Text: Annika Grundberg
Foto: Tomas Holcbecher

Både Henrik som slutade trea och Douglas som slutade elva uttryckte besvikelse när de pratade med SVT kort efter den andra rundan. Men Henrik Ankarcrona tror att de kommer att vara nöjda med lite perspektiv.

För andra året i rad får Henrik von Eckermann kliva upp på prispallen i världscupfinalen. Han fick se sig slagen av två amerikaner, Beezie Madden och Devin Ryan.
  
– Det är helt fantastiskt att komma på pallen två år i rad, det är inte många som gör det, säger Ankarcrona om Henriks och Mary Lous prestation.

Douglas Lindelöw och Zacramento flög över hindren i Paris.
  
Långsiktigt arbete ger resultat
Tidigare på söndagen tillkännagav förbundskapten Henrik Ankarcrona vilka ryttare som, i dagsläget, är aktuella för VM i september. Nio ryttare och 14 hästar finns på listan. Det är fler än vad som var aktuella för EM vid samma tid för ett år sedan.
– Framgångarna kommer inte plötsligt utan man får gå tillbaka 10–15 år. Man har gjort mycket rätt i allt. Det är ingen slump att det går bra nu. Vi har haft bra ledare, tränare och andra nyckelpersoner knutna till oss.

Sedan en tid tillbaka är Mary Lou säkrad för Henrik genom familjen Tovek.
  
Hästarna stannar kvar
– Det är gynnsamt just nu med fantastiskt fina hästar som finns hos rätt ryttare som kan matcha dem. Sedan kan man göra mycket rätt, men hästar säljs. Så vi har också fördelen av att ha hästägare som låter ryttarna ha kvar hästarna.
Ankarcrona vill inte svara på hur det gick till före hans tid, men han säger att man i dag arbetar tillsammans med hästägarna.
– Vi försöker stimulera och supporta dem. Men det är klart att vi alltid kan bli bättre.

Henrik von Eckermann gratulerar segrande Beezie Madden på prispallen.
  
Viktigt att vara på plats
Världscupfinalen är inte en tävling där man samlar landslaget. Men trots att det är en individuell tävling tycker Henrik Ankarcrona att det är viktigt att han är på plats.
– Dels vill jag se hästarna, dels ska jag snart börja dra i ryttarna för att de ska vara med i Nations Cup. Vill jag att de ska ställa upp för mig är det inte mer än rätt att jag ställer upp för dem.
I Paris har han stöttat där det behövs. Det kan handla om allt från att vara med vid bangång till att sköta kontakten med media.
  
Den egna ridningen får vänta
När Ankarcrona tillträdde som förbundskapten sa han att han inte skulle ge upp det egna tävlandet, det var han för ung för.
– Jag har inte gett upp, men det går väldigt mycket i vågor. Jag håller i gång, säger han med ett skratt som svar på frågan och fortsätter:
– Nu är det dock fullt fokus på VM.

Annika Grundberg

redaktion@hippson.se