I helgen tävlade vi en Msv B och fick en fin 2:a plats i en otroligt tufft startfält!
Varje start är en seger i sig - att ens vara där!
Mitt i galoppen, så hände nåt... underlaget släppte och Dux trampa snett och han tappade balansen och jag kämpa med att hålla kvar överlivet i lod- allt för att så gott jag kan balansera.
Älskade lilla häst, han kom upp på benen och vi fortsatte i rätt galopp och 3 språng efter ett byte i språnget.
Först när det var dax för överstrykningen kom jag tillbaka i fokus. Jag blev så rädd! Men nu i efterhand var det en lärdom. Vad som helst kan ju faktiskt hända och nu tog vi lärdom av det.
Jag sitter ju fast förvisso ska snoddarna lossna men mitt kontrollbehov fick en mental käftsmäll på flera sätt. Dels att inte ha förmågan att balansera upp och hjälpa min älskade häst, utan han behöver vara den kloka av oss. Ha ha det är han förvisso redan ändå! Jag har otroligt schyssta hästar som verkligen ställer upp för mig på oss. Och hade det inte varit för Dux så hade jag inte vart på denna nivå idag. 
När vi kom ut på framridningen så joggades Dux av och vi kollade så att han var hel. Han mår bra! Och idag får han gå en långpromenad en sk. "gubbrunda" med sin promenadpolare!

Foto: Privat Marie Karlberg och Dalgaards Dux 

Mina skador gör att skolor och galopp är supersvårt. 
Lättridning: Jag rider oftast lätt - vilket i sig är en utmaning för mig då balansen från bålen saknas till stor del. Jag har lärt mig att rida lätt på mitt sätt, med fokus från korsryggen istället för att jobba med benen. 
Men så länge benen inte domnat bort helt i sadel så föredrar jag ändå att rida lätt för att underlätta för min rygg. 
Nervbortfallet på det skadade från höfterna och ner gör att benen inte lyder mig, jag behöver med tankens kraft tänka och röra benet inget går av sig själv. Och domnar benen ja då hänger de där de hänger.
Jag får rida med dubbla spön för att kompensera mina ben. 
Dux har ett eget driv och jag kan behöva ha korta spön. Helst 2 men han uppskattar inte det så jag vill inte pressa honom för han gör verkligen sitt yttersta för mig. 
Romeo är en energifylld latmask som bara har ändlös energi när det passar honom, så han får leva med att jag har 1 helst 2 dressyrspön med honom. 
Jag behöver inte använda dem på mina hästar utan de är med som stöd vid behov.

Snoddar på fötterna håller fötterna på plats i stigbyglarna vilket hjälper min kropp med lite stabilitet iaf från underkroppen. 
Resektionerna inne i kroppen gör att jag är konstant sned - i sadel med tryckpunkter så skiljer det 4 cm mellan höger och vänster sida. 
Muskelatrofin talar sitt eget språk och inget jag kan göra något åt. Sviterna med artros i kroppen och övriga komplikationer och efterdyningar påverkar med. 
Sen i allt ska jag tänka bort all smärta som skär som knivar i kroppen. Det jobbar jag hårt med i bubblan, och att fokusera fokusera fokusera. 

Vikthjälper då? Fokus är axlar och min blick och stabilitet från bröstryggen.
Balansen bibehåller jag enklare genom att fokusera på styrkan där och inte på det jag saknar. 
Skänklarna får jag tänka bort - det är en bonus de gånger jag har kvar känsel i dem i sadeln.
Däremot behöver hästarna veta vad jag menar "med skänklar eller sladdrande störmoment. "
Det var en utmaning med Dux då han har otroligt lätt för byten, 15 i varje dansade han med sin förra människa.
Så in i en diagonal galopp med domnade ben får jag träna mycket på att han inte påbörjar byten. För känner han att ytter snuddar lite - ja då lyder han! Och då i en galopp diagonalt så är ett hur fint byte som helt att räkna som omslag och i bästa fall kan jag få "omslag men rättar" och så betyg 4 isch. 

Övergångar då? Om jag ska göra dem mjuka och inte bryska... Jag har ju inget att som ryttare sitta till med och göra klassikern "sitt ner på sittbenen och spänn nedre delen av magen".
Jag tränar på att de har ett eget driv och jag med blicken tittar långt fram och andas iiiiiiiiin och uuuuuuuuuuuuut, och försöker att sitta "på hål nummer 2". Risk att jag lätt faller lite bak (eller fram) och mina ben tappar position beroende på hur de är i status där och då.
En annan risk är att balansen blir i armarna. Händerna är kraftigt nedsatta i styrka av sina skador så det är mest överarm som är starkast, konsekvensen kan bli att jag höjer händerna lite. 

