Hippson Lifestyle
Publicerad: 2014-11-02Fartfylld jakt till Hubertus ära
Veronica Duvebrink är en av dem som flera gånger ridit den traditionsenliga Hubertusjakten på Gärdet i Stockholm. Under lördagen gick 2014 års jakt av stapeln. Missa inte hennes härliga berättelse i både text och bild om förberedelserna, det fartfyllda genomförandet – och kampen om rävsvansen!
”I vår vackra huvudstad, på Gärdet och i dess omgivningar närmare bestämt, rids varje höst en jaktsäsong bestående av fem så kallade förjakter och en stor avslutande Hubertusjakt. Dessa jaktritter anordnas av Stockholms Fältrittklubb i samarbete med Livdragonerna på K1 i Stockholm.
Först lite historia: Hubertusjakten rids till minne av Den Helige Hubertus, som är jägarnas skyddshelgon. Enligt sägnen var Hubert ute och jagade medan de troende deltog i gudstjänst. Då fick Hubert en uppenbarelse som gjorde gällande att om han inte slutade jaga och ivstället vände sig till Herren skulle det gå illa för honom. Hubert började då ägna sig åt kristendomen och blev utnämnd till biskop av Maastricht. Den 3:e november år 743 helgonförklarades han och blev St. Hubertus.
Så går det till
Stockholms Fältrittklubbs jakter leds av en ”master” som bestämmer var jaktspåret går. Efter mastern rider två ”pikörer” som visar hur brett jaktfältet får vara beroende på hur terrängen ser ut. Efter pikörerna och främst i jaktfältet rider ”master i fältet”.
Som ryttare i fältet får man inte rida förbi ”Master i fältet”. Jaktridning i detta sammanhang innebär inte att man har en flock skenande hästar i terrängen, utan det hålls ett värdigt och kontrollerat tempo om cirka 300–350 meter per minut.
Kapplöpningen om rävsvansen är ett upplopp på cirka 300 meter och är det enda tillfället då det tillåts att rida fullt ut. Det sker som avslutning på den stora Hubertusjakten och är frivilligt.
Rävsvansen har detta år skänkts av hustrun till vår bortgångne jaktkamrat, allas vår Hasse Wallman. Hasse var en god och återkommande jaktryttare som vunnit hela nio rävsvansar genom åren. Vilken ära det vore att lyckas vinna just den svansen.
Jaktridning för mig
För mig innebär höstens återkommande jaktritter inte bara tradition och nöjet att rida i terrängen, utan även fantastisk kamratskap och glädje. Vi är ett härligt gäng som varje år, när sommaren lider mot sitt slut, gläds åt att återförenas och rida jakt tillsammans. Och nya jaktkamrater välkomnas alltid.
Om man har genomfört en hel jaktsäsong (det vill säga minst två förjakter plus den stora Hubertusjakten), erhåller man också en vacker silvermedalj, Prins Carl-medaljen, till minne av Stockholms Fältrittklubbs stiftare. I år delas den ut för 100:e året. En fin jaktplakett delas också ut till de som deltagit under flera jaktsäsonger (brons 5 och 10 år, silver 15 och 20 år samt guld 25 år). Utdelningen av medaljer, plaketter etcetera sker under kvällens festligheter, Hubertusbalen, som hålls efter Hubertusjakten varje år.
Jag har genomfört tre jaktsäsonger tillsammans med min trogne fullblodsvalack Oghill. Det här året skulle ”lillebror” Jerrys Paint få bekänna färg. Jerry är också en fullblodsvalack. Han är sju år och inte lika trafiksäker och stabil som Oghill. Jerry kan även ha lite egna åsikter om hur saker och ting ska vara.
Årets jaktsäsong innebär därför även mycket miljöträning för honom…och ledarskapsträning för mig (!). Att rida jakt kan ge en annars osäker häst en naturlig bjudning i terrängen och på hinder. Vilken häst tycker inte att det är roligt att springa i flock, liksom?!
Mina förberedelser
I mina förberedelser inför den stora Hubertusjakten har jag först och främst sett till så att inte bara hästen, utan även jag själv (såklart), är i god kondition. Förutom dressyr- och hoppträning har även Jerry tränats många kilometer ute i skog och mark. Jerry har bland annat fått starta två distanstävlingar på 50 kilometer det här året. En 1:a placering blev det också, så jag känner mig säker på hans goda form.
