Text: Jennie Börs

Det vi utåt sett ser av hästens hov är den så kallade hovkapseln, vilken är uppbyggd av horn. Kapselns funktion är att bära vikt och att skydda de många känsliga strukturer som finns i hovens inre. Samtidigt behöver den vara extremt slitstark och känslig för underlaget.
– Att hästen har en fungerande hov är livsviktigt. Skulle vi göra en jämförelse står hästen på något som motsvarar vår långfingernagel, säger distriktsveterinär Signe Holmberg, som också är utbildad hovslagare.

Signe Holmberg är utbildad hovslagare vid Biologiska yrkeshögskolan i Skara (BYS) och läste därefter till veterinär vid University of Veterinary Medicine i Budapest. I dag arbetar hon som distriktsveterinär i Växjö och läser parallellt en kvalificerad tilläggsutbildning vid BYS, för att bli av Jordbruksverket godkänd hovslagare. Foto: Distriktsveterinärerna

Lamellerna "bär" hästen
En förklaring till att hästen, trots sin stora massa, kan stå på en så pass liten yta är enligt Signe hovens speciella struktur med lameller. Hästar har både primärlameller och sekundärlameller, till skillnad från klövdjur som bara har primära sådana.
– Lamellerna är en fingerliknande struktur, vilken endast syns i mikroskop och som ger en stor fästyta mellan kötthov och hornkapsel. “Fingrar” sticker ut från kötthoven och motsvarande “fingrar” sticker ut från hornkapseln, tillsammans ger de en fästyta på nästan en kvadratmeter per hov hos en 500 kilos häst. Så det ger en förklaring till varför den stora och tunga hästkroppen kan bäras upp av en relativt liten fot, säger hon.
Hovens utsida kan se olika ut, dess form är ett resultat av gener och av rasens ursprungliga uppväxtmiljö. Hästraser som härstammar från torrare områden tenderar exempelvis att ha mindre och mer högställda hovar, med mer hovbrosk. Härstammar rasen å andra sidan från ett blötare område, då brukar hovarna vara mer utflutna och ha mindre brosk.
– Hovar tenderar alltså att få olika form beroende på dels genetiken, dels vilket geografiskt område rasen härstammar från. Ett tydligt exempel är att arabhästar som kommer från mer sandiga marker ofta har små och hårda hovar.

Blöta marker och torka påverkar
Just klimatet påverkar hovarna under hela hästens liv, beroende på om det är en blöt respektive torr säsong. De långa, blöta vintrarna i södra Sverige kan till exempel orsaka problem som hovbölder, bärrandsrötor eller strålröta.
– När hovarna står fuktigt skapas förhållanden som svampar och bakterier trivs i, dessutom kan det uppstå en syrefattig miljö när lera packas in. Det gör att anaeroba bakterier trivs bra och kan leta sig upp i hovstrukturen, vilket i sin tur kan leda till dessa åkommor, säger Signe och fortsätter:
– Snösulor i kombination med lera kan också orsaka problem. Då kan nämligen en lerinpackning uppstå under sulan, vilken i sin tur kan leda till att ett sultryck skapas när leran torkar. Därmed ökar risken för hovböld.
Under de blöta perioderna kan en ökad förekomst av tappskor märkas av, något som beror på att hornet i hoven anpassar sig efter miljön. När hästen står ute där det är blött vidgar sig hornet något, medan det sedan dra ihop sig igen när hästen kommer in i den torra stallmiljön.
– Ibland kan man höra att skorna glappar efter att hästen har varit ute i hagen, men morgonen därpå sitter skon hårt igen. Det beror på att sömhålen först luckras upp lite, för att sedan krypa ihop, förklarar Signe.
Samtidigt påverkar exempelvis en torrare sommar hovarna. Även här finns risk för hovbölder, men också för att hästen blir sulöm eller får en sulläderhudsinflammation.
– Under torra perioder kan en hovböld uppstå om hästen exempelvis trampar på en sten, där kroppen inte riktigt klarar av att hantera skadan. Barfotahästar riskerar att få inpackningar vid torka då små fickor kan bildas, detta om man inte håller efter hoven. Generellt klarar hästar med små och höga hovar dessa perioder bättre.

Börja redan med fölet
För att skapa så bra hovförutsättningar som möjligt för hästen menar Signe att man ska börja redan i fölstadiet. Genom regelbundna besök hos en godkänd hovslagare från start kommer hästen att bli mer hållbar långsiktigt.
– Hornet växer snabbare hos fölungar och man har bara en begränsad tid på sig att korrigera medfödda fel i benställningen. Efter ett par månader sluter sig nämligen tillväxtzonerna och då går det inte längre att påverka hästens benställning. Genom att börja i tid finns det dock goda förutsättningar för att kunna åtgärda både större och mindre problem, säger hon och fortsätter:
– Exempelvis kan du undvika sådant som att hästen blir lite inåttåad, får bockhov eller att en hov sticker i väg lite grann. I det långa loppet kan du då få ett mer normalt hovslagarintervall, med färre hovslagaråtgärder och en hållbarare häst som resultat. Det är också viktigt att ha ett gott samarbete hovslagare och veterinär emellan.
En hållbar hov byggs dessutom upp via hästens kost. Därför är det avgörande att din häst får ett bra och analyserat grovfoder, som kompletteras utefter dess behov.
– Att ge specifika råd är svårt eftersom man måste ha en övergripande bild över varje individ. Men generellt kan man säga att en välbalanserad foderstat är en bra grund. Det i kombination med regelbunden hovskötsel kommer du långt med. 

Att låta hästen stå med hovarna i blöt en stund innan hovslagaren kommer skapar bättre förutsättningar för honom eller henne att göra ett bra jobb, förklarar Signe. Foto: Hippson

Lerinpackning för torra hovar
Något annat Signe påtalar är det allmänna "managementet" kring hästen. Där är det utöver regelbunden hovslagar- och veterinärkontakt, och en balanserad foderstat, viktigt att hålla hästen i normalhull samt att motionera den regelbundet.
– Fång är den sjukdom med hovproblem som följd vi veterinärer oftast behandlar i fält, förutom låga hältor som ofta utreds på klinik. Även om fång i sig inte bara är en hovsjukdom, utan symtom på underliggande tillstånd, är det ändå viktigt att ta till åtgärder för att minimera risken att hästen drabbas.
Vad gäller den vardagliga hovskötseln menar Signe att det viktigaste är att kratsa ur hästens hovar dagligen, för att kontrollera att inte stenar eller grus har packats upp i hovväggen. Samtidigt är det ett ypperligt tillfälle att visitera hela benet efter svullnader och sår.
Att olja en eventuellt torr hov ser hon inte ger några större effekter, mer än att hoven blir fin på utsidan.
– Det är insidan av hoven vi vill påverka och jag har inte läst någon övertygande forskning på att olja skulle göra skillnad. Står hästen på mycket torr mark och du vill fukta hoven är det bättre att till exempel packa in den med lera under natten. För det gör att fukten tränger in när det får sitta länge.

Serien "I hästhälsans tjänst" 
(i samarbete med Distriktsveterinärerna)
Under året publiceras en serie där erfarna hästveterinärer ger sin syn på akut- och friskvård. De bjuder även på konkreta tips inom sina respektive specialområden – som främjar hästhälsan. 
Detta görs i samarbete med Distriktsveterinärerna som är en del av Jordbruksverket och som har 500 veterinärer, djursjukskötare samt djurvårdare anställda och som finns på cirka 80 platser i Sverige.