Det är svårt att förklara, och det gör lite ont i själen att skriva för det blir så tydligt för mig då vilken problematik det är. Men som ni vet.. tänk inte på en ko.... och en humla ska inte kunna flyga. 

För mig är det visuella en otroligt viktigt pusselbit. Jag har vissa ryttare eller ekipage som jag har som förebild och då försöker jag känna ridningen, känna den hästens rörelsemönster, likt som att höra en pianist vid pianot och höra vilka toner som spelas. 
Vid vissa tillfällen under kontrollerade former och under översyn så kan jag faktiskt blunda några steg i galoppen.
Känslan är så himla avgörande för mig.
Jag känner vart dragkraften ligger och vart jag ska, tänker mig ett sug en dragningskraft åt ett håll. 
Men det är komplicerat att rida! Inte bara för mig- alla har vi utmaningar och vi har alla olika förutsättningar.

Anpassad utrustning är såklart alltid A och O. 
- Sadel med bred anläggningsyta och ett mjukt säte ( 80% av bäckenbotten borta så jag sitter på inre organen - eh ja det känns men ha ha)
Rejäla stöd för skänklarna. Jag har idag en Equiline Contest från Klingesadlar och Örebro Ridsport. Har en Prestige D2 K zero med kort kåpa till salu om nån är sugen! Den är för ett smalt och kvinnligt bäcken. 
- Stigbyglar med rejält grepp under och stabila. 
- Tyglar behöver vara anpassade efter mina händer då jag har kraftigt nedsatt greppförmåga och handskar behöver ha bästa grip teknologin jag kan hitta. 
Jag har i vissa fall knut på tyglarna men de knutarna gör ont i händerna så jag försöker undvika det. 

- Ridbyxor, byxor överlag - jag försöker undvika knappar eller det som sitter åt min mellandel av kroppen. En elastisk midja med bred linning och ett gött gripp är guld värt!

Tack för idag och nu ska jag njuta av filmen från dagens tävling!

Kram på er :-)

Jag fick upp denna bild i mitt flöde på Instagram med budskapet: Pass it on... och det är precis vad jag kommer att göra här och nu.
Vill dela den till er alla, nya som tidigare läsare och följare, oavsett vad eller vem eller av vilken orsak: Pass it on - DU BETYDER!

Du kanske har satt upp mål, du kämpar och du når dem. Men ändå känner du att du inte nått ända fram, du känner otillräcklighet, du försöker mer och mer och om igen. 
Du kämpar, känner av en matthet, du gråter inombords, du beundras av andra och deras framgångar. Du kanske ser allt vackert och dess perfekta inlägg på sociala medier, varför är jag inte där... varför lyckas inte jag. ALLT jag gör blir fel.. ALLT. 
Har du tänkt känt något åt det hållet? Kanske bara en liten gnutta?

..... Oavsett.. Halt! Gör en mental halt. Här och nu. Mjukt och lugnt andas du in genom näsa och ut genom munnen, känn att du sjunker ned i sadeln och hur luften fyller dina lungor. 
Nu ska du fråga dig själv, högt och tydligt: Är det verkligen sant? 
Högst troligt inte. För att DU BETYDER! Det du gör betyder! DU ÄR VÄRDEFULL. Och om inte du har hört det idag eller på länge så läs det om igen: DU BETYDER!
Tack Christina Bolinder Mental coach för kursen tänk dig till bättre ridning Horseinmind - mental coach  

Om jag ber dig att inte tänka på en elefant.. Vad tänker du då? mm just de troligt blev det just en elefant. Hjärnan har nämligen lättare att tänka på inte saker alltså det negativa än det positiva.

Vi har alla motgångar och självklart medgångar!
Jätteviktigt att njuta och faktiskt se i backspegeln och reflektera över hur långt du har kommit.
Allt ditt kämpande har faktiskt tagit dig dit du är idag. Att du är trött nu är inte ett tecken på att du är svag, det är kroppen som talar om att du kämpat hårt och länge, så snälla pausa och vila. 
Jag kan ibland häpnas över hur lyckliga "alla" är genom ex sociala medier, men ändå är en av de största folkhälsosviterna psykosocialohälsa.
Det är skrämmande hur det är i samhället idag. Tycker jag, men såklart är det fantastiskt att så många är lyckliga, äter gott, har det gott, köper fina saker, lyckas med prestationer, får likes i massor och av "heta innepersoner".
Oavsett - Du duger precis som du är!

