Text: Frida Bank
Foto: Privat
  
För drygt tre veckor sedan var Fanny Andersson ute på en ridtur tillsammans med sin 15-åriga syster. En bit framför dem gick deras föräldrar som passade på att rasta familjens båda hundar. Men den lugna promenaden i naturen utanför Linköping fick en obehaglig vändning när en hund plötsligt rusade fram och gick till attack.
– Vi var på väg hem, jag på min nordsvensk och min syster på vår fjording. Mamma och pappa gick framför oss med våra två hundar, en tax och en liten blandras. Vi red barbacka på en asfaltsväg när vi hörde att en hund skällde inifrån ett hus, berättar Fanny.
  
Rusade ut och bet taxen
Hunden fortsatte att skälla och Fanny och hennes syster hörde hur en kvinna skrek på den.
– Hon lät allt mer desperat, nästan rädd i rösten. Vi såg inte att hunden sprang ut men plötsligt kom den genom häcken, cirka sex meter från oss. Pappa sa senare att han bara såg död i blicken på hunden, som sprang rakt emot honom.
Fannys pappa höll i taxen och tänkte lyfta upp henne. Han vände sig om, men den framrusande hunden rundade honom och attackerade. Hunden bet både Fannys pappa i handen och den lilla taxen, som väger cirka tio kilo. Fanny uppskattar att hunden som attackerade vägde tre gånger så mycket.
– Pappa försökte sparka bort den, men hunden attackerade om och om igen. Plötsligt reagerade min nordsvensk, Rutger, och drog självmant upp i galopp. Han skulle bara framåt. Jag har nog aldrig ridit så snabbt på honom barbacka tidigare. Han sprang 20 meter och ställde sig mellan pappa och den attackerande hunden.
  
Rutger ställde sig i vägen
När Rutger kom farande blev den stora hunden rädd och la sig ner i diket.
– Min nordsvensk stod stilla tills pappa fick ett bättre grepp om vår hund och kunde försvara sig. Rutger ställde sig i vägen för allting. Hunden slutade att attackera.
Fanny berättar att hon knappt hann reagera.
– Det var bara att ta tag i manen. Vi höll ju på att skritta av, vi hängde med benen och red med långa tyglar. Det enda jag tänkte var "bara inte någon dör!". Jag har jobbat med hundar och har gått på hundgymnasiet, men har aldrig varit med om en liknande attack.
  
Bruten käke och flera bett
Strax efteråt kom en kvinna ut från tomten och tog tag i den stora hunden.
– Sedan kunde vi kolla hur det hade gått. Det var blodpölar på asfalten. Vår tax blödde mycket ur munnen, vi trodde att hunden hade tagit lungan på henne. Men hon hade ett bett i munnen och hennes käke var bruten. Vi åkte direkt till en veterinär.
Den lilla taxen hade även blivit biten vid revbenen och i buken. 
– Vi vet inte förrän om två, tre månader hur det har gått...
  
Fortfarande stel i handen
Fannys pappa fick penicillin och röntgade handen för att se så att inget var brutet. 
– Han är fortfarande stel i fingrarna. Pappa känner av det ännu, efter tre veckor. 
Händelsen har polisanmälts och Fanny hoppas att inte fler råkar ut för samma sak. Hemma i stallet har Rutger hyllats för sin insats, bland annat med morötter. Familjen hittade honom för fyra år sedan och det var kärlek vid första ögonkastet.
– Vi hyr honom från Visingsö där han fortfarande jobbar med körturer under somrarna och vi föll pladask. För hans lugna, trygga lynne och kärleksfulla ögon. Man såg på honom att han var kärleksfull och han har varit vår stora nallebjörn sedan dag ett. Nu är han 20 år och börjar bli en gammal gubbe, säger Fanny med ett skratt och fortsätter:
– När han inte längre vill jobba som remmalagshäst får vi både honom och fjordingen Skorpan på livstidsfoder.
Har han gjort något liknande tidigare?
– Aldrig mot en hund. En gång när vi i familjen gick in i en hage där han gick med flera andra hästar så sparkade han bort en yngre häst som var lite kaxig och inte gillade att vi var framme. Han såg hur obekväma vi var vid just det tillfället. Så ja, han har väl hittat oss som familj och ser oss som en del av hans flock. Han betyder jättemycket för hela familjen, till och med pappa har börjat älska hästar.
  
Fanny och Rutger:

Frida Bank

redaktion@hippson.se