Krönikor
Publicerad: 2007-05-03
Hippofil i exil:
"I USA får man inte vara blygsam"
Las Vegas blev det inte av att besöka i år, det kändes tråkigt att missa chansen att heja på svenskarna. Som tur var hade jag en tävling inbokad samma helg - som plåster på såren.
Av: Krönikören Hippofil i exil
Tack vare att vi tävlade kunde i alla fall svenskfödda hästar ta hem flera blå rosetter här i USA. Nu kan man ju kanske inte jämföra världscupen med en något mindre huntershow, men dock, den svenska flaggan hölls i topp. Man får lära sig snabbt här att inte vara så blygsam med sina framgångar, som svensk är det något att träna på efter många år under Jante.
Första gången jag besökte en hopptävling i Ocala noterade jag att det på några banor reds klasser där hästarna galopperade väldigt sakta och hoppade små, naturfärgade hinder. Då jag studerade hästar och ryttare såg jag att dessa var oklanderligt utstyrda, hästarna hade perfekta flätor, utrustningen var fläckfri och ryttarna hade på sig vad jag kunde jämföra med gammeldags engelsk ridklädsel.
Då jag strosade runt mellan dessa banor, omgivna av myriader med hästar, hundar, människor, cyklar, golfbilar och mopeder noterade jag att hästarna gick omkring i detta vimmel totalt oberörda, människorna verkade glada och trevliga, alla åldersgrupper fanns representerade, små barn visade söta små väluppfostrade ponnyer, äldre herrar och damer fick hjälp att ta sig upp på stora fullblodslika hästar, som sedan gick den ena felfria rundan efter den andra.
Showhunter-världen verkade spännande, hur kunde alla dessa hästar vara så coola och väluppfostrade, hur kunde de gå såna fina, jämna, felfria rundor med ibland ganska obalanserade, inte så välridande ryttare? Vad var utmaningen? Vad krävdes för att vinna?
Efterforskningar påbörjades hos den irländske hoppryttaren, numera bosatt i Ocala, som har ett gott öga till svenskar sedan den tiden Royne Zetterman red på Irland.
Den irländske hoppryttaren - som har ett stort stall fullt med relativt vildsinta men mycket välridna, storhoppande irländare - fnös med förakt åt dessa hunters, som i sävlig takt masade sig runt en menlös hoppbana tillsammans med knappt ridkunniga halvidioter som har för mycket pengar.
Irländaren gjorde sig lustig genom att härma stilen hos många hunterryttare. Den kan på ett finare språk beskrivas som "rumpa ut och kasta fram händerna över hindren".
Förvisso underhållande och alltid lika trevligt att besöka denne duktige ryttare, men när det gällde hunterutbildning så var det uppenbart att jag hade att söka andra källor till kunskap.
Våra redneck-grannar var inte att tänka på som rådgivare i denna sport, många hade redan varnat för att de inte ville ha att göra med hästsporter där män går klädda i trikåer.
"Vi vill inte ha pinnbensprimadonnor i våra stall, här går vi i jeans" brukar det heta. Dessutom hade jag hamnat i tillfällig i onåd då jag i stundens upphetsning hade buat ut en av rednecksen under en lokal rodeo, där han flugit av sin tjur efter endast tre sekunders ridning.
För er skull, kära läsare, planerar jag att åter åka på lokala fredagstävlingar för rednecks inom en snar framtid, så att ni också ska få insupa den genuina westernmiljön.
"Då gäller det för dig att hålla klaffen" som min man brukar säga.
Vägen till vinst i huntershows är lärorik och framförallt rolig. Jag har efter idogt letande funnit en mycket duktig hunterryttare och domare som har tagit sig an mig som adept.
Följande har jag lärt mig:
• En hunter är ursprungligen en engelsk jakthäst.
• Jaktridning är populärt i USA, ur denna ridstil har man format tävlingsformerna showhunters och workinghunters.
• I showhunters bedöms hästen, dess form, gång och arbetsvilja i avseende att vara den perfekta jakthästen. Hästen ska röra sig stort och ekonomiskt, inga höga knän eller viftande framben, detta gäller även över hinder där hästen ska vara lång utan att vara flack, den ska hoppa med ryggen, baskulera, men framåt, som en delfin brukar de säga här.
• Vidare ska hästen visa en positiv attityd till sitt arbete, den ska jobba med öronen framåt utan krumbukter, vara fokuserad på sitt arbete och det blir poängavdrag om hästen skyggar inne på banan.
• Tempot ska vara det samma runt hela banan och det är viktigt att hästen har en steglängd som gör att den kan ta rätt antal steg mellan hindren. I hunterklasser tittar man inte på ryttaren, vars jobb är att visa fram hästen på ett fördelaktigt sätt. På det stora hela strävar man efter en häst som är säker att rida en hel dag i fält över fasta naturhinder. Nästan som dressyr över hinder, faktiskt en utmaning som heter duga när det väl är dags att prestera.
