Nyheter
Publicerad: 2020-06-24Arkivfoto: Annika Grundberg
Chalmershindret – fem år av innovationer
På kort tid har Chalmers blivit en världsledande aktör inom hästsportteknologi. 2016 lanserades Chalmershindret under de årliga hästtävlingarna i Scandinavium. Chalmers samarbete med Gothenburg Horse Show handlar sedan dess om att sammanföra teori och praktik för att hitta en så ultimat språngkurva för hopphästar som möjligt – vilket bidrar till mer hållbara hästar och träningsmetoder.
Text: Julia Jansson
Chalmers satsning på sportteknologi har visat sig vara framgångsrik. Idrottsvärlden törstar efter nya lösningar och fungerar väl som testarena för att utveckla nya tekniska lösningar och material. Dessutom erbjuds Chalmersstudenter en möjlighet att kombinera fritidsintressen med studier.
– Chalmershindret är en jättebra möjlighet för studenterna att lära sig något utöver sina vanliga studier, och dessutom gör de avtryck utanför högskolan, säger Anna Karlsson-Bengtsson, vicerektor för utbildning och livslångt lärande på Chalmers tekniska högskola.
Foto: Johan Bodell
Från idé till fullsatt Scandinavium
Chalmershindret är ett "smart hästhoppningshinder" och varje år skapas en ny teknisk lösning för att mäta hästens språngkurva ur olika perspektiv. Resultaten presenteras för Scandinaviums stora publik på jumbotronen under pågående tävling under GHS.
– Jag vill verkligen poängtera att den här satsningen är en produkt av många eldsjälars idéer och slit. Det är många på Chalmers som varit engagerade genom åren, inte minst hästintresserade studenter, säger Magnus Karlsteen, som ansvarar för Chalmershindret och Chalmers satsning på hästteknologi, och tillägger att det inte bara är hästbitna personer som engagerat sig i satsningen.
– Många gör det för den tekniska utmaningen och gemenskapen, säger Magnus,.
Hästar drar lika mycket som nobelpristagare
Chalmers ordnar ofta seminarier för allmänheten, där olika intressenter bjuds in för att få ta del av det senaste inom olika forskningsområden. När ett första hästteknologimöte arrangerades 2012 visade det sig att efterfrågan på forskning inom hästsport var enorm.
– Till vissa hästteknologimöten fick vi flera hundra anmälningar. Intresset var nästan så stort som när nobelpristagarna kommer till campus, berättar Magnus Karlsteen.
Några år senare, 2015, träffade Chalmers representanter för Gothenburg Horse Show för första gången och Chalmershindret, som initierades av dåvarande vicerektor Maria Knutson Wedel, började gå från idé till verklighet.
– Samarbetet med Chalmers är en del i Gothenburg Horse Shows arbete med att stödja utveckling och innovationer. Ridsporten har fått nya fakta som stöd i arbetet med träning och tävling, säger Tomas Torgersen, tävlingsledare för Gothenburg Horse Show.
Möjlighet att kombinera intresse med studier
Trots projektets korta livstid finns redan nu exempel på hästintresserade Chalmersstudenter som fått upp intresset för ingenjörsyrket efter att ha sett Chalmershindret och besökt högskolans monter under tävlingsdagarna på Scandinavium. Chalmersstudenten Anna Skötte, projektledare för hindergruppen 2020, är både häst- och teknikintresserad och tycker att Chalmershindret visar hur bra det går att kombinera de båda intressena.
– Tävlingsveckan i Scandinavium var något av det roligaste jag har varit med om, även om det också var väldigt hektiska dagar. Det roligaste var att alla inblandade och även publiken upplevde hindermätningarna som lyckade! Att jag dessutom fått lära känna människor från så många olika områden både från Chalmers och utifrån har varit jättevärdefullt, säger Anna Skötte.
”Hjälp! Hästar har svans”
Tekniska problem och tidspress hör ofta till vardagen för en ingenjör, något som de chalmersstudenter som varit involverade i hindret har fått praktisk erfarenhet av. Magnus Karlsteen berättar om en av de mest dråpliga incidenterna genom åren. Under en testomgång några dagar innan tävlingarna hade den deltagande hästen ovanligt lång svans. Hindret hade provhoppats tidigare och allt hade fungerat väl, men nu fångade tekniken upp svansens lägsta punkt, istället för hovarnas mätpunkt över hindret. I datorn såg det ut som att hästen rev i vartenda språng när det i verkligheten bara var hårstrån från svansen som nuddade bommarna.