Jag coachas utav en underbar mental coach som heter Christina Bolinder som äger och driver Horseinmind. Genom henne får jag jobba med att visualisera min ridning, att känna känslan även i tanken. Att känna tänka känna tänka och reflektera i takt med att andas. samma lugna mjuka andetag. Om och om igen. Det har faktiskt hjälp mig! Jag är väldigt glad och tacksam över att jag investerade i hennes boksamling för att ha stöd och hjälpmedel för min planering och satsning framåt. 

Att tävla har vart ett spänningsmoment för mig. Förr kunde jag kräkas före start. På framridningen hamnade mina tankar mer på hur himla duktiga andra var - resultat hos andra. Jag tappade bort mig själv och min och min hästs bubbla. Jag har jobbat väldigt hårt med just bubblan. Den är ett måste när jag ska prestera med Dux. Prestera.. varför skriver jag inte tävla?!? Nä för att bubblan är en förutsättning för att jag ska kunna prestera och må bra. 
Jag har lärt mig säga ja tack till det jag behöver mer av, ja behöver... inte samma som att jag vill alla gånger. Villhöverlistan är lång. Ha ha. Jag har också lärt mig att hantera mina framgångar och utvecklas däremellan. Och det är just när det känns mest motigt och stökigt som utvecklingen sker. Så jag har numera lugn i det. Det får vara stökigt och brokigt, det är okej att sänka kraven. Det är okej att inte alltid vara sprudlande glad. Det är okej att vara den man är. 

Romeo och jag tävlar gärna i Glanshammar, det är en ridanläggning han trivs på- och jag med så därför har det gått bra. En mjuk och fin runda leder i de flesta fall till en siffra som motsvarar en procent som kanske leder till en rosett.
En sak i Glanshammar är att det sitter små budskap längs vägen mellan framridning och tävlingsplats. Det är sånt som ger mervärde. 
Eller tex efter en start och en främmande människa utbrister; vad fin ritt :-) 

En av mina utmaningar i träningen är att rygga med Romeo. Jag vet vart vi ska men stigen dit är krokig och slingring men vi tar det steg för steg i lugn och ro. 1 steg är bättre än noll. noll steg är bättre än att bråka. 
Innan den visualiserade träningen så hade jag själv låsningar i mig, i mina tankar. "åh nej... inte ryggningen... det kommer aldrig gå..... alltså shit vilka fina ryggningar de gör!!!..... WOW sådär önskar jag.... 
Jag hann inte ens rida upp vid A innan fokus svävade iväg på hur lönlöst det var att ens försöka rygga. MEN HALLÅ KARLBERG!!!! Med den inställningen så försök inte ens... för nä helt rätt - då är sannolikheten att inte lyckas betydligt större än att just lyckas.
Idag kan jag fortfarande få peta in mig i bubblan och hålla fokus. Ett steg i taget... ja precis, i ryggningen.  

Så tillsammans med Romeo skapar jag ett gemensamt förtroende i bubblan = vår trygga safezone
Ett vanligt problem jag har med Romeo är att han dels ryggar väldigt snabbt, tappar formen, låser sig i rörelsen, sänker framdelen och inte lyfter benen tillräckligt. 
Så här delar jag med mig ett av mina favoritharmonitips inför helgens träningar!
Ulf Nilssons tips om att få till avspänningen i ryggning är "att ryttaren måste, oavsett problem, ta det lugnt och inte sätta onödig spänning i hästen.
Det gäller att bygga förtroende så hästen vågar rygga och vänta på ryttarens hjälper.
– Ryggning ska inte vara ett straff, då är man fel ute.
Det ska vara en rörelse där hästen får slappna av och bli mer lösgjord.
Skapa förtroende för ryggningen i stället.
Om hästen exempelvis ryggar väldigt snabbt kan man korrigera det genom att sitta stilla i sadeln och lugnt göra en halt.
Andas och rid sedan mjukt framåt. Börja sedan om från början... Klicka på länken för hela artikeln - den är superbra!

- Om plan A inte fungerar - så kom ihåg att alfabetet har 28 andra bokstäver och sen finns det ju en oändlig sifferkombination att ta till. 

Övningen med ryggningen är en förtroende som kan liknas med mycket och även i yrkeslivet. Är jag en ledare i en chefsroll, eller har en titel med "makt" position så är det ofta handlingen som säger mer än orden. Eller kanske rent av de orden som inte blir sagda. Eller de båda i kombination med varandra.. 
Hjärnan är kraftfull och själen likaså! 

Var rädda om er och var stolt över att just DU är där DU ÄR idag!

Och en extra kram till mina fina vänner Kristina Adlerheim och Anne-Carin Klinge - NI ÄR MINA FÖREBILDER!

Kram alla!

Stallets 🧸 nallebjörnar 🧸

Jag ligger o vilar en överansträngning i nacken och tänkte passa på att presentera ytterligare två i stallet 🥰

Att rida islandshäst är inte kompatibelt med mina inre skador - tyvärr. För den med stabil bålstabilitet är det perfekt! Och att tölta är magiskt!!!!

