Hoppning
Publicerad: 2007-09-03"Hästen måste stegvis hitta in i jobbet"
Hippsons dressyrexpert Pether Markne är också en framgångsrik och uppskattad hopptränare och hans mest kända elev är förmodligen Malin Baryard. Vi besökte en träning för Pether på Aspviks gård utanför Stockholm och blev bjudna på mängder av inspiration.
Text & foto: Emma Rost
Tre grupper med lite olika sammansättning fick möjlighet att hoppträna för Pether Markne en augustikväll ute på Aspviks gård i Kungsängen, strax utanför Stockholm. De flesta ekipagen var nya för Pether och en del av fokus lades därför på att utvärdera hästar och ryttare.
Uppvärmning med övergångar
Uppvärmningen är mer eller mindre densamma för alla tre grupperna, ryttarna får testa gas och broms på sina hästar genom att göra övergångar på en stor volt. Pether vill ha helt självbäriga hästar, ryttaren ska inte bära omkring på hästen. Därför får ryttarna göra halt - släppa - rida fram - göra halt - släppa - rida fram, med målet att kunna rida hästen med glapp i tygeln i ett jämnt tempo.
- Det värsta jag vet är ryttare som rider med en bromsande hand och en gasande skänkel, säger Pether.
När hästen segar ut i handen i avsaktningen ska man i stället släppa tygeln, därefter lägga till skänkeln och låta hästen springa iväg några steg och därefter bara stanna för handen.
- Jag tar aldrig tygeltag i tygeltaget. I stället släpper jag och därefter korrigerar jag, säger Pether.
Han tycker att man ska börja med att ställa sig upp i stigbyglarna och låta hästen galoppera på lite, rasta av sig och därefter kan man sätta igång själva träningspasset.
Tryck inte ner huvudet
I den andra gruppen drar flera av hästarna upp huvudet för att komma undan tygeltagen. Pether tipsar om att man inte ska försöka trycka ner huvudet genom att sänka handen. I stället är det bättre att möta hästen där uppe.
- Höj upp innerhanden och arbeta med innerskänkeln för att få den lite kvickare i sina bakben och till slut spottar den ut bettet, säger han.
Alla grupperna får hoppa fram på låga cavaletti på böjt spår.
Grupp 1
Första gruppen består av fyraåringar, som är ganska gröna. Och första övningen blir att hoppa två hinder efter varandra med fem jämna galoppsprång emellan.
- Jag vill se hur de går mellan hindren. Unghästar ska lära sig att landa och därefter vara så jämna som möjligt. Man vill få in autopiloten. Ju mer egen balans hästen får, desto bättre blir sprången. Hästen ska bli lite som en robot, förklarar Pether.
Han vill att ryttarna använder så lite hand som möjligt för att inte hästarna ska börja slåss mot handen.
- Unghästar är inte starka i överlinjen och varken förstår eller kan ta en halvhalt riktigt. Om ryttaren försöker kontrollera hästen i handen innan den kan komma ihop sig kommer den att slå sig fri.
Blir hästen som en oxe när den får galoppera på ska man i stället vända in och stanna, men inte precis framför hindret. Därefter kan man galoppera på igen. Målet är att få hästen att själv arbeta med hindret.
När Pether höjer upp hindret drar han också ut markbommen en aning för att ge hästen en bättre språngkurva. Inte heller här ska ryttarna påverka hästen med handen och lägga dem längre ifrån.
Frikoppla istället för att bromsa
Gruppen får hoppa tre hinder i rad med 17 meter mellan varje hinder. Hästarna ska gå med jämna, fina galoppsprång utan att rusa.
- Om de blir starka och drar iväg är det bara att vända in dem. Hästarna blir ofta starka för att ryttarna drar i dem. Men man ska tänka som när man får sladd med en bil, man ska inte slänga sig på bromsen utan istället frikoppla.
Unghästarna är väldigt duktiga och hoppar serien fint, även om det någon gång går lite fort.
Pether sammanfattar vad han tycker är viktigt när man hoppar unghästar.