– Det hela löstes genom att studenterna manuellt fick granska varje mätpunkt innan resultaten skickades upp på jumbotronen i Scandinavium. Det är ett exempel på vilken konkret träning i problemlösning projekt likt Chalmershindret ger studenterna, de får en ovärderlig erfarenhet inför det verkliga arbetslivet, säger Magnus Karlsteen.
Vedertagna sanningar ifrågasätts
Chalmershindret har slagit hål på en långlivad myt inom ridsporten. Den gamla vedertagna sanningen lyder att hästarnas avstamp är lika långt före hindret som hindret är högt. Men när studenternas resultat från hindret år 2017 analyserades av forskaren Kristina Wärmefjord kunde det bekräftas att hästarna hoppar av betydligt längre bort än så. Det finns till och med en formel för detta, som lyder ”1,3 x hindrets höjd + 0,2”. Mätningarna visade att på ett 1,50-hinder är hästens bakhovar i snitt 2,15 meter från hindret i avsprånget. Mätresultaten från Gothenburg Horse Show har genom åren även bekräftat sådan kunskap som tidigare mest baserats på ryttarnas känsla, exempelvis att mer rutinerade hästar och ekipage lyckas hålla en jämnare rytm och fart – innan, över och efter hindret. I klasserna med yngre ryttare och hästar var siffrorna mycket mer varierande än i de hoppklasser där världseliten tävlade.
Stort intresse världen över
Chalmers har utbyte med en rad intressenter både i Sverige och utomlands gällande hästsportteknologi. Samarbete finns med det svenska avelsförbundet, SWB, forskningsansökningar är på gång ihop med det internationella ridsportförbundet, FEI, samverkan med Sahlgrenska och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, finns sedan länge. Under EM i Göteborg 2017 medverkade även Chalmers studenter i tillverkningen av hinder för tävlingarna i körning och formgav genom en designtävling inte mindre än fyra av hopphindren inne på Ullevi. Det finns även exempel på Chalmersprojekt inom trav- och galoppsporten. Ett samarbete med Textilhögskolan i Borås har resulterat i smarta textilier som kan mäta hästars EKG genom pälsen – listan på avtryck inom olika områden kan göras lång. Chalmers hästsportteknologi har även etablerat kontakter inom hästforskningen i Australien. Bland annat bjöds ett antal studenter in för att presentera sitt galoppsportprojekt i australiensiska Wagga Wagga 2018.
– De engagerade studenterna får en unik möjlighet att knyta kontakter – internt på Chalmers, i företagsvärlden, i hästsektorn och i forskningssammanhang ute i världen. Vi blir ständigt kontaktade av olika aktörer, säger Magnus Karlsteen.
Nästa steg – kommersialisering
Arbetet med att ta tekniken från Chalmershindret vidare till nästa steg i en kommersialiseringsprocess görs på flera fronter. Under våren 2020 har det bland annat pågått ett examensjobb med namnet ”Development and testing of a concept for analysing kinematics in show jumping”.
– Vi tror att videoanalys är en väg framåt för hästsportteknologin. Vi vill kunna erbjuda ryttare och tränare ett statiskt verktyg som med hjälp av insamlad data i ett tidigt skede ska kunna upptäcka en nedåtgående trend i hästens prestation, vilket exempelvis skulle kunna vara en indikation på en skada. Genom att snabbt identifiera en negativ signal kan både hästens välmående och en eventuell veterinärkostnad påverkas positivt, säger Elin Lorin, en av studenterna bakom studien.
Hon och kompanjonen Niklas Westman får nu hjälp av Chalmers innovationskontor för att driva exjobbet vidare mot en eventuell startup. Flera studenter som varit verksamma inom hästsportsatsningen är i dag entreprenörer som utvecklar produkter baserade på idéer som uppkommit under deras studietid.
Hindret sätts upp på Strömsholm
Chalmershindrets användningsområde utvecklas även inom Chalmers utbildningssatsning Tracks. Arbetet drivs i samarbete med Ridskolan Strömsholm, en av Svenska Ridsportförbundets utbildningsanläggningar där bland annat landslagsledningarna har sin bas. Deltagarna på Trackskursen har i år fått i uppgift av Ridskolan Strömsholm att utveckla ett system för att mäta och analysera ekipage som hoppar över hinder inne i deras ridhus. Anna Skötte, projektledare för Chalmershindret 2020, deltar även i denna satsning:
– Vi har valt att fortsätta med samma teknik som i Scandinavium, att via en kamera få ut positioner i hästens språngkurva. Något som vi hoppas kan stödja utbildning av både hästar och ryttare på Strömsholm i framtiden, säger hon.
Magnus Karlsteen berättar att samarbetet med Strömsholm är en möjlighet att snabbt nå ut med tekniken i den breda hästvärlden, bland annat via det årliga unghästtestet som arrangeras på anläggningen.
