Krönikor
Publicerad: 2010-10-07Hippofil i exil:
Så nära, men ändå så långt bort
Den svenska (VM-)tragedin drabbade även mig med en ”så-nära-men-ändå-så-långt-bort”-historia, i denna utdragna svenskplåga. En av våra hästar, som var bokad på en flygresa, kom in från hagen med stora, blodiga utslag förra veckan.
Det visade sig vara så kallade Florida-sår, som kan drabba vissa hästar i subtropiska klimat. Florida-sår kräver intensiv och radikal behandling. Det är otäcka sår som liksom sväller och växer, inte så bra läge att lämna detta problem till andra att ta hand om.
Nästa dråpslag kom när jag gav hö till hästarna och lyckades vrida ryggen och samtidigt snubbla så att ryggen fick sig en rejäl knäck. Efter tre dagar med hasande gång och många tårar insåg jag att det inte kunde bli någon resa till WEG för mig, buääh. Hursomhelst, jag följer VM på distans och med hjälp av rapporter från de lyckostar som lyckats ta sig dit.
Sveriges dressyrlag, som åtminstone spöade Norge, hade flera problem med lydnaden hos sina hästar. Jag kan bara spekulera i tre tänkbara orsaker,
1. Förberedelser hemmavid. Kan hästarna helt enkelt ha tittat för mycket på vilda västern-filmer innan de åkte till det stora landet i väst? De betedde sig ju stundtals mer som rodeohästar än som lydiga ridhästar.
2. Amerikansk livsstil. Kan de ha drivits till vansinne, jag har haft den känslan själv, av bluegrassmusik i Kentucky? Musiken i kombination med översötat iste kan få även en stabil svensk att drivas från vettet.
3. Frihetsvansinne. Alla vet att USA är det land i världen som uppskattar frihet mest. Kan de svenska dressyhästarna, som från sin lastbil såg mil efter mil med fantastiska gröna hagar böljande över gröna kullar, helt enkelt ha fått frihetsfnatt? Varför leva mellan kandar och sporre på arbetet och mellan fyra boxväggar på fritiden, när man kan galoppera fritt över milsvida gröna ängar?
Vad vet en amatör som jag, som inte ens kan linda dressyrben snajdigt. Bo Jenå får väl svara på en del tuffa frågor när han kommer hem till hösttrista Svedala igen.
Vår egen Kyra Kyrklund, i alla fall nästan, vinner min guldmedalj för att hon i egenskap av ordförande i International Dressage Riders Club (IDRC), tillsammans med Robert Dover, raskt satte ihop en enkät till ryttarna där de får bedöma domarna. Inte en dag för tidigt! Alldeles för stora skillnader i poäng, och för stor generositet mot stjärnorna när de gör misstag, för att bibehålla trovärdighet i sporten.
40 av 63 ryttare svarade på följande frågor:
1) Did the judge officiate fairly and without Nationalism? (Dömde domaren rättvist och utan nationalism?)
2) Did the judge show accuracy in judging? (Var bedömningen korrekt?)
3) Did the judge use full range of marks as prescribed by the handbook? (Använde sig domaren av hela poängskalan som regelboken föreskriver?)
4) Did the judge show excellent knowledge of the basic principles of Dressage in their judging? (Visade domaren utmärkta kunskaper i dressyrens grundprinciper i sina bedömningar?)
5) Do you feel that this judge should be used again for major International Championships events? (Tycker du att domaren i fråga ska anlitas till internationella mästerskap igen?)
Vi får se hur ryttarna poängdömer domarna. Det ska tilläggas att det har blivit tuffare att vara domare idag, publiken är mycket välutbildad, allt och alla tar bilder och filmer från alla vinklar och vrår och misstag och meriter kan analyseras i efterhand, medan domaren snabbt måste ge poäng och sedan stå för dem i all framtid. Tufft, men om man ger sig in i leken får man leken tåla.
Bästa domarinsatsen, om jag får göra en bedömning på distans, var britten Clark som tog det blixtsnabba och självklara beslutet att ta ut Parzival. Hästen hade blod i munnen och det är inte domarens jobb att fundera över eller utreda varför, utan han ska följa protokollet. Det är samma sak vid hälta eller orenhet - det kan vara en sten i hoven, spelar ingen roll, domarna ska och kan inte diagnosticera.