- Man ska tänka kvalitet, och inte dra i dem. Unghästens självbärighet utvecklas med deras självförtroende och då utvecklas också kapaciteten.
Grupp 2
Nästa grupp består av lite äldre hästar som efter uppvärmningen får hoppa små cavaletti på en stor volt, precis som unghästarna. Men efter varje cavaletti ska de lägga en volt i volten innan de får gå på nästa hinder. Det visar sig vara en ganska klurig övning där flera av hästarna slår sig fria och inte gärna vill böja sig i innersidan.
- Varför är det så svårt för dem att gå fram till yttertygeln? Jo, de är spända i ryggsträckarmuskeln, förklarar Pether.
Han betonar dock att man inte ska försöka ta igenom allting på ett enda träningspass.
- Man kan tro att man fått igenom något, men det är inte sant. I stället har hästen fått så mycket mjölksyra att kroppen ger upp och då börjar man slita på den istället. Det är viktigt att inte överträna, hästen måste stegvis hitta in i jobbet och förbereda kroppen på det. Man får kavla upp ärmarna i övermorgon i stället och bit för bit hitta till lösningen, säger han.
Han tycker att ryttarna tävlingsrider lite för mycket på träningen och håller hästarna för raka.
- Hästarna är ridna på yttertygeln, på bekostnad av att de släppt ner ryggen. De ska istället ridas på böjt spår och framme på yttertygeln så att de får upp magmusklerna. När de väl är framme på yttertygeln kan man tävlingsrida dem och ha dem så raka som möjligt.
Ryttarna får arbeta mycket på böjt spår, höja upp innerhanden och arbeta med innerskänkeln för att till slut få hästarna att själva hitta fram till yttertygeln. Hetsar hästen upp sig tycker Pether att man ska ge den en övning istället för att greja för mycket i munnen på den.
Branta serpentiner
För att riktigt mjuka upp hästarna får ryttarna till uppgift att rida riktigt branta serpentiner. De ska ridas i ett aktivt tempo, skänkeln är det som svänger och handen visar bara vägen. Yttertygeln fungerar ledande. Eftersom de rider först en rak väg och därefter en tvär sväng måste hästen verkligen sätta under sig och arbeta på.
- Den här övningen får man bara rida max en gång i veckan eftersom den är väldigt krävande för hästen, säger Pether.
Gruppen får inte hoppa på rakt spår över huvud taget under den här träningen. Istället är även sista övningen förlagd till ett böjt spår och består av en trekombination.
Grupp 3
I den sista gruppen deltar ännu lite mer rutinerade hästar och under uppvärmningen får de, förutom övergångarna, även flytta hästarna lite åt sidan. Pether vill åt att hästarna får snabba reaktioner.
Första övningen blir även för den här gruppen att hoppa fyra cavaletti på en stor volt, men efter vartannat språng ska de först lägga en stor volt, hoppa och därefter en liten volt och hoppa. Poängen med övningen är att få hästen eftergiven i innersidan, men också att den ska kunna acceptera en förhållning mellan hindren utan att tappa ryggverksamheten. För utan rygg blir det svårt för hästen att leverera ett bra språng.
Nästa övning består av två hinder med 21 meter mellan sig där hästen ska landa, bjuda framåt och mellan hindren ska ryttarna lägga en volt som är cirka 12 meter i diameter.
- Ni ska landa utan att hänga i tyglarna, släpp hästarna framåt, säger Pether.
Volten mellan hindren gör att hästarna ändå kommer ihop sig.
Pether tycker att sista gruppens hästar var ganska normaltempererade, vilket gör att de är ganska lättjobbade. Det är särfallen som är klurigare, men också de går att få ordning på med lite jobb.
Något som Pether tycker är viktigt är att hästen alltid går ut från träningen och känner sig lyckad. På det viset bygger man dess självförtroende och i förlängningen också kapaciteten.
Pether Markne gillar hästar som själva jobbar med hindren.
Börja med att låta hästen "fisa" av sig innan själva arbetet börjar.
