Kajsa Boström

Hej! I denna orealistiska röra som världen är nu tänker jag dela med mig av mina funderingar om andra saker än virus och elände. Lite tankar om ridlära, rätt upp och ner.

Det finns oftast fler sätt att förklara en företeelse. Själv använder jag gärna bildspråk för att försöka tydliggöra ridningens alla mysterier. En dag när jag skulle förklara varför och hur hästen hamnar i framvikt använde jag skottkärran. Alltså vad som händer om jag lastar skottkärran fel och kör den i en nedförsbacke. Det är sällan lösningen att försöka springa fortare då för att hitta balansen igen.

Igår när jag skulle förklara hur en volt ska ridas hamnade Göteborgs fina spårvagnar i fokus. Vem vill åka i en spårvagn som inte håller sig kvar i sina spår? Att lära ut handlar inte så mycket om att, utan hur något ska göras och framförallt varför. Det kan vara svårt att hitta rätt ord.

Förhållning är ett uttryck det finns många tolkningar av. Hur ska jag få min häst att förstå hur den på bästa vis ska växla ner i tempo, byta gångart i balans eller stanna? Jag skulle kunna fylla en mindre bok med alla förklaringar jag fått om hur det är tänkt att en förhållning ska göras. För att sen inte tala om hur hästen ska förstå vad den förväntas göra. 

Vad ingen vill med en förhållning är att hästen "hamnar på näsan", alltså i handen på ryttaren och i framvikt. Tyvärr är det ett vanligt resultat. Utan att det är statistiskt säkerställt kan jag säga att det vanligaste problemet ryttare upplever är att hästen hänger i handen. Förhoppningsvis inte alltid men tillräckligt ofta för att det ska bli obekvämt och tungt att rida.

Hästen gillar definitivt inte bli dragen i munnen eller få huvudet fixerat i någon position. Så det gäller att lära sig att hantera tygeln med finess. Bett och snören av olika sort löser sällan eller aldrig problemen.

Det finns ett gammalt uttryck jag tycker skulle användas oftare vid utbildning av både hästar och ryttare: "Hästens accepterande av bettet". Det bygger på att hästen fått tid att förstå sin del och att ryttaren har insett hur tygeln verkar som bäst.

En häst ska kunna klara att hålla balansen i alla övergångar, den ska inte hamna på näsan. Gör den det har det begåtts ett fel av ryttaren. Ganska enkelt att räkna ut. Sen är det bara att göra om och göra rätt.

En kväll i solnedgången var jag ute vid havet för att få lite fina bilder av en vacker kvällshimmel. Jag lyckades skrämma upp ett andpar, men inte mer än att de landade strax igen, lite längre ut. Kameran hann med även om kvalitén på bilderna blev sådär.

När jag satt hemma och tittade på bilderna i datorn kom jag på att det var en bra liknelse. Hästen behöver "landa", minska tempot eller stanna som en fågel gör när den ska landa på vattnet. Bromsa upp farten, sänka rumpan och landa mjukt på vattnet med rumpan först och huvudet över ytan.

Då är det funktionellt och dessutom vackert att se på. Sen kan de "simma" vidare om det är tanken. Egentligen ganska enkelt?

Nu när allt är upp och ner och det finns få tävlingstillfällen är det ett ypperligt tillfälle att träna, träna, träna. Förhållningarna kommer sitta som en smäck. Tänk på att du aldrig är starkare än en häst.
  
Lycka till!   
//Kajsa                                                     


Läst 69634 ggr Kommentarer Kommentera

Coronavirus är en elak typ och av den kan vi få sjukdomen COVID-19. Det mesta i världen är upp och ner och många ryttartävlingar ställs in. I Storbritannien ställs även träningar in nu. Fast det fattar inte jag vitsen med. Svenska golfförbundet tänker till exempel hålla sina banor öppna med motiveringen att svenska folket behöver vara ute och röra på sig. Det är lika lite trängsel där som på vanliga hästträningar. Mer friskvård åt människorna!

Nu tar jag ett nytt ämne. Det handlar om att jag ska ställa mig utanför den berömda lådan. På riktigt.

Kommande helg ska jag ha två dagars kurs med islandsryttare. Det är så långt utanför min låda som jag kan tänka mig. Det är utanför lådan och in i nästa rum långt bort faktiskt. Men om jag inte utmanar mig så blir det lite tomt. Jag behöver fundera över hur jag ska förklara ridning så alla förstår.