Sedan kan man ju spekulera i att en brittisk domare tog ut det ekipage som förmodligen hade puttat ner Laura Bechtolsheimer med sin danske Mistral Höjris till brons... Det är kanske jag som blivit amerikanskt konspiratorisk!
Tyska tidningen och nätpublikationen St. George, som inte är en stor vän av svenske Kittel, publicerade redan innan första starten i VM-dressyren en nidbild av Patrik Kittel där han ses träna hästen i vad många skulle kalla rollkur - och en inte så smickrande bild där återigen tungan stoppas in i munnen på Scandic. Det fanns även en del bilder på Parzival i rollkur-läge och det var en del snack om att det var rätt att Parzival åkte ut, då många tyckte att han tränas med grymma metoder. Well, well. Nu blev det ju så att favoriterna vann och medaljerna gick till "Anky-fria" ryttare.
Annars var det ju ganska svart och vitt i dressyren. Svarte Totilas, connaissörernas favorit, med stundtals värre bensprattel än cancan-dansarna på Moulin Rouge - men inte alltid i takt med musiken - tog hand om guldet. Publikpriset gick till den vite hingsten Fuego riden med fantastiskt showmanship av Juan Manuel Munoz Diaz. Detta ekipage skyggade inte för att rada upp svårigheter i sitt program, fick en del missar men det var modigt gjort. Wowsa! We like, we like.
Som floridian kan jag i alla fall vara stolt över att USA kom fyra i VM-dressyren med välridande Steffen Peters (han flyttade till USA från Tyskland och är idag amerikansk medborgare) som ankare, och med två lagmedlemmar från Florida - Katherine Bateson på Chandler (kom till Florida som elvaåring från England) är från Wellington och så är även Todd Flettrich.
Det svenska fälttävlanslaget drabbades av både fall och stopp i terrängen, samt av dressyrfadäser. Icke oväntat var det anglosaxerna som dominerade i denna krävande triathlon. Jag, som är larvigt blödig när det gäller hästars välfärd, blir bara så tacksam att ingen häst behövde sätta livet till denna gång.
Det har varit många ursäkter från svensklägret typ "h*n har aldrig gjort så förut", det vill säga vägrat, stegrat sig, tappat sugen, fått sa dåliga poäng, varit för pigg.
De flesta ryttare har skyllt på hästen, vid två tillfällen i dressyren och till och med i voltigen har det skyllts på hästar som skyggar för kameror. Då får man väl dra slutsatsen att vi har bra ryttare men dåliga hästar i Sverige? Får se vad experternas analys blir av det hela, och framför allt deras strategi inför OS som närmar sig med stormsteg. Jag är nästan beredd att satsa några dollars på att vi ser en annan lagkapten i dressyren till OS i alla fall. Det kan i och för sig falla på att det är ett alldeles för rationellt och logiskt beslut.
Hoppningen blir som alltid en nagelbitare med öppen utgång. Till skillnad mot dressyren så förlåts inte misstag från en stjärnhäst lika lätt i hoppningen, det vill säga en häst som brukar gå felfritt får faktiskt fyra fel om den river en bom. En dressyrstjärna, däremot, har råd med fler misstag utan att bli av med poäng. Dock är dressyrstjärnor också mer utsatta för olika domares nycker och de måste dessutom hålla tungan rätt i mun, så det jämnar väl ut sig.
Det var en fantastisk känsla att se Sveriges flagga i resultatlistorna igen, de svenska hopphästarna verkade trivas bättre än sina dressyrkollegor i Amerikat. Imponerande världsklassridning av RGB, Malin Baryard och Peder Fredricsson i laghoppningens första omgång.
Onsdagen blev omedelbart reserverad som lång nagelbitardag, som övergick i besvikelse. USA skandalrasade till sista plats i sin grupp, nummer tio, och Sverige hamnade ett snäpp nedanför sin målplacering, med en egentligen mycket bra placering som sexa.
Rent krasst kan man ju säga att tävlingen inte är över förrän dopingresultaten är klara. Och då ligger Sverige bara en dopingskandal från en femteplats och tre dopingskandaler från en medaljplats. En stor Graninge-känga till FEI för deras påannons till TV- sändningarna av hoppningen, häst efter häst som kraschar i eller igenom hinder. Bad, bad, bad promotion av hoppsporten, vi vill se fantastiska språng och toppridning, inte olyckor och fadäser i vår sport!