Inför Hubertus har vi även ridit tre av de fem förjakterna. Den första gick helt problemfritt och Jerry visade en mycket stabil och trevlig sida. Vid den andra hade vi lite svårt att samarbeta, men mest i början. Då var han taggad och lite frustrerad och tyckte nog att det gick alldeles för sakta. Vid ett tillfälle vek han plötsligt av ifrån hela jaktfältet och ställde sig att sura en liten stund. Eller hade han kanske överlistat den smarta ”räven” och sett att den sprang ditåt i stället?
Efter denna halvflopp ville jag rida ytterligare en förjakt med honom. Den gick lite bättre, men även här studsade han lite hit och dit i början. När den värsta frustrationen och överskottsenergin har lagt sig, är han en superhärlig häst att rida!
Dags för Hubertusjakt
Dagen började tidigt, men för vilken ryttare är inte det en vana? Vi ryttare vet ju också att allt kan hända när som helst med våra vackra djur. Dagen innan jakten kunde jag konstatera att Jerry inte var helt fräsch. Det blev därför ingen debut på Hubertus för honom i år. Men som den trogne jaktryttare jag ändå är, bistod jag i stället mina kamrater från marken.
Det ligger mycket arbete bakom genomförandet av dessa jaktritter. Inte bara administration och iordningsställande av alla hinder – utan det kokas även ärtsoppa, kaffe och bakas kakor.
Prick klockan 10.00 samlades hela jaktfältet på rad framför mastern och pikörerna. På en vagn dragen av två vita hästar stod en präst som läste en bön för jaktlyckan och därefter sjöngs en psalm.
När det var gjort kallade Mastern till ”jaktformering” och red iväg tätt följd av pikörerna och master i fältet. Inte mindre än 48 ekipage deltog i årets Hubertusjakt. Hästarna i jaktfältet är av olika ursprung, ålder och ras. Även jaktryttarna har olika bakgrund och erfarenhet. Ungefär en fjärdedel av fältet bestod av Livdragoner ifrån K1. Sedan var det både dressyrryttare, hobbyryttare och fälttävlansryttare. Med i fältet fanns även vår egen ridande sjuksköterska. Det kändes tryggt!
Jaktritten bar iväg, först i skritt och därefter, när räven skymtats, i galopp. I lugn och fin galopp bar det av över ängar och stockar, upp och nerför backar. På ett fält stod även vackra gammaldags parkbänkar uppradade som ett hinder. Några trogna jaktryttare hade även byggt hinder i form av häckar och staket.
Vid Ryttarstadion hölls en paus med fika och mingel. Här visiterade samtliga ryttare sina hästar för att kontrollera att de inte tappat någon sko eller ådragit sig någon skada.
När det åter var dags för uppsittning tog sig jaktfältet vidare genom Stockholm i skritt och trav. Väl ute på Gärdet återgick fältet till galopp och cirka 5-6 terränghinder hoppades. Här hade det samlats lite publik också.
Därefter bar det av vidare över grusade stigar och gator, över fält, diken och genom skog, fram till nästa paus. Utefter den här sträckan kan det ha varit cirka 5 hinder totalt, som även hoppades på tillbakavägen.
Jaktfältet äntrade åter Gärdet vid 13-tiden och hoppade de hinder som fanns uppställda där. Nu hade det samlats ännu mer publik och alla väntade med spänning på den avslutande tävlingen om rävsvansen.
Frivillig jakt om svansen
I år hade vi flera jaktryttare med i fältet som tidigare har plockat hem rävsvansen. Det är dock helt frivilligt att delta i den sista avslutande spurten. Dessutom ska man ha hoppat samtliga hinder och deltagit i minst två förjakter för att få lov att tävla om den.
De ryttare som uppfyllt dessa krav radade upp sig på en linje enligt Masterns instruktioner. Jag har tidigare år deltagit i den avslutande spurten med min andra häst. Jag kunde därför även nu känna den stegrande pulsen och såg hur de tävlande laddade i spänd väntan på Masterns kommando.
När så slutligen Mastern ropade ”rid”, så bar det av i full galopp på upploppsträckan. Här stod två hinder uppradade på sträckan som även de skulle hoppas. Rävsvansen var upphängd vid slutet av upploppssträckan och fångades in av en mycket etablerad och duktig ryttare. Kapten Victor A. Victor, som är ställföreträdande chef på Livgardets musikkår, fångade här in sin 10:e rävsvans. Han får således behålla den rävsvans som också Hasse Wallman vunnit en gång.
