Foto: Sporthästkliniken Häljeby

Vad är kissing spines och varför uppkommer det?
– Det är när tornutskotten i hästens rygg ligger tätare intill varandra än normalt eller är helt överlappande. Enligt den gamla skolan var kissing spines en följd av dålig ridning men vi ser fler och fler unga hästar, som aldrig har haft ryttare på ryggen, med åkomman. I slutet av 2022 publicerade en forskningsgrupp i Florida resultatet av en studie där de identifierat tre kromosomer som är avgörande för om hästen får kissing spines. Forskningen visar att kromosom 14 är helt avgörande om hästen får kissing spines eller inte medan kromosom 16 och 25 påverkar hur allvarliga förändringar hästen får. Så det finns även en genetisk komponent som bidrar. En anledning till att vi ser fler hästar med kissing spines i dag, än för några år sedan, är att det röntgas betydligt fler hästryggar nu även på unga hästar. Många väljer att röntga ryggen på sina unghästar innan inridning i samband med att hästen kollas för lösa benbitar. 

Röntgenbild som visar tätt liggande tornutskott. 

Vilka är vanliga tecken på kissing spines som hästägare bör vara uppmärksam på?
– Vanliga kliniska symptom är att hästen är spänd och öm i ryggmuskulaturen samt stel i sin rygg. Vi ser att hästen har betydligt mindre rörelse i ryggen både vid undersökning av ryggen och vid rörelse. De blir många gånger spända i den samlade skritten och galoppen är ofta av sämre kvalité. Eftersom hästarna inte kan svikta över ryggen i galopp blir själva språngkurvan lite plattare. Vid palpation känner man många gånger en ömhet och spändhet från mitten av sadelläget till främre länden. Många hästar med kissing spines fungerar ofta bättre vid tömkörning än vid ridning. Tecken vid ridning kan vara att skritten är spänd, har svårt att få ett bra övertramp, slår sig fri i galoppfattningar eller har allmänt svårt att galoppera. De hoppar ofta med sänkt rygg eller byter till korsgalopp. Mer extrema fall kan visa sig genom att hästen stegrar, bockar eller vill slänga av sin ryttare. 

Bara för att en häst kan ta sig igenom en bana felfritt betyder det inte att hästen inte har symptom av sin kissing spines. Vi måste ha respekt för diagnosen.

När blir kissing spines ett problem?
– Så klart när hästen visar kliniska symptom men också ofta när/om en häst byter ryttare. Exempelvis ser vi att många hästar med kissing spines får problem om en erfaren ryttare säljer hästen till en mindre rutinerad ryttare. Det är också oftast svårare att sälja en häst med röntgenfynd i ryggen då många köpare direkt blir osäkra. Även om hästen tidigare inte visat några symtom eller haft problem. Det kan också bli ett ridbarhetsproblem som visar sig genom att hästen frekvent sparkar bakut mellan hinder, hoppar väldigt snett eller att den i en sluta har svårt att böja bålen.

Ridbarhetsproblem såsom när hästen sparkar bakut mellan hinder kan vara tecken på kissing spines. Foto: Adobe Stock  

Hur ser behandlingen ut?
– När man konstaterat att det är kissing spines som orsakar hästen smärta är första steget att behandla ryggen med olika antiinflammatoriska preparat för att lugna ner inflammationen som finns i mjukvävnader runtomkring. Även shockwave eller laser används för att hjälpa de ömma musklerna i ryggen läka. Medicinsk behandling kombineras med träning utan ryttare på ryggen. Om rehabiliteringen inte hjälper finns det möjlighet att hjälpa hästen med ett kirurgiskt ingrepp. Det finns tre olika operationsmetoder och den metoden jag mestadels använder heter segmental ostektomi. Det innebär att man går in i de tajta spalterna och sågar bort ben från främre och bakre kanten på tornutskotten, som ligger tajt mot varandra, för att skapa ett utrymme mellan åtta och tolv millimeter. De andra två teknikerna som används är att man skär av ligamenten mellan tornutskotten eller kapar tornutskotten i sin helhet. Min erfarenhet är att segmental ostektomi ger absolut bäst resultat. 

Laura utför en operation av kissing spines. Bilden högst upp till höger visar operationsinstrumenten som används. 

Röntgenbild som visar resultat efter operation. 

Vad händer efter operation? Hur ser rehabiliteringen ut?
– De första två veckorna efter operation har hästen boxvila. Sedan får den gå ut i liten sjukhage i två veckor och skrittas för hand. Efter en månad är det dags för återbesök. Då röntgas ryggen och utifrån hur läkningen går sätter vi upp en rehabiliteringsplan. Hästar med kissing spines har ofta gått runt och haft ont i ryggen och många hästar kopplar ihop ridning med smärta. En stor del i rehabiliteringen är att programmera om hästens hjärna och skapa ett förtroende mellan hästen och ”motion” igen. Att den kan röra på sig utan att ha ont. Rehabiliteringen består bland annat av tömkörning där kraven ökas efterhand. Vi kontrollerar och lär hästägaren att tömköra på rätt sätt. Övningarna fokuserar på att bygga hästens överlinje. Finns det möjlighet används vattenrullband men det börjar man inte med förens tidigast fem veckor efter operation. Hästarna kommer på återbesök varje månad och efter cirka tolv veckor får ryttaren oftast börja rida igen. Då har hästen arbetas i alla gångarter på töm och även börjat hoppa studs på töm. Ridningen i början handlar mycket om att bygga förtroende och få hästen tänka framåt i all arbete.

Återbesök och kontroll av ryggens rörelse. Vattenrullband kan användas under rehabiliteringen. 

Hur ser resultaten av operation vid kissing spines ut?
– Många djurägare berättar att hästen efter operation blivit helt annorlunda, både att rida och i temperament. Hästar som tidigare varit nervösa och spända i stallet har efter operation blivit väldigt lugna. Jag tänker att en bidragande orsak till den beteendeförändringen är att den kroniska smärtan hästen upplevt har försvunnit. När vi tittade på resultat på långsiktigt så fungerar 87 % av hästarna på samma eller högre nivå. 91 % av hästarna upplevs bättre i sin galoppkvalité, 88 % bättre i travkvalité och 74 % av djurägare rapporterade att hästen har ändrat sitt beteende efter operationen. 

Om Laura Hirvinen
Redan som barn drömde Laura om att arbeta som veterinär. År 2004 tog hon sin veterinärexamen från Helsingfors Universitet och året därpå kom hon in på en specialistutbildning inom hästkirurgi på Ohio State University i USA. Under tre år fick hon lära från världsledande kirurger inom häst vilket gav henne en unik kompetens inom kirurgi. Hon är den första skandinaviska veterinären med titeln Diplomate of American College of Veterinary Surgeons (DiplACVS). Sen 2009 har hon arbetat som veterinär i Sverige. Hon jobbade som kirurg på Specialisthästjukhuset Strömsholm mellan 2009-2015 och har därefter drivit egen ortopediverksamhet samt jobbat som konsulterande kirurg på olika kliniker i Sverige. År 2020 öppnade hon egen klinik, Sporthästkliniken Häljeby, på sin gård i Köping och utöver detta opererar hon varannan vecka på Husaby Hästakut i Skara.