Lina är med och groomar på tävlingar & det var hon som visade Dux på vet check SM 2023 🇸🇪

Diva Från Slätten

Diva är ett svart litet islandshäst sto född 2011 och ägs av Lina Karlberg sen tio år tillbaka.
Diva är efter Frami från Häringe och Furda fra Wagge.
Diva är 140 cm i mankhöjd och grovt byggd, hon har kroppsbyggnad som islandshästar var förr i tiden när dom var grövre och robusta. Nu förtiden avlas det mera sportmodeller som är slankare och högre i mankhöjd.

Diva är femgångare vilket betyder att hon har de tre vanliga gångarterna samt tölt och pass.
Men tränas just nu som fyrgångare, men planen är att Lina ska börja träna pass nästa år. Det krävs väldigt mycket energi och kraft för dom att gå i passgång så det krävs en bra kondition och mycket muskler, vilket de fokuserar på att träna upp. Muskler har Diva alltid haft lätt att bygga då hon gärna ”överarbetar” och gör allt Lina ber om lite svårare, som t.ex när de tränar galopp på spåret vill hon gärna gå inåt och fortsätta galoppera på volt som blir mindre och mindre.

Töltsättningen på Diva gjorde Lina själv med endast stöttning av tränare. Det tog ca 1 år att fästa tölten och lära in det 4-taktiga mönstret.

Diva föredrar nu att tölt och favoriten är lös tygel i full fart där Diva själv bestämmer fart.
Diva vill att allt ska gå snabbt och blir lätt uttråkad och börjar titta runt för att hitta på hyss om man inte håller henne fokuserad.

Hon älskar att galoppera på halvlånga tyglar och spåra som en spårhund i trav.
Hon gillar att arbeta på ridbanan men även galopprace på smala skogsstigar där är de enjoy the ride  och hon sköter resten. Diva är en fyrhjuling som är helt stadig på benen och hovarna.
Målet Lina är att komma ut på någon tävling med Diva i framtiden!
Diva är väldigt rolig att rida då man inte vet vilket humör hon är på för just den dagen och har man henne med sig och på bra humör är hon värdens arbetsmyra och bjuder på många skatt och lyckotårar ❤️

Foto: Privat Lina Karlberg & Diva från Slätten

Litli-Spói från Charlottenberg

Spoi som han kallas till vardags är en stor fuxfärgad islandshäst pojk, spoi är född 2009 och ägs av Lina Karlberg som köpte han för 8 år sedan.
Spoi är efter Straukur från Kaggestorp och Framtid från Charlottenberg 
Spoi är 152cm i mankhöjd och rätt grovt byggd, han är väldigt hög för att vara islandshäst. Han är fyrgångare vilket betyder att han har de tre vanliga gångarter och tölt. Spoi har väldigt lätt för tölten och den är väldigt stor och mjuk att rida i. Eftersom han har så långa ben får han mycket ”storhäst” känsla i ridningen.

Spoi är stallets nalle puh, han gillar inte att stressa och är lite försiktig av sig. Han kan bli ledsen om man säger till honom eller kräver för mycket som han inte kan eller orkar. Därför får man rida spoi med mycket tydligt kroppsspråk och även använda mycket ljud, vi har olika ljud för varje gångart samt öka/sakta av. Han tycker ridbanan är helt okej men föredrar att lufsa i skogen och tölta i full fart på slingriga grusvägar.

Spoi har tävlat tidigare med Lina men spoi trivs bäst hemma ute i skogen utan krav, därför är det de vi fokuserar på nu för tiden. Om de ska tävla i framtiden återstår att se, han har väldigt fina gångarter och vägvinnande skritt med ca 2dm övertramp. Men lilla spoi ska va lycklig och vill han inte tävla får han lufsa i skogen hemma och äta blåbärsris ❤️
Spoi är som en mysig nallebjörn att rida och gör alltid det man ber om men inte mer för han är lite lat av sig och vilar gärna under passet ❤️

Foto: Privar Lina Karlberg & Litli-Spói från Charlottenberg

kram på er 🥰

Det är verkligen ett av mina mål att tävla internationellt.
Dels för att komma ut på resande fot med mina bästa vänner men också att mäta mig/oss med de andra nationerna och såklart känna andas njuta av hetluften och bli dömd av fler utländska domare. Sen är det så spännande att se nya tävlingsplatser och bo borta i buss. 

Shit pommes frites vad allt kostar!

Foto: Privat - Dalgaards Dux & Marie framridning hemma på ridbanan, inför programridning MSV B

Förutom det sedvanlig, medlemskap vaccinering etc. dvs allt som krävs för att tävla i Sverige så behövs lite nytt!

