbesök innan det är dax för att påbörja resan upp mot Stockholms båtterminal.

Älskar mina nya tyglar, de hjälper mig en hel del, svårt är det ändå men det glider inte fullt lika❤️

Synd man inte får tävla med dem .

Så här fäster jag snoddar på mina stigbyglar och som ni ser är min fot placerad långt in men det behöver vara så för att hjälpa mig med balansen. 
När ryggslutet krossades och var tvunget att sågas av så innebar det att nerverna som löper genom ryggraden och ner till Sakrum kapades med 😔

Det är många pararyttare har magnetsstigbyglar vilket verkar supersmidigt!

Tänk att kunna slippa de fula snoddarna! Men de hjälper att ha fötterna på plats men när benen tappar känseln är jag maktlös. 

Hemma på gården har vi elrullstolsträning. Dux är lite skeptisk än men det kommer. Det är viktigt att de båda får den tid de behöver.

Den vanliga lilla rullisen funkar jättebra med dem. Jättemysig att komma ut på långrullenad 😍

Dux och jag åkte till Sanna i söndags, alltid lika mysigt där! 
Vi lyckades lossa på lite spänningar och vi alla tre var mycket nöjda med passet. 
Pga mina skador är enormt svårt för mig att rida ihop en häst och man får gott andra mjuka vägar. 
Jag önskar att det vore enklare att komma iväg men nu är ju livet så här. Bara att acceptera. 



Världens bästa vänner! Utan hästarna hade jag nog inte klarat mig tillbaka, livet är nyckfullt 💕