Dressyr
Publicerad: 2015-09-16Leif Törnblad: "Det blir för mycket cirkus"
Totilas, Helgstrand och Undercover har väckt debatt om och inom dressyrsporten den här sommaren. Vart är dressyren på väg och vad behöver göras? Vi frågar Leif Törnblad, femstjärnig internationell domare. Han uttrycker frustration över bristande riktlinjer – och över för stort fokus på spektakulära rörelsemönster.
Text: Annika Grundberg
Arkivfoto: Tomas Holcbecher
Hej Leif, vart är internationell dressyrsport på väg?
– Enligt min, och flera av de lite äldre domarnas och många tränares mening, har dressyrsporten fått en inriktning som avviker från den korrekta linjen. Alltså det klassiska med lätt gående och smidiga hästar, som rör sig naturligt men spänstigt. Det började redan före OS 2008 i Hongkong. Då blev det stökigt när vissa länder lade press på hela systemet om att rollkur skulle accepteras. Man fick dessutom en ny dressyrkommitté som främst bestod av folk med organisationsbakgrund.
– FEI:s dressyrkommittés nuvarande ordförande är också arrangör av tävlingarna i Aachen och i s'Hertogenbosch. Tidigare tiders ordförande var folk med stor erfarenhet av dressyrsporten, de var alla toppdomare. Namn som Nybleus, Nigglig, Lette och Withages ingav respekt och representerade en dressyrkunnighet som var enastående.
– Dressyrkommittén är en teknisk kommitté som ska vara rådgivande åt det internationella ridsportförbundet FEI i dressyrtekniska frågor. Därför ska den också bestå av personer med stort kunnande. De tidigare dressyrkommittéerna bestod till stor del av domare, supplerat med en toppryttare och en från organisationssidan. De var alla personer som visste vad som var i hetluften. Det gör enligt min mening inte den nuvarande kommittén, som utöver organisationsfolk också består av folk som tänker mer på den egna domarkarriären än på sportens utveckling.
Vad innebär det?
– Det finns i dag ingen tydlig linje. Mariette Withages var upphovsman till dressyrhandboken som beskriver hur man ska bedöma dressyr. Det är kanske en tråkig bok, men den är tydlig. De direktiven följs inte strikt i dag, då hästarna går bakom lodplan och inte är smidiga. Kanske är hästarna mer spektakulära och atletiska i och med att aveln har gått framåt, men det blir väl mycket cirkus ibland.
– Det är också fel att till exempel piaff har koefficient två, medan gångarterna har ett gemensamt betyg med koefficient ett. Då blir det mer cirkus eftersom antalet steg i piaff blir viktigare än lätthet, elegans och smidighet. Det leder till hästar som går bakom lod med svansar som slår. Och när de tydliga riktlinjerna inte följs, så blir det också domaroenigheter som på EM i Aachen.
– Det är inte värst på seniormästerskapen. Där blir det ändå rätt i slutändan kan jag tycka. Men till exempel vid mästerskapet för juniorer och young rider i Malmö, och vid andra internationella tävlingar, är det ibland rena lotteriet. De som dömer är inga idioter som inte kan se, det är bara det att de har varsin idé om hur det ska se ut, eftersom det inte finns en fast linje. Jag hör till dem som tycker att man ska sätta låga betyg när det är tydligt att hästen går bakom lod, eller har släpande bakben och inte är lösgjord över ryggen.
Den senaste tiden har rubrikerna handlat om en Totilas som inte gick rent i GP, en Undercover som blev utblåst på grund av blodsregeln och framridningsbilder på Andreas Helgstrand i Falsterbo. Vad har du för kommentarer kring det?
– Det är förfärligt att se en Totilas som är halt och en Undercover med blod i munnen. Epona.tv:s bilder är heller inte bra, men de är inte etiskt korrekta. Vill man ta sådana bilder kan man nog göra det på alla ryttare. Jag har sett och dömt Helgstrands häst, den har stor talang men är enligt mig inte muskulärt färdig för Grand Prix. Den går 80 procent som den ska, men sen när den inte orkar så släpper den bettet. Det är inte han som drar ner den. Ska man kritisera något så är det att han har tagit upp den i Grand Prix för tidigt, det är min analys.
– Vi som domare kan inte stå på framridningen. Vi ser det som händer på tävlingsbanan och då är det viktigt att vi slår ner på de hästar som går bakom lodplan. Vi måste definiera och klargöra vilken linje vi vill ha.
– Vad gäller Totilas måste jag ursäkta domarna lite. Samma situation har uppstått förut, bland annat med Matiné i Stockholm. Det här är hästar med spektakulär men inte naturlig gång. Ska man blåsa ut en häst för att den inte går rent måste man göra det med en gång eller inte alls. Man har som domare väldigt kort tid på sig att fatta ett stort beslut. En stor del av publiken har kommit för att se just den hästen, det lägger stor press och mycket ansvar på domaren vid C. Kritiken ska riktas mot Totilas team som lät honom starta alls.
– Totilas har extraordinära gångarter, med extrema framben, men det är ingen som sätter ner foten och säger vad vi vill och inte vill se. De höga poäng som hästar som Totilas och Undercover får är för det tekniska. Om de går med sänkt