Men först lite grundläggande från min planering innan jag ens kommit till skott att anmäla till själva tävlingen: Kom ihåg, denna blogg är inget regelverk utan det är min dagbok om min och hästarnas resa mot den internationella tävlingsbanan och allt mer mellan himmel och jord. Jag ska göra mitt bästa för att lägga in länkar, men kom ihåg att alltid alltid se TR, FEI regler, kontrollera med veterinärer eller ridsportförbundet. Jag kan skriva fel, jag kan ha uppfattat något på mitt sätt. Det är så mycket att hålla koll på....

- Chipmärkning och kontroll av chip: Vid min första ansökan så avslogs den pga min häst inte skulle ha vart chipmärkt. Men han var chipmärkt så jag fick skicka in pass på nytt efter ID kontroll. 
- FEI-Pass till hästen. För att tävla internationellt måste hästen ha ett nytt pass till ett sk. FEI-pass. Det passet ansökte jag om på Svenska RF och det kom hem med rekommenderad post och jag löste ut det till en kostnad på 2700 kr.
Som jag förstått så är det passet giltigt i fyra år, och behöver därefter förnyas, för att få en ny stämpel. Lite osäker på kostnaden men det kan nog landa på ca 2 tkr. 
Det vanliga passet ska vara instucket i det nya FEI passet.
Läs mer om FEI pass här

- Pass till mig. Jag som i princip aldrig kommer längre än Ullared eller inom TDBs kartgränser behövde EU kört eller pass. Jag valde att ansöka om pass. 

- TDB. Sedan behöver både jag och min "FEI-häst" behöver FEI registrering/licens. Som jag ansökte om  i TDB. Ny kostnad varje år.
Läs mer om FEI registrering av ryttare  

- FEI vacc = En vaccinering till 
Vaccinationsreglerna för att tävla internationellt är strängare än inom SWE. Viktigt att hålla koll på! 
Läs mer om FEI vaccinationsregler
 

- Min gård eller där min häst är installad ska vara godkänd hos jordbruksverket - info se jordbruksverket!

- Chauffören: Kompetensbevis för hästtransportörer - Info finns hos Jordbruksverket. 
Kurs krävs! Gäller både lastbil och släp.
Tänk på att kravet på vem som ska ha kompetensbevis skiljer sig åt inom EU. Det är främst tolkningen av vad som är privat och kommersiellt som ses olika.
Redan i Danmark krävs kompetensbevis OM du rider internationellt.
- YKB kan behövas
- Transportmedlet, godkänd för transport långa resor.
Man tittade bl.a. på: ventilation, hur man kan ge vatten till sin häst, att jag kan kontrollera vilken temperatur det är inne hos min häst.
Att jag har godkänd brandsläckare, kniv, att storleken på "boxen" är korrekt anpassad i förhållande till den pålle som ska resa. Att det är ljust tak, rätta skyltar, lutning på ramp, etc.
Man kan få fordonet godkänt för under eller över 8 timmar.

Jag planerar att byta buss. Ta C1 kort och kunna resa lite mer bekvämt under de långa passen. Även för att jag ska ha kök att tillgå då jag har en hel del allergier och intoleranser som gör det svårt att hitta ätbart åt mig på olika platser. 
Idag på tävling så bor jag i min buss, har skapat ett compact living som fungerar fint! Men jag skulle behöva kunna just laga mat. 
 
Men innan allt detta med hans pass och allt annat blev klart så har jag haft en låååååång resa med att få tag på alla intyg.
- Medicinska underlag : Min operationshistorik är lång och bred och många involverade läkare/docenter och professorer på Universitetssjukhus. MEN Allt ska samlas ihop olika dokument jag fick från förbundet. Flera vändor behövdes då intygen i mitt fall var komplicerat att få till. Inte bara en diagnos att få med. Diagnos ska beskrivas, symptom, vad händer, medicinering, etc. 
Jag grät helt ärligt de 2 ggr jag missade att klassificeras internationellt pga.  att läkarna inte fyllt i korrekt och långa handläggningstider och kommunikationsmissar.  De 2 ggr skulle jag ha rest ner utan häst och klassats, men nu planerar jag in att tävla i samband med klassificering. Det gör det hela otroligt mer komplext såklart, men regler är regler så bara att tuta o köra! 
Även här kan det se olika ut så bara för att jag har denna process betyder inte att någon annans är rätt eller fel. All information och allt stöd finns hos Ridsportförbundet :-).
Det ni läser här är min blogg utifrån mina tankar, känslor, upplevelser, utmaningar och såklart framgångar!