Ni som följer min blogg (just nu glest med inlägg, jag vet) läste för ett tag sen om min gamla "karriär" i islandssporten. Inlägget finns här här: En bortglömd VM-medalj

Nu är det dags igen. Jag har haft en av helgens ryttare med på en träning och han fick uppenbarligen blodad tand. Jag ska inte hålla på med tölt och pass och andra rasspecifika grejer. Jag ska prata ryttarinverkan och hästars vanliga gångarter. Det är iallafall önskemålen.

Eftersom jag kommer från en annan sida av ridsporten vet jag inte hur mycket dessa ryttare kan av det jag tycker är viktigt. Jag har förstått att det finns en speciell ridlära med egen utbildningsskala på Island. Men de svenska utbildningarna ska enligt uppgift använda den klassiska skalan och ridläran.

Jag har för säkerhets skull, för att få samsyn, lagt in ett obligatoriskt teoripass dag 1. Så nu ska jag få ihop ett bra upplägg på teoripasset. Jag är som bekant noga med detaljerna.

Jag nämnde detta äventyr för en vän, tillika kollega för ett tag sen. Vi har ofta givande samtal om ridning i stort och smått och är båda roade av nya utmaning. Efter samtalet fick jag en bild. Känner ni igen kusken? Här sitter det inte heller fast...

                                                                              Foto: Margit Ticklén

Jag återkommer eventuellt med rapport om mina äventyr!  

                                                Hej hopp //Kajsa
  


Läst 49759 ggr Kommentarer Kommentera

Jag har varit på hopptävling, hela långa kalla dagen. Sånt händer i min värld när jag försöker förstå mig på hur saker fungerar. Jag har kommit fram till att allt är som vanligt i ridsporten. När hästen är i balans och klar över uppgiften sköter den sig lysande.

KRK, Kungsbacka Ridklubb har stora hopptävlingar denna veckan och ALLA är där. Fast nä, inte alla nu överdrev jag. Men många duktiga ekipage har jag sett fast jag tittat på "bara" 1.30 och 1.35. Tur att det är fasta underlag, för satan i gatan vad de rider snabbt!

Jag känner mig lite udda i min dressyrprofil för jag delar läktaren med Bosse Emanuelsson, Royne Zetterman och Sven Ingvarsson. Inte mina vanliga hästkompisar precis. Finns det någon i ridsport-Sverige som inte vet vilka dessa gentlemän är kommer förklaringen.

När jag under förmiddagen lyssnar när speakern läser upp namnen på ryttarna inträffar något märkligt. Det skulle vara fullt möjligt att jag är kvar på de glada på 80-talet!

Startfältet består av idel kända namn. Det är till exempel Emanuelsson i kvadrat. Barn, systrar och mostrar. Inte konstigt att Bosse Emma går runt och myser, fortfarande. Fast han är något mer lågmäld. 

Ingvarssons är där i flera olika personer, släktled och roller. De är ägare, ryttare och uppfödare. Hästförsäljare också förresten, jag råkade stå inom hörhåll ...

Det finns en Lundbäck från Ekenryttarna i Norrköping, en Hultberg, en Sturesson/Johansson från Varberg. Där fanns en Jansson och en Olsson med halva släkten och sist men inte minst, några Zetterman. Var skulle sleven vara om inte i barndomsgrytan?

Alltså namn som funnits länge i sporten. De har ridit i landslag, coachat ryttare och avlat fram nya ryttare. Jag har ju sett dem allihop.

Det har hänt mycket inom hoppningen under åren men det är samma ryttare fast i nya generationer som galopperar runt och hoppar höga hinder. Det finns förstås många nya namn också, men de får ett annat inlägg.

Det var egentligen meningen att jag skulle skriva om nåt helt annat, inte ens om ridning faktiskt. Men vitaminpreparaten som med tveksam framgång hälls i hästens krubba finns kvar, burkarna biter sig fast på hyllorna i foderkammaren. Jag tar det imorgon.

Förresten, bor ni i närheten och har tid över åk till Kungsbacka ridklubb i helgen. Det är kul att vara på en bra tävlingsplats. Jag är imponerad av deras funktionärsstab.

                               Hej hopp // Kajsa


Läst 43416 ggr Kommentarer Kommentera

Kajsa bestämde sig för länge sedan att hästar skulle bli hennes liv och hon brinner fortfarande för att lära sig och sina elever mer.

Till bloggen

Här hittar du alla våra husbloggare




Ansvarig utgivare: Marit Nordkvist

Kundtjänst: info@hippson.se

Adress: Gamla Brogatan 11, 111 20 Stockholm

Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.