Hunters går ut tidigt och tävlas inte så sällan redan som tvååringar. Det finns en mängd unghästklasser där man börjar med trav och skritt under ryttare, detta med samma stränga krav på en lugn men framåt häst som är rytmisk, taktmässig, inte skyggar och inte tappar tempot, då blir det stora avdrag.
Vi startade en knepig klass, "Trav över bommar", där hästen ska ha exakt samma tempo över hela banan, den får inte tveka eller skygga det minsta. En av våra hästar gick ut i den klassen och tog ett jättesprång över första bommen, samt skyggade när en av högtalarna sprakade. Vi förlorade den klassen, nästa snarlika klass hade hästen fattat traven så att säga, och gick som en klocka - vi vann!
Den hästen har nu kvalificerat sig för att börja gå banor med hinder.
Detaljer gäller - utrustning, flätning, hovar, allt ska vara perfekt när man går in på banan.
Det är en fantastisk träning för oss och våra döttrar att komma till den här miljön, där man vet att det faktiskt är noggrannhet och detaljer som avgör i det långa loppet.
Samtidigt som hästarna är mycket väl förberedda när de tävlar, tränare och ryttare är perfektionister, så är det lika avslappnat och trevligt efter tävlingsdagens slut. Man sätter upp sitt läger med stolar och bord framför stallen, där delar man öl, grillat och samsas i bästa anda fram till nästa tävlingsdag.
Det är förhållandevis dyrt att tävla hunters, för att kunna visa hästarna i detta fantastiska skick krävs en kader av människor. För vår del hade vi tre grooms, det vill säga hästskötare (jag, min man och äldsta dottern, vi har trimmats i månader för denna uppgift), en professionell manflätare, en professionell ryttare som visade ridklasserna och en professionell handler som visade in-handklasserna.
Det är dock fantastiskt att se sina hästar visas i detta skick och kunna smälta in i denna mix av blänkande pälsar, nysmort läder, coola välklädda ryttare och handlers i en fantastisk miljö. Prisrosetterna är gigantiska och Jantelagen lyser med sin frånvaro.
Den bästa marknaden för hunters idag är de hästar som passar för amatörer, hästar som tar hand om sina ryttare väl och ser till att banan hoppas utan incidenter, amatörerna rider oftast på hinderhöjder runt en meter. En hunter som tar sin amatör runt enmetersbanan är guld värd, det betalas hutlösa priser för en sån häst.
Vad är det då för typ av hästar som tävlas i hunterklasser? Det engelska fullblodet är urmodellen för en god hunter. Jag ska villigt erkänna att jag, som så många svenskar, hade en inte så fördelaktig bild av fullblod när jag kom hit.
Min skeva fullblodsbild har nu rättats till - jag har sett så många välväxta, lättridna, coola fullblod sen jag kom hit, många av dem betydligt mer lätthanterade än somliga vildsinta varmblod. Samtidigt ser och hör jag fördomar från fullblodsfolket mot det europeiska varmblodet, "dumb bloods" är ingen ovanlig term i sammanhanget.
Men som min gamla ridlärare sa: "Med fördomar kommer man inte långt."
Givetvis finns det också europeiska halvblod i huntergrenarna numera, det holländska varmblodet är överlägset populärast. Det har också holländarna insett, det finns hos vissa uppfödare och tränare en tydlig inriktning på varmblodshästar av huntertyp, som går på export till USA. Dessutom har holländska domare jobbat med sina tidigare fördomar mot huntersporten. De använder sin expertkunskap för att selektera för hunteraveln lämpliga avelsdjur inom den holländska varmblodsrasen.
I samma anda har amerikanerna börjat med avelsklasser för hunters där hästar bedöms för sin lämplighet till avel och tävling inom hunterklasser. Hästen bedöms avseende sundhet, korrekthet, proportioner, skritt och trav. En av våra svenskfödda vann en sådan klass. Domarna var mycket korrekta och trevliga, de visade stor integritet och ett mycket stort hästkunnande. Riktigt roligt att visa häst för sådana domare!
Idag är det soligt med en temperatur på 27 grader, ridbanan ska vattnas, gräs ska klippas, två ston ska betäckas och om tid finns efter ridningen ska staket målas!
Florida den 30 april 2007
OM HIPPOFIL I EXIL
Den som älskar hästar kan kalla sig hippofil och den som lämnar sitt moderland lever i exil. Jag är en svensk hästälskare i USA, med andra ord en hippofil i exil.