– Vi får genom samarbetet möjlighet att vara med och utveckla ridsporten på allra högsta nivå, och dessutom kan vi på längre sikt göra tekniken tillgänglig för marknaden och den vanliga ryttaren, säger Magnus Karlsteen.
Liknande webbartiklar
- Chalmers satsar på ny kurs inom hästteknologi
- Hur hoppar hästen egentligen över ett tävlingshinder? Chalmers har svaret!
- Vem ska köpa Chalmershindret – masterarbete ska ge svar
- Hur högt hoppar hästen? Det ska årets Chalmershinder ge svar på!
- Hästcafé med fokus på utrustning: "Många får ont av att sitta i sadeln"
- Se dressyren och få expertkommentarer direkt i mobilen
- Discovery Channel gör inslag om svenskt hovprojekt
- Delad vinnare av Sverigeponnyns semifinal
- Gävle RS tillbaka som arrangör med nytt underlag
- Erfarna funktionären – jobbat på GHS i över 40 år
Varg skjuten under skyddsjakt i Norrtälje
Tidigare i april inleddes en skyddsjakt på en varg som dödade två minishetlandsponnyer. Under torsdagskvällen sköts en varg i närheten.
FEI startar inte disciplinärende
För några veckor sedan publicerade Sportbladet en granskning av bilder på dressyrhästar. Nu meddelar FEI att de inte startar ett disciplinärende.
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
Stoet som fick ett extra föl
När fölet Bellatrix föddes slutade det i sorg, mamma Copperbridge klarade sig inte. I all förtvivlan tog historien dock en ljus vändning.
Trulsan fick inte bara ett eget föl – utan adopterade även Bellatrix
Veterinärer kritiserar SVT:s kommentatorer
Sveriges veterinärförbund menar att SVT:s kommentatorer i sändningar från världscupfinalen ”bagatelliserade och försvarade” blå tungor.
Helena Persson om bilolyckan
Under morgonen var hoppryttaren och A-tränaren Helena Persson med om en bilolycka. Hon berättar att de under omständigheterna mår bra.
Här är de populäraste hästnamnen
Agria har tagit fram en lista över de vanligaste hästnamnen. De populäraste namnen för ston, valacker och hingstar är människonamn.
Blandade flockar och bra staket
När två ponnyer dödades av en varg blev frågan aktuell i häst-näringen. Vi har ingen data gällande häst och varg, men vi kan lära av andra.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Neutralisera hästens flyktbeteende
Att hästen reagerar med flykt kan ha många olika orsaker. William Nilson Fryer har lång erfarenhet av att jobba med hästar där andra gått bet.
Att se sig själv i brevlådan
Annelie pryder nervöst omslaget av månadens tidning. Hästarna på gården tillfrisknar i takt med att nya hästar som behöver hjälp flyttar in.
"Det var ju bara lilla jag, sanningen och mitt liv jag berättade om"
Lurbo ridklubb gjorde krafttag mot leran
Tidigare var leran ett stor problem för verksamheten. Ordentliga åtgärder har lett till torrare anläggning, minskat näringsläckage och lägre veterinärkostnader.
Föreningens hållbarhetsutvecklare: "Allt blir så mycket mer lättjobbat"
Nicole Holmén om jobbet på Grevlunda
Hade du velat få lite spontana tips från Peder Fredricson när du trimmar dina hästar till vardags? Precis så har Nicole det, som är beridare där.
Årets första föl i russflocken på Lojsta hed
Igår föddes årets första föl i flocken på Lojsta hed, ett svart litet sto. Nu är det inte långt kvar innan hingsten Stinsen återvänder till flocken.
Militärhästar opererade efter olyckan
Igår sprang det lösa hästar i centrala London. Armén berättar att två av hästarna har genomgått operation och att de förväntas återhämta sig.
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
Svenskarna till Nations Cup
Årets Nations Cup i dressyr har ändrats om och går nu endast i tre deltävlingar. Nu står det klart vilka svenskar som startar i den andra omgången.
”Det är inte hokus pokus, det är gymnastik”
Eamon Hickey fick i uppdrag att träna en fyraårig valack med mycket attityd och nerver. Maria Gretzer sa att ”här får du något att bita i”.
Madde berättar om jobbet som hästskötare
Catch Me Not S har ännu en lyckad tävlingshelg i bagaget. Peder Fredricsons hästskötare Madde berättar om jobbet och rutinerna.
Här är horsetech-bolagen som vill slå sig in
Hästnäringen omsätter omkring 32 miljarder kronor per år. Fler och fler techbolag börjar få upp ögonen för branschen inom många olika områden.
“Aktörerna vill förbättra och modernisera hästnäringen och ridsporten”
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!