Kaptenens fantastiska hästen Mälarprinsen erhöll ett segertäcke som delades ut av Stockholms Fältrittklubbs Marianne Loodin, som också håller i alla trådar kring arrangemanget. Hasse Wallmans barnbarn Vendela Wallman delade ut järnekskvistar till de ryttare som genomfört Hubertusjakten.
Defilering
Efter att vinnaren av årets Hubertusjakt (som också varit en av pikörerna), defilerat tillsammans med Mastern, den andra pikören och mastern i fältet, var jaktfältet upplöst. Men Hubertus var inte slut där. Hästarna togs omhand och den leriga och smutsiga ridmunderingen byttes ut mot uniform, kostym och balklänning – det var dags för bal!”
Vid tangenterna
Veronica Duvebrink, stolt jaktryttare
Här kan du se en härlig film från årets jakt, ser inte helt fel ut va?!
Stoet som fick ett extra föl
När fölet Bellatrix föddes slutade det i sorg, mamma Copperbridge klarade sig inte. I all förtvivlan tog historien dock en ljus vändning.
Trulsan fick inte bara ett eget föl – utan adopterade även Bellatrix
Veterinärer kritiserar SVT:s kommentatorer
Sveriges veterinärförbund menar att SVT:s kommentatorer i sändningar från världscupfinalen ”bagatelliserade och försvarade” blå tungor.
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Helena Persson om bilolyckan
Under morgonen var hoppryttaren och A-tränaren Helena Persson med om en bilolycka. Hon berättar att de under omständigheterna mår bra.
Här är de populäraste hästnamnen
Agria har tagit fram en lista över de vanligaste hästnamnen. De populäraste namnen för ston, valacker och hingstar är människonamn.
Blandade flockar och bra staket
När två ponnyer dödades av en varg blev frågan aktuell i häst-näringen. Vi har ingen data gällande häst och varg, men vi kan lära av andra.
Neutralisera hästens flyktbeteende
Att hästen reagerar med flykt kan ha många olika orsaker. William Nilson Fryer har lång erfarenhet av att jobba med hästar där andra gått bet.
Att se sig själv i brevlådan
Annelie pryder nervöst omslaget av månadens tidning. Hästarna på gården tillfrisknar i takt med att nya hästar som behöver hjälp flyttar in.
"Det var ju bara lilla jag, sanningen och mitt liv jag berättade om"
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
Lurbo ridklubb gjorde krafttag mot leran
Tidigare var leran ett stor problem för verksamheten. Ordentliga åtgärder har lett till torrare anläggning, minskat näringsläckage och lägre veterinärkostnader.
Föreningens hållbarhetsutvecklare: "Allt blir så mycket mer lättjobbat"
Nicole Holmén om jobbet på Grevlunda
Hade du velat få lite spontana tips från Peder Fredricson när du trimmar dina hästar till vardags? Precis så har Nicole det, som är beridare där.
Årets första föl i russflocken på Lojsta hed
Igår föddes årets första föl i flocken på Lojsta hed, ett svart litet sto. Nu är det inte långt kvar innan hingsten Stinsen återvänder till flocken.
Militärhästar opererade efter olyckan
Igår sprang det lösa hästar i centrala London. Armén berättar att två av hästarna har genomgått operation och att de förväntas återhämta sig.
Svenskarna till Nations Cup
Årets Nations Cup i dressyr har ändrats om och går nu endast i tre deltävlingar. Nu står det klart vilka svenskar som startar i den andra omgången.
”Det är inte hokus pokus, det är gymnastik”
Eamon Hickey fick i uppdrag att träna en fyraårig valack med mycket attityd och nerver. Maria Gretzer sa att ”här får du något att bita i”.
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
Madde berättar om jobbet som hästskötare
Catch Me Not S har ännu en lyckad tävlingshelg i bagaget. Peder Fredricsons hästskötare Madde berättar om jobbet och rutinerna.
Här är horsetech-bolagen som vill slå sig in
Hästnäringen omsätter omkring 32 miljarder kronor per år. Fler och fler techbolag börjar få upp ögonen för branschen inom många olika områden.
“Aktörerna vill förbättra och modernisera hästnäringen och ridsporten”
Militärhästar sprang lösa i London
Imorse kom flera hästar lösa i centrala London i samband med en militärövning. Brittiska medier rapporterar och delar videor från händelsen.
Kvinna åtalas för djurplågeri – hästar svalt
Länsstyrelsen upptäckte allvarliga brister under besök på en gård i Småland. Kvinnans hästar omhändertogs men fick avlivas till följd av svält.
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!