Text: Cajsa Ekström Arman
Foto: Adobe Stock 

Att ha koll på inför fölning
En normal dräktighet för ett sto är cirka 340 dagar men ett föl kan födas mellan 310 - 370 dagar. När det börjar närma sig fölning är det viktigt att stoet får en plats som är lugn.
– Boxen ska vara stor, minst fyra gånger fyra meter stor, gärna större. I slutet av dräktigheten vankar stoet runt och då behöver den gott om plats. Boxen ska vara välfylld med rent strö. Att föla utomhus under sommaren i en stor gräshage är det absolut bästa ur infektionssynpunkt. Dock kan det vara svårt med övervakning och om man snabbt behöver få dit en veterinär. Man ska ha kollat upp att man har rätt nummer till jourhavande veterinär. Så man inte behöver leta efter det om något skulle gå fel under fölningen. Det kan vara bra att uppdatera sitt stallapotek. De man bör ha hemma inför fölningen är klorohexidinlösning (0,5 %), mjölkersättning som räcker ett dygn, febertermometer, rena handdukar och koll på att man snabbt kan få tag på en transport. Om något skulle gå fel under fölningen kan man snabbt behöva ta sig till en veterinärklinik, säger Caroline.

Vanliga tecken                  
De flesta fölen föds i april/maj och sen pågår fölsäsongen fram till över sommaren. När det börjar bli dags finns det vissa tecken att hålla utkik efter. Alla ston är olika och vissa visar väldigt tydligt när det är dags medan andra inte ger lika tydliga tecken ifrån sig.
– Vanliga tecken är att dagarna innan fölning brukar bäckenbanden, ligamenten vid sidan av svansroten, slappna av. Ungefär en månad innan sväller stoets juver upp och cirka två veckor innan fylls det på med mjölk. De klassiska vaxpropparna ses ofta en till två dygn innan förlossning. Men alla ston får inte vaxproppar. Som hästägare gäller det att i slutet av dräktigheten övervaka sitt sto noga. Så man lägger märke till hur dess beteende och kropp ändras. Den sista perioden under en dräktighet kan vara väldigt påfrestande för ägaren då man bör övervaka och kolla till sitt sto varannan timme dygnet runt. I dag finns det flera alternativ på bra och billig kameraövervakning. Det finns även svettsensorer man fäster på stoets grimma som känner av ändringar i pulsen samt olika rörelsedetektorer som känner av förändringar i stoets rörelsemönster.

 UPPVUXEN PÅ STUTERI Caroline Linderholt Flod har arbetat som veterinär sedan 2015 och hos Distriktsveterinärerna i Växjö sedan 2017. Hon har vidareutbildat sig inom semin och hästens tänder och uppskattar den stora variationen yrket innebär.

Lättare kolikkänningar
– När det närmar sig och fölet lägger sig till rätta och stoets livmoder kan dra ihop sig är det inte ovanligt att stoet får lättare kolikkänningar. Dessa särskiljer man från vanlig kolik genom att stoets träck ser normal ut, hon äter ibland samt går att distrahera. En häst med riktig kolik är inte intresserad av mat och är väldigt smärtpåverkad hela tiden, förklarar Caroline.

Cirka fyra till sex veckor innan beräknad fölning bör stoet vaccineras mot stelkramp och influensa. Det gör man för att fölet ska få ett optimalt skydd under sin första tid.
– Det är även viktigt att hålla koll på så stoet inte läcker råmjölk. Den första mjölken innehåller bland annat de viktiga antikropparna som är avgörande för om fölet ska kunna växa upp till en stark och frisk häst. Har man möjlighet är det jättebra att ha infryst råmjölk i frysen. De kan man exempelvis få tag på hos ett större stuteri eller köpa som fryspulver. Sen bör man även ha mjölkersättning som räcker i ett dygn. Ibland kan man behöva nappmata fölet den första tiden. Eftersom många föl har en tendens att födas på natten är det bra att ha ersättning hemma, så man klarar sig tills affären öppnar.

När det är dags för fölning
När det väl är dags för fölet att komma till världen ska man försöka lägga sig i så lite som möjligt.
– Man ska vara på plats och övervaka processen men man ska inte störa stoet i onödan. Man kan behöva hjälpa till och dra lite i fölets ben i själva utdrivningsstadiet om den inte verkar komma ut själv. Det är vanligt att fölet föds i fodersäcken och då måste man göra ett hål i säcken vid fölets mule så den kan andas. När fölet är född ska den ta omedelbara andetag och ha en normal puls på 70-90 slag/minut. Inom fem minuter ska fölet lyfta sitt huvud och vilja lägga sig på bröstet. Sugreflexen ska komma inom 20 minuter, efter cirka 30 minuter ska den försöka resa sig upp och efter cirka två timmar ska den stå upp. Inom sex timmar bör den dia och den första avföringen (tarmbecket), som är svart och klumpig, ska ha kommit inom 15 timmar. Ser man att fölet har problem med avföringen kan man hjälpa den genom att ge laxeringsmedlet microlax. Den är även viktigt att hålla koll så man ser att fölet kissar ordentligt, vilket den bör ha gjort honom 12 timmar.

Efterbörden
De sista stadiet är när efterbörden ska ut. Den bör inte sitta kvar för länge då det kan resultera i livmoderinflammation eller förlossningsfång.
– Om den inte släpper helt kan man ta ut stoet ur boxen och ta en kort promenad. Då brukar livmorden dra ihop sig och efterbörden släpper. Ibland kan man behöva knyta upp efterbörden så den inte hänger på marken och hästen riskerar att trampa på den. Knyt upp den med ett snöre så den hänger i höjd med hästens has. När efterbörden släppt kontrollera att den ser hel ut. Om den inte släppt efter tre till fyra timmar eller om den inte är hel behöver veterinär kontaktas. 

Kontroll av benställning
En viktig del som inte ska glömmas bort är att kontakta hovslagare för kontroll av hästens benställning. Det är under den första tiden som man kan åtgärda eventuella vinklar i fölets ben.
– Ring din hovslagare och be henne/honom att komma ut under fölets första vecka. De allra flesta fel i benställningen kan man korrigera i tidigt stadium med hjälp av en duktig hovslagare. Är det större fel kan man behöva rådfråga en veterinär eller ta fölet till en klinik där både en veterinär och hovslagare kan undersöka fölet tillsammans.  

Serien "I hästhälsans tjänst" 
(i samarbete med Distriktsveterinärerna)
Under året publiceras en serie där erfarna hästveterinärer ger sin syn på akut- och friskvård. De bjuder även på konkreta tips inom sina respektive specialområden – som främjar hästhälsan. 
Detta görs i samarbete med Distriktsveterinärerna som är en del av Jordbruksverket och som har 500 veterinärer, djursjukskötare samt djurvårdare anställda och som finns på cirka 80 platser i Sverige.