Hästarna fick hoppa små cavaletti på volt.
Höj upp innerhanden och rid för innerskänkeln för att få hästen att själv komma fram på yttertygeln.
|
Hoppa och därefter lägga en volt är en nyttig övning för att dels få hästen lösgjord, dels få den uppmärksam.
Varg skjuten under skyddsjakt i Norrtälje
Tidigare i april inleddes en skyddsjakt på en varg som dödade två minishetlandsponnyer. Under torsdagskvällen sköts en varg i närheten.
FEI startar inte disciplinärende
För några veckor sedan publicerade Sportbladet en granskning av bilder på dressyrhästar. Nu meddelar FEI att de inte startar ett disciplinärende.
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
Stoet som fick ett extra föl
När fölet Bellatrix föddes slutade det i sorg, mamma Copperbridge klarade sig inte. I all förtvivlan tog historien dock en ljus vändning.
Trulsan fick inte bara ett eget föl – utan adopterade även Bellatrix
Veterinärer kritiserar SVT:s kommentatorer
Sveriges veterinärförbund menar att SVT:s kommentatorer i sändningar från världscupfinalen ”bagatelliserade och försvarade” blå tungor.
Helena Persson om bilolyckan
Under morgonen var hoppryttaren och A-tränaren Helena Persson med om en bilolycka. Hon berättar att de under omständigheterna mår bra.
Här är de populäraste hästnamnen
Agria har tagit fram en lista över de vanligaste hästnamnen. De populäraste namnen för ston, valacker och hingstar är människonamn.
Blandade flockar och bra staket
När två ponnyer dödades av en varg blev frågan aktuell i häst-näringen. Vi har ingen data gällande häst och varg, men vi kan lära av andra.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Neutralisera hästens flyktbeteende
Att hästen reagerar med flykt kan ha många olika orsaker. William Nilson Fryer har lång erfarenhet av att jobba med hästar där andra gått bet.
Att se sig själv i brevlådan
Annelie pryder nervöst omslaget av månadens tidning. Hästarna på gården tillfrisknar i takt med att nya hästar som behöver hjälp flyttar in.
"Det var ju bara lilla jag, sanningen och mitt liv jag berättade om"
Lurbo ridklubb gjorde krafttag mot leran
Tidigare var leran ett stor problem för verksamheten. Ordentliga åtgärder har lett till torrare anläggning, minskat näringsläckage och lägre veterinärkostnader.
Föreningens hållbarhetsutvecklare: "Allt blir så mycket mer lättjobbat"
Nicole Holmén om jobbet på Grevlunda
Hade du velat få lite spontana tips från Peder Fredricson när du trimmar dina hästar till vardags? Precis så har Nicole det, som är beridare där.
Årets första föl i russflocken på Lojsta hed
Igår föddes årets första föl i flocken på Lojsta hed, ett svart litet sto. Nu är det inte långt kvar innan hingsten Stinsen återvänder till flocken.
Militärhästar opererade efter olyckan
Igår sprang det lösa hästar i centrala London. Armén berättar att två av hästarna har genomgått operation och att de förväntas återhämta sig.
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
Svenskarna till Nations Cup
Årets Nations Cup i dressyr har ändrats om och går nu endast i tre deltävlingar. Nu står det klart vilka svenskar som startar i den andra omgången.
”Det är inte hokus pokus, det är gymnastik”
Eamon Hickey fick i uppdrag att träna en fyraårig valack med mycket attityd och nerver. Maria Gretzer sa att ”här får du något att bita i”.
Madde berättar om jobbet som hästskötare
Catch Me Not S har ännu en lyckad tävlingshelg i bagaget. Peder Fredricsons hästskötare Madde berättar om jobbet och rutinerna.
Här är horsetech-bolagen som vill slå sig in
Hästnäringen omsätter omkring 32 miljarder kronor per år. Fler och fler techbolag börjar få upp ögonen för branschen inom många olika områden.
“Aktörerna vill förbättra och modernisera hästnäringen och ridsporten”
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!