- Anti doping: JÄTTEVIKTIGT att hålla koll på vad äter min häst och vad stoppar jag i mig! I detta inkluderar såklart mediciner.
Det finns en "röd/grön" lista där kan du kontrollera om din medicin du äter är okej, dvs grönlistad eller röd. Då behöver du vidta åtgärder. Det finns information att läsa och personalen på Antidoping.se är jätterara! De har hjälpt mig massor. 
Min gedigna lista är godkänd! SÅ skönt!
Läs mer om Röd-Grönalistan här
Läs mer om Anti doping här

Planen att vara redo att starta internationellt 2023 är i princip klar. Inte många steg kvar vilket känns oerhört skönt. Det har tagit energi, tid och pengar.

Jag och en av mina bästa vänner planerar som bäst att starta, resa iväg tillsammans med våra pållar. Hennes pålle är cool att resa med, min ena har inte accepterat att stå still så länge och kan bröta loss big time. Så min comfortzone är hotad ha ha. Stressmage delux att åka båt med honom .... Skämt och sido. Vi har en spännande resa framför oss.  

- Hästens utrustning 
Jag försöker att alltid kolla FEI regler i första hand, dels kan de ibland vara enklare att tolka. Men kom ihåg att man som ryttare alltid har ett eget ansvar att kontrollera utrustning etc. i TR, att säga att "jag har läst det i en blogg eller en artikel", det håller inte.

 
Foto: Privat - Dalgaards Dux & Marie mitt i en överstrykning MSV B

Tack för att ni tog er tid att läsa och kom ihåg att söka fram reglementet om ni vill källsöka, det jag skriver här är mina dagboksnötter som jag delar med mig till er 

Kram på er!

Finaste Duxen! Segrade i lördagens Msv B:1, klassen sponsrades av Torstenssons Hästlastbilar och kolla vad snyggt täcke!!!!
Domare: Ylva Frohm 

Det är ändå något magisk med ärovarv! Dux ÄLSKAR ärovarv, det spritter i hans kropp precis som att "kolla mig.... ha ha.
På bilden ovan så gör jag en hälsning innan ärorvarv. Att släppa tygeln vid hälsning gör jag bara vid prisutdelningen. 

På bilden ovan ser ni två av mina hjälpmedel som finns på mitt angivet på mitt medicinska kort, ett spö av två och snoddar på stigbyglarna. 

Söndagen var Möllegards Romeo ute på resande fot. Då var det pay and ride och vi startade vi LA:3, domare Carolina Mörk.

Pay and ride är en träningstävling under tävlingsliknande förhållanden, så därför får Romeo ha sin heltäckande huva på sig. 
Romeo var superfin! Lydig och artig och ja jag finner faktiskt inte ord. Stor guldstjärna idag till han! 
Eller det får de båda två! Bästaste vännerna - det är så skönt att sitta på hästryggen och låta dem bära mig, känna hur jag kan färdas framåt med kärleksfull kraft och energi. De är styrkan i benen  jag inte har. 

Energin var inte slut när han kom hem... han hade turen att få komma ut en stund på ridbanan och rulla i sanden och så passade han på att spralla loss.

Jag hittade förresten tyglarna jag nämnde i ett tidigare inlägg. 
www.ridecorrectconnect.com

Om du har testat dem så berätta gärna vad du tycker!

Jag har fått flera frågor och en himla massa fin och positiv feedback från Hippson och er läsare! 
En fråga är vilka hjälpmedel jag har. 

Jag har möjlighet att ha olika hjälpmedel såsom ex dubbla spön men jag har bara haft ett hittills. 
Snoddar eller magnetiska stigbyglar, knut på tyglarna, specialdyna på sadel, behöver inte släppa tyglarna vid hälsning och så rida lätt/sitta ned. 
Några är just för min grad men så har man som pararyttare en generell lista man kan hitta i TR, där finns alla hjälpmedel. 
Det gäller att hålla koll på vad som är tilldelat mig själv och vad som är generellt tillåtet. Bara för att en pararryttare har 2 spön så är det inte generellt tillåtet, utan det kan ingå i ens tilldelade grad. 

Det var allt för mig ikväll. Nu är jag supertrött och dax o sova - Godnatt alla!

Kram 

Många, inte bara pararyttare har kanske problem med glidande tyglar.
Svårt att hitta rätt material, rätt längd, rätt bredd osv. Kanske har du många olika varianter ligger i en tygkasse i en garderob och gör absolut ingen nytta alls. Så har iallafall jag det *suck*

Men nu tänkte jag dela med mig av mina personliga tips om tyglar med handtag, har du andra tips så hör jättegärna av dig :-)
Jag har "knut på tyglarna" på mitt medicinska kort. Men jag har blivit sämre sedan klassificeringen så knutarna gör mer skada än nytta. 
Detta blogginlägg är inte sponsrat eller i samarbete med tillverkare så detta är helt o hållet baserat på just mig och min smak o tycke. 

