Text: Ida Röök
Arkivfoto: Tomas Holcbecher
  
Jeanna Högberg är som bekant en av Sveriges bästa dressyrryttare. I augusti 2014 red hon in på stadion i franska Caen, i sitt första världsmästerskap. Tillsammans med Darcia hade hon då på kort tid slagit sig in i landslaget. Framtiden såg ljus ut för ekipaget. Men så, i våras, stod Darcia plötsligt med en skada. En lång tid med massor av veterinärbesök och en lång konvalescens väntade.
– Efter några undersökningar i Sverige tog jag henne till en belgisk veterinär i Tyskland där hon fick ytterligare behandling för skadan, i hopp om att läkningen skulle gå fortare. När jag insåg att kostnaderna bara för resorna rusade iväg bestämde jag mig för att lägga de pengarna på ett rehab i Belgien i stället. Där stod hon i tre månader, jag trodde från början att det bara skulle behövas en månad. När jag tog hem henne till Sverige skulle hon sättas igång och vi hade förhoppningar om att hon snart skulle vara tillbaka på tävlingsbanan igen, berättar Jeanna lågmält.
  
Vet inte vad som utlöste fången
Ganska direkt efter att hon kom hem till Segersta fick stoet fång. Jeannas hästskötare märkte att Darcia var halt på båda frambenen när hon skulle ledas ut från boxen.
– Vi kan inte med säkerhet säga vad det var som utlöste fången. Kanske var det den långa resan, kombinerat med foderbyten plus att hon var ganska fet. Det har varit en väldigt jobbig period, men jag är en människa som försöker se optimistiskt på tillvaron – förhoppningen är att Darcia ska bli frisk och att vi ska komma tillbaka, säger Jeanna.
Hon har gråtit massor över sitt fina sto.
– Dagen efter att hon stod med fång tog en vän med mig bort från stallet, för att hitta på något helt annat. Jag behövde det, jag hade gråtit hela natten och hela förmiddagen. Jag behövde bara få något annat att tänka på. Nästa dag var det bara upp i sadeln igen. De andra hästarna behövde mig och jag behövde dem för att hålla inspirationen uppe, säger Jeanna.
  
Fina framgångar
Som att det inte var nog med Darcias sjukdom blev också hingsten Dalwhinnie dålig. Jeanna hann ha honom i ungefär en månad och siktade högt med honom, innan det visade sig att han drabbats av ett trauma i halskotpelaren. Hingsten opererades och chanserna för att han ska kunna komma tillbaka som ridhäst är osäkra.
Hemma i stallet stod dessutom Jeannas tredje GP-häst Duendecillo P med en öm sula, tanken var att han skulle åka till Helsingfors för internationella tävlingar inom kort, men det var högst osäkert om den resan skulle bli av.
Så var det dags för Jeanna att åka till Flyinge och årets Avelschampionat. Där fick hon riktigt fina framgångar med alla hästar, Dan Brown vann kvalklassen och sjuårschampionatet, Springbank VH vann femårschampionatet, Sir Donovan kom tvåa i treårschampionatet och Fiorucci HT var trea i sexårschampionatet.
– Jag var helt nedbruten när jag åkte ner till Flyinge och Dalwhinnie hade blivit dålig. Vi hade precis fått beskedet att det förmodligen var en skada på halskotpelaren. Han var ändå så pigg och tapper. När jag red hästarna samma dag som vi skulle åka ner kände jag mig helt ur fokus, jag satt på hästryggen och grät oavbrutet över Dalwhinnie. Men jag visste att jag hade väldigt fina hästar med mig ner och jag kände att jag kommer att kunna ladda om, säger Jeanna.
  
"Peikko" till salu
Duendecillo P blev bra i sin ömma sula och Jeanna kunde åka till Helsingfors för att tävla med honom, där vann hon både Grand Prix-klassen och küren. Nu är dock ”Peikko” till salu, vilket betyder att Jeanna tappar ännu en GP-häst.
– Men det har varit planen från första början. Jag är jätteglad att jag har fått rida honom så här länge och för mig är det en fjäder i hatten att kunna sälja en så fin, högt utbildad häst.
Den senaste tiden har med andra ord varit minst sagt tuff för Jeanna.
– Det är klart att man vill rida på mästerskapsnivå och det är mitt mål även i framtiden.
Nu blickar hon framåt. I helgen lotsade hon hingsten A´ha i hästens Grand Prix-debut. Vad gäller Darcia försöker Jeanna se positivt på stoets tillfrisknande.
– Det kommer att ta tid, men i min värld finns det inte att hon ska få ett återfall. Jag hoppas, och tror, att hon komma tillbaka till tävlingsbanorna igen. Jag lever på hoppet hela tiden.

Här kan du läsa Jeannas blogginlägg om den senaste tiden