Om vi nu återgår till att det skulle vara hästarnas fel att Sverige misslyckades med att uppnå sina mål för VM (Kaptenen för det svenska hopplaget hade ju två mål, ett: att ta medalj, två: att kvala till OS 2012 genom att hamna på femteplats, återigen så nära men ändå så långt bort.). Om jag hade varit kapten hade jag snajdat till det och sagt att medalj var en vision medan en femteplats var ett realistiskt mål, då hade sjätteplaceringen sett bättre ut.
Hur som helst vill jag påminna om vikten av en inhemsk avel av topphästar. Medaljerna tillfaller de länder vars stamböcker toppar hopphästrankingen - Tyskland, Belgien och Frankrike ligger i topp tillsammans med Holland, Sverige ligger som nummer elva. I dressyren leder Holland före två tyska stamböcker med Danmark som fyra. Som hästnation ligger Sverige just nu rankat som nummer elva även i dressyren.
Nu reds det ju inte på så mycket svenska hästar i VM, den enda svenska häst jag hittade i startlistorna var Helena Lundbäcks sto Bukowskis Erbblume, som ju presterat sämst i det svenska laget. På dressyrsidan fanns ingen svenskfödd häst i topp.
Intressant nog har ju USA en ganska liten avel av topphästar, då det fortfarande är mer poppis och faktiskt enklare för en jänkare att flyga över till Tyskland, Belgien och Holland för att köpa häst. Dessa länder ligger väl koncentrerade och har en mycket god infrastruktur och service för hästköpare.
USA gjorde ju ett katastrofalt dåligt resultat genom att rasa från en bronsplats till en tiondeplats, mycket pinsamt och tråkigt att de gjorde så dåligt ifrån sig på hemmaplan. Den legendariske lagkaptenen George Morris kunde bara konstatera att trots fyra år av förberedelser var just den här tävlingen inte up, up, up utan snarare down - jo tack, många bommar på marken blev det.
Well, USA:s katastrofresultat får ju faktiskt den svenska sjätteplatsen att se riktigt bra ut! Grattis till det svenska laget och heja, heja RGB och Malin Baryard idag, fredag. Låt oss få se den svenska flaggan i topp igen! Och låt mig, på amerikanskt vis, gratulera de stolta ägarna till H&M Actrice W (Philippe Hubert och Malin Baryard) samt Ninja La Sillas ägare Stichting Equestrian Promotion!
Florida den 7 oktober 2010
OM HIPPOFIL I EXIL
Den som älskar hästar kan kalla sig hippofil och den som lämnar sitt moderland lever i exil. Jag är en svensk hästälskare i USA, med andra ord en hippofil i exil.
Samtidigt som jag allt som oftast känner av det vemod som nog kan kallas hemlängtan, är jag uppfylld av alla nya intryck här i USA. Jag hoppas att krönikeskrivandet kommer att stilla mitt vemod och samtidigt ge dig en bild av landet - ur ett svenskt perspektiv.
Hippofil i Exil återkommer här på Hippson ungefär en gång i månanden.
taggar
Liknande webbartiklar
- Hippofil i exil: ”Tränare vill ha hingstar på lugnande, hela tiden”
- Hippofil i exil: ”Yoga är fantastiskt för ryttare”
- Hippofil i exil: ”2010 är året då ingenting hände”
- Hippofil i exil: ”På tiden vi blir en stormakt inom dressyren igen”
- Hippofil i exil: ”Sveriges varumärke som ridsportnation falnar”
- Hippofil i exil: Kommunikationsproblem i hästvärlden
- Hippofil i exil: ”Usel biljettförsäljning och dyr WEG-parkering”
- Hippofil i exil: ”Fientlig aktion från Europa - riktad mot USA?”
- Hippofil i exil: ”Just nu debatteras hjälmlös ridning här”
- Hippofil i exil: Ridskolehästen – Sveriges heliga ko
Blandade flockar och bra staket
När två ponnyer dödades av en varg blev frågan aktuell i häst-näringen. Vi har ingen data gällande häst och varg, men vi kan lära av andra.
