Både Zumba och Caroline Persson njöt på prisutdelningen.
  
Femåringarna ställdes inför en utmanande uppgift i dagens final. Att gå in i skuggan i slutet visade sig vara en av de största svårigheterna på banan, som endast tre hästar klarade felfritt.
  
Text och foto: Annelie Lundkvist
  
Caroline Persson red hem segern på Zumba efter en omhoppning med två ryttare och tre hästar. Talangfulla Stephanie Holmén hade nämligen två hästar till omhoppningen. För Carolines del kunde hon se Stephanies ritt innan det var dags för henne själv, och tränaren Maria Gretzer fanns på plats.
– Det finns ingen som känner hästens föräldrar bättre än just Maria, konstaterar Caroline, och syftar på att Maria både har ridit stoet och pappa Feliciano.
  
"Allt är till salu"
Efter en framgångsrik tävling som detta är det inte ovanligt att buden kommer på de unga hästarna, ägarna måste besluta sig för om de vill satsa mot framtiden eller sälja.
– Allt är självklart till salu, speciellt nu när vi bygger om stallet hemma. Men drömmen är att behålla och rida både unghäst-VM och de stora klasserna. Men man måste vara realistisk, konstaterar Caroline.
  
Teamwork bakom resultatet
För Stephanie Holmén var det en stressig klass med totalt fyra hästar. I omhoppningen blev det tight med hennes båda starter, men hon hade hjälp av lillasyster Nicole som satt med och red på framridningen.
– Jag har även tre fantastiska tjejer som hjälper mig med allt runt omkring och tar hand om hästarna, berömmer hon.
Inför omhoppningen var det arbetsgivaren Peder Fredricson som gav råd om var hon skulle plocka bort galoppsprång och ta snävare svängar. 
– Det är svårt att rida upp mot läktaren och avsluta banan i skuggan. Hästarna blir spända när man vänder upp, förklarar hon.
 
Bästa hästen var med om olyckan
Stephanie har endast ridit Balouca i drygt fyra veckor. Detta efter att den ordinarie ryttaren, danska Jennifer Fogh Pedersen, drabbades av benbrott i samband med den läskiga olyckan med hästlastbilen. Balouca stod med på lastbilen, men samtliga hästar klarade sig utan skador. Nu ser det dock ut som att Stephanie får fortsätta att rida hästen, arbetsgivaren Grevlunda och familjen Björklund har nämligen gått ihop och köpt den.

Resultat



Zumba var på hugget i omhoppningen.


Baluca gick ut först och visade vägen.


En rivning kostade Steffi segern med andra hästen Sienna SN.


Baluca fick ta emot priserna.

I söndags avlutades Falsterbo Horse Show och med svenska ögon sett gjordes det på bästa möjliga sätt - Jens Fredricson vann Falsterbo Grand Prix. I vanlig ordning var så klart hela veckan full av höjdpunkter. Nu avslutar vi årets bevakning med att blicka tillbaka i ett blidspel.
 
Foto: Ida Röök 

Hippsons husbloggare My Almqvist är hästskötare hos Jens Fredricson och har arbetat i tre år med Lunatic. Här intervjuas hon av Falsterbo Horse Show efter dagens Grand Prix-vinst - och hon är så klart väldigt glad.
  
 

–  Jag hade det på känn. Jag har mått så bra och varit så stark mentalt, allt har stämt till 100 procent. 

Så säger Jens Fredricson om vinsten i Falsterbo Grand Prix. Nyckeln till framgången ligger i bra planering – och en otroligt stark känsla att segern var på gång.

Jens Fredricson var som enda svensk med till den andra omgången i Longines Falsterbo Grand Prix. Lunatic hoppade helt fantastiskt i den första rundan, där banan bjöd på en hel del klurigheter. Inte minst var det den sista distansen som ställde till det för en mängd ryttare. Många var felfria fram till den allra sista, gigantiska oxern – Angelica Augustsson och Livello till exempel.

Jens Fredricson fick en skämtsam smocka av tvåan Marcus Ehning när de stod på podiet under prisutdelningen, i dag var inte den legendariske tysken oslagbar.

– Efter Marcus omhoppning sa alla att ”det där går inte att slå”. Men det gjorde det, vilken fantastisk avslutning, säger förbundskapten Sylve Söderstrand, märkbart nöjd med hur Falsterbo-veckan slutade.

Lunatic var perfekt

Jens själv säger att känslan var 100 procent rätt.

– Det smittar av sig på Lunatic. Han känner mig utan och innan den hästen. Det finns ingen som honom, han passar mig som handen i handsken. Lunatic har ett ben här och ett ben där när han hoppar, men han vet vad som krävs för att ta sig över, och så gör han det.

I dag stämde hans plan hela vägen fram.

– Jag trimmade med hjälp av Henk Nooren i morse och då var Lunatic bara helt perfekt. Han kändes hur fin som helst.

Jens framhåller att det är just coachningen vid sidan av som gjorde att det gick så bra.

– På en sådan här tävling har jag stöttning av Sylve, Henk och många andra som jag kan bolla tankar och idéer med. Jag valde exempelvis att gå på åtta språng fram till den sista kombinationen i första rundan, det var inte många som löste det så. Hade jag gjort annorlunda hade jag kanske haft nedslag, säger han.

Full fart framåt

I omhoppningen kände han inför näst sista språnget att han var tvungen att gasa ännu mer. Mellan näst sista och sista hindret gav han och Lunatic därför allt.

– Jag hade en stor fördel av att gå ut sist i omhoppningen. Hade Marcus varit sist hade han ridit snabbare. Men jag släppte på helt efter sista hindret, det var bara full fart som gällde. Lunatic är som en liten kanin, han bara landar och sätter fart. Han är inte heller lika lång tid i luften, i och med att han är så snabb i språnget.

Landslaget i hoppning har på senare tid tagit hjälp av en mental coach.

– Jag träffade henne i torsdags. Hon kom in i stallet och frågade hur jag mådde. Jag svarade ”bra”. ”Jag ser det, du kommer att vinna”, sade hon då. Hon såg exakt på mig hur stark jag var mentalt, säger Jens. 

Jens Fredricson borde nu vara självskriven i EM-laget. Tillsammans med Sylve skulle saken diskuteras under söndagskvällen.

– Vi ger besked nästa vecka, säger förbundskaptenen.

Text och foto: Ida Röök

MISSA INTE BILDSPELET I TOPPEN PÅ SIDAN!