Och har man handtag på tyglarna så är det ett handtag per tygel och inte öglor iallafall i skrivande stund. Regler ändras till och från så viktigt är att du alltid har kontrollerat Tävlingsreglementet!

Dessa tyglar är både snygga och ser enkla ut att justera. Jag har inte testat dem än själv, men jag ska gör det tänkte jag. 
Just dessa lädertyglar med handtag hittade jag här: Piatb.se

Sen finns ju en uppsjö, jag har testat Dyons med flera handtag på, de var också bra men handtagen/öglorna satt "fel", antingen blev de för korta eller för långa. 
NORTON TYGEL MED HANDTAG FULL BRUN (charlies.nu)

Nortontygeln lägre i pris än Dyons.

Sen har vi de sk. Rein bows, tygel-handtag som snabbt och enkelt fästs på din tygel.
Perfekt komplement till vanliga tyglar.
Lämpligt för hästar som gärna drar tygeln ur handen på ryttaren.
Används med fördel till en lite tjockare gummitygel.

Dessa lös/flyttbara öglor har jag testat en ggn men det vart klumpigt för mina händer. 

Det var 3 tips på tyglar med handtag på, finns en uppsjö! Det har kommit en tygel med breda läderstopp på som jag är nyfiken på, tyvärr hittar jag inte länk just nu. 

Vad fungerar för er? 

Kram på er!

Den frågan har jag fått många gånger om och säkert ni andra med i liknande sits. 
Så vad är då en pararyttare? 

Vi är för det första helt vanliga människor - men med andra förutsättningar som gör att vi behöver ha stöd/hjälpmedel för att enklare rida.  

En otroligt vanligt kommentar jag får höra är: "Det syns ju inte på dig..." eller vad sägs om denna: asgarv först* Men va fan Marie det är ju som att stjäla godis ifrån barn". 
Eller den som sårar mest av allt... (vill knappt ens skriva orden) "Du är väl för fan inte CP störd". 
Jag blir ledsen och arg bara jag tänker tillbaka på de gångerna. Hur kan folk ens utrycka sig så. Jag har under många år försökt att förstå - men jag har gett upp.
ALLA har ett lika värde, människor och djur. Punkt. 

Pararyttare (”Para”) Med parautövare menas ryttare som har nedsättning av fysisk eller intellektuell funktionsförmåga.
För att få starta  på 2* tävling eller högre i dressyr och sportkörning så ska du ha ett giltigt medicinskt kort för att få starta. 
Att ansöka om ett medicinsk kort gör du genom att meddela SVRF att du vill klassificera dig, och berättar om varför. 
Du blir sedan kontaktad med tid för klassificering - om SVRF bedömer att det är okej :-)
Väl vid dagen D då man ska klassas så det som bedöms är personens fysiska funktion såsom muskelstyrka, ledrörlighet, balans och koordination.
Via en poängskala så följer och bedöms de olika delarna och räknas sen samman - och tjopp en grad blev till!

Min klassificering skedde i 2 steg, först träffade jag en internationell klassificerare på Ridsportens hus i Strömsholm. Sedan var det dax för ett sk. ridprov. 
Så Dalgaards Dux fick hänga med dit! Vi fick en box så han stod lugn och trygg som han är och åt hö medans jag testades tills tårar rann. 
När vi åkt tillbaka till Röda ridhuset och jag omfamnade hans varma goa hals, då rann tårar som ett tag kändes som att de inte ville ta slut. 
Jag var så totalt slut både psykiskt och fysiskt efteråt. Och så rida ett pass efter de.. Det var HEMSKT, varenda del i hela mig var lixom mentalt av.. det brann, domnade,, jag frös allt...
I så många år har jag tänkt att "vad är jag... "det syns inte och då finns de inte", vissa ryttare som verkligen elakt kritiserat min sits för bristande bålstabilitet, att jag måste jobba med bålstyrkan etc. 

Pararyttare är indelade i fem så kallade grader.
Jag är en Grad 4
Det medicinska kortet visar vilken grad du tillhör och vilka hjälpmedel du får använda, som till exempel att du får rida med ett längre spö eller med två spön.
Om du inte har häst redan eller kanske letar efter en ny vän, så kan det vara bra att klassificera sig först. För det kan ju vara så att du blir klassad i en grad med mer eller mindre olika gångarter, vilket kan hjälpa dig i valet av häst. 

Vissa klassningar (grader) är beständiga, ex om du har ett amputerat ben eller är blind. För övriga görs klassificeringen om med intervall på 1 till 5 år.
Min klassning gäller i 5 år. 