Samtidigt som jag allt som oftast känner av det vemod som nog kan kallas hemlängtan, är jag uppfylld av alla nya intryck här i USA. Jag hoppas att krönikeskrivandet kommer att stilla mitt vemod och samtidigt ge dig en bild av landet - ur ett svenskt perspektiv.
Hippofil i Exil kommer att återkomma här på Hippson ungefär en gång i månanden.
Hunters ska kunna stå eller arbeta med en ryttare på ryggen mest hela dagen, det gäller tävling som jakt. De unga hästarna tränas på att slappna av och vila på tävlingsplatsen. Mina tränare i Sverige sade alltid, hoppa av när du inte rider, hästen är väl ingen soffa heller!
En trevlig modell av tvåårig hunter. Notera flätorna i man och svans, en timmes arbete för en heltidsflätare. Det kostar 500 kronor att få detta gjort på sin häst. Om man tävlar flera dagar görs flätorna om varje dag.
Hunter i god form över hinder, som en lycklig delfin fast med något hängande framben.
Tommy Serio är en av USA:s mest framgångsrika hunterryttare. Här tävlar han en tysk varmblodshingst i Wellington. Serio tar 28 000 kronor i månaden för att träna din hunter.
Skenande hästarna: ”Extremt ovanligt”
En man dog av sina skador när flera hästar skenade runt Djurgården förra sommaren. Nu riskerar ägaren flera års fängelse.
SVT besvarar Veterinärförbundets kritik
Veterinärförbundet kritiserar SVT:s kommentatorer under finalen av världscupen. Johanna Bäckström Lerneby från SVT Sport besvarar kritiken.
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
Klubben tilldelas 5,8 miljoner kronor
Frillesås rid och körklubb jublar över bidraget. Nu ska de bygga en ny lokal som möjliggör säkrare och mer tillgänglig träning, rapporterar P4.
Ukrainahästarna levererar på ridskolan
Kalmar HSK chansade när de räddade fyra hästar från Ukraina. Importen blev lyckad och en av hästarna debuterade nyligen på tävlingsbanan.
Galoppiruett i fyra steg
Att få till fina galoppiruetter är en process som tar tid. Liane Wachtmeister använder sig av fyra övningar som leder till den åtråvärda vändningen.
Malins smarta lösning för packning av hö
Hoppryttaren Malin Wikström har varit på mängder med meetings genom åren. Hon har kommit på en smart lösning för packning av hö.
Ungdomssektionen köpte ridskolehäst
Ungdomssektionen på Vissmålens ridklubb har samlat ihop pengar för att köpa en häst. I veckan kom efterlängtade Beauty till ridskolan.
"Hela föreningen är verkligen jättestolt över våra ungdomar"
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
Ryttarförening kan behöva flytta
Sundbybergs ryttarförening kan behöva flytta från anläggningen på Råsta Gård. Ett förslag påverkar området där hagarna och ridbanan är.
Se klippet med King Edwards hästskötare
King Edwards hästskötare Louise Barraud vann Årets hästskötare förra året. I ett klipp hos Svenska ridsportförbundet berättar hon om jobbet.
Så hjälper du din häst under pollensäsongen
Hästar likt människor kan drabbas av pollenallergi och vissa hästar är mer känsliga för pollen än andra. Här är symtomen du ska ha koll på.
Stärk sits och framåtbjudning
Pararyttaren Sandra Karlsson berättar hur hon lägger upp träningspassen och tipsar om sin allra viktigaste övning, kvartsvändningarna.
Hett under täcket när vårsolen värmer
För flera år sedan mätte Cerrie Hedin temperaturen på sina hästar, för att se hur varmt det blev under täckena när vårsolen värmde.
Ta del av resultatet i en läsarfavorit: "Koka inte hästarna"
Lyckad insamling för ridskolehästen Paddy
Ridskolehästen Paddy är populär på Bollnäs ridsällskap. När han fick en senskada startades en insamling som fick ihop över 30 000 kronor.
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Smart tröja mäter rörelser i stallet
Axevalla hästcentrum utanför Skara bygger en modern anläggning. I en ny studie kan en smart tröja mäta rörelser och belastning.
Studien ska mäta människors fysiska och psykosociala arbetsmiljö
Flera brister i djurhållning på gård i Heby
Länsstyrelsen i Uppsala län har uppmärksammat flera brister i djurhållning på en gård i Heby med magra och sjuka djur.
Bruksprovsvinnare stannar i Sverige
Devin Franco GJ från Tollsbo gård korades till bruksprovsvinnare. Nu har hingsten sålts till Lövsta Stuteri, trots flera internationella bud.
Planera för sommarbetet
Sommaren står för dörren och så även det stundade sommarbetet. Cecilia Müller ger tänkvärda tips utifrån hästens behov och hullstatus.
Handlar om att lyckas bryta en hulluppgång efter betesperioden
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!