Neutralisera hästens flyktbeteende
Att hästen reagerar med flykt kan ha många olika orsaker. William Nilson Fryer har lång erfarenhet av att jobba med hästar där andra gått bet.
Ökar hästens förmåga att ta upp vätska
SPC Oats är en patenterad ingrediens där mältad havre stimulerar hästens egen produktion av Protein-AF vilket är viktigt för återhämtning.
Har även viss effekt på eventuella problem i mag- tarmsystemet
Att se sig själv i brevlådan
Annelie pryder nervöst omslaget av månadens tidning. Hästarna på gården tillfrisknar i takt med att nya hästar som behöver hjälp flyttar in.
"Det var ju bara lilla jag, sanningen och mitt liv jag berättade om"
Lurbo ridklubb gjorde krafttag mot leran
Tidigare var leran ett stor problem för verksamheten. Ordentliga åtgärder har lett till torrare anläggning, minskat näringsläckage och lägre veterinärkostnader.
Föreningens hållbarhetsutvecklare: "Allt blir så mycket mer lättjobbat"
Nicole Holmén om jobbet på Grevlunda
Hade du velat få lite spontana tips från Peder Fredricson när du trimmar dina hästar till vardags? Precis så har Nicole det, som är beridare där.
Årets första föl i russflocken på Lojsta hed
Igår föddes årets första föl i flocken på Lojsta hed, ett svart litet sto. Nu är det inte långt kvar innan hingsten Stinsen återvänder till flocken.
Militärhästar opererade efter olyckan
Igår sprang det lösa hästar i centrala London. Armén berättar att två av hästarna har genomgått operation och att de förväntas återhämta sig.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
Den Ultimata Plattformen
I en värld där sporternas mångfald och passionen för lagsupport inte har några gränser, introducerar Everysport.com en banbrytande lösning.
Svenskarna till Nations Cup
Årets Nations Cup i dressyr har ändrats om och går nu endast i tre deltävlingar. Nu står det klart vilka svenskar som startar i den andra omgången.
”Det är inte hokus pokus, det är gymnastik”
Eamon Hickey fick i uppdrag att träna en fyraårig valack med mycket attityd och nerver. Maria Gretzer sa att ”här får du något att bita i”.
Madde berättar om jobbet som hästskötare
Catch Me Not S har ännu en lyckad tävlingshelg i bagaget. Peder Fredricsons hästskötare Madde berättar om jobbet och rutinerna.
Här är horsetech-bolagen som vill slå sig in
Hästnäringen omsätter omkring 32 miljarder kronor per år. Fler och fler techbolag börjar få upp ögonen för branschen inom många olika områden.
“Aktörerna vill förbättra och modernisera hästnäringen och ridsporten”
Militärhästar sprang lösa i London
Imorse kom flera hästar lösa i centrala London i samband med en militärövning. Brittiska medier rapporterar och delar videor från händelsen.
Kvinna åtalas för djurplågeri – hästar svalt
Länsstyrelsen upptäckte allvarliga brister under besök på en gård i Småland. Kvinnans hästar omhändertogs men fick avlivas till följd av svält.
Sveriges största showroom för stall
I Skåne byggs Sveriges största showroom för stall. Andreas Casselbrant ligger bakom bygget med syfte att förmedla en ärlig bild till kunden.
Hästarna välkomnas hem från Riyadh
Hästarnas resa hem från Riyadh har kommit till sitt slut och de har landat på hemmaplan igen. Svenska ridsportförbundet delar bilder från resan.
Hästen gick ner i poolen: "Jag fick panik"
När Michaela kom hem från jobbet upptäckte hon att hennes häst ramlat ner poolen. Gunnel hade trampat igenom poolens plåttak och var fast.
"Brandmännen var som handlingsförlamade och förstod ingenting"
Den svåra skritten – finslipa på detaljerna
Rygga i vinkel och på volt och rid skänkelvikning i skritt mellan koner. Med pararyttaren Felicia Grimmenhags övningar kan du och hästen dra ner på tempot.
"Att jobba skritten är viktigt för alla men också något många glömmer bort"
Hästgård med mysigt sjöläge
Utanför Söderköping finns en hästgård med strandläge, hus med pool, sju boxar samt tre mindre ponnyboxar och en egen ridbana.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!