HIPPSON reportage om mig 2023

BBL Mot alla odds

Sveriges radio SM 2023

Gotlands Nyheter SM 2023

Dressage Power Online tour - Winner

Det var allt för nu & Tack för att du har tagit dig tid att läsa mina tankar!

Kram 

Härrägud den bara försvann.. hittar ni min helg så tjoa till!

Inledde fredagkvällen med att rida, putsa o packa bussen.
Blev sen akut utringd då 112 var på G till mitt jobb för de brann. blev otroligt mkt senare än jag tänkt och somnade 01:30 istället för 20:30 som planerat 🙈

Dux och jag har vart på meeting lördag-söndag. Jag har ju en kropp som är instabil just nu. Jag har otroligt svårt för galopp. Så skadorna försämras sakta men säkert. 
Dag 1 var fokus mjuk framridning och fin ökad trav och att genomföra programmet flytande utan större störningar. 
Det lyckades vi med fast jättelåga %.

Idag vässade vi till oss så det blev en 2:a plats och jag red MSV B:1 båda dagarna. Jag har inte knutarna på tyglarna kvar för de skadar mina händer. 

Hemma rätt skapligt och gav alla djuren lunch sen en kaffe ☕️ solen med Pyret ❤️ det var så himla skönt! 
hoppas att ni med har njutit av ☀️

O så fina Romeo! Alltså 🤏 mig i armen!!!! Han blir bara fina o finare ju fler meter fin form i kroppen han får 😭❤️

Sen var jag på ridbanan och tränade Lina med sina 2 islandshästar Litli-Spói från Charlottenberg och Diva från Slätten. 
jag köpte Spoi till mig före Romeo men tölt går inte för min kropp tyvärr.
Men Lina lotsar honom strålande ❤️ Spoi är STOR, runt 150.. han är sååå fin❤️ Lina har ridit in och utbildar Diva själv. Diva är femgångare dvs hon har passgång med. Spoi har inte pass men massor med tölt! 
Lina är jätteduktig med dem! 💪

Såååå mkt knott …. Det är hemskt!

Nu är bussen urpackad och jag inser att jag behöver verkligen ett rejält Sadelskåp!
www.tmac.se  har så fina skåp! Kan verkligen rekommendera dem! 

Nu ska jag plugga lite mental träning! 
Avslappning står på schemat 

Men så måste jag ju gratta Nea och Rambo som igår kvalade till SM 2024 🇸🇪 Grattis Nea!!!! Så kul och ni är så fina! O vad roligt vi kommer att ha på SM! 

Nä hörni nu är det over and out… 

Sov Gott alla! 

kram ❤️

Alltså vad är de med vädret?!? 

Nytt snörekord i Kiruna - de fått 38 cm snö…. Imorgon väntas ännu mer! 
Här har de vart sidvärtsregn varvat med myggor 🦟 stora som dasslock… ORKA!! 

Jag som alltid sätter säkerhet i första hand har lite svårt med att tycka om stormen, dock myggfritt …

Bildbomben idag är …. 

Møllegards Romeo e.Blue Hors Romanov har fått komma igång efter en del otur i livet. 
Han börjar att bli riktigt fin i formen! Romeo är ingen lätt häst han. Älskar att hoppa gör han, de var en tid han fick hoppa med en jätteduktig tjej som heter Frida Toresson. De två klickade så fint i hoppningen. Han är rätt så orörd där eftersom jag inte längre får hoppa. 

Dux har blivit klippt då han är så himla fjompig med att det kliar och sticks vid pälsbyte. 

Jag har varvat med sjukhusbesök, fler utredningar, varav ett preliminärt beslut om att det blir inte operation då det bedöms i första steget som för riskfyllt. 
Mentalt har det vart en utmanade vecka…

Jag har förmånen att samarbeta med en jätteduktig mental coach Christina Bolinder. Hennes böcker 📚 finns på Amazon att köpa. Ha ha jag har dem alla och jag älskar dem! Det gjorde jag innan samarbete inleddes!Just nu är det en webbaserad kurs som leds av henne och Mikael Windal ~ Tänk dig till bättre ridning! Det är så nyttigt att få vetskap om hur höger vs vänster hjärnhalva agerar i olika situationer. Eller hur jag kan visualisera mina ridpass! 

Ha ha ni ska framöver få se en filmsnutt på världens sötaste ponny! Eller så följer ni mig på Instagram marieparadressyr … tusen tack!
Jumjum 32 år! Han är helt underbar! Världens snällaste och har en gång i tiden tävlar aktivt i hoppning! Så känner ni igen Jumjum sen förr så hör av er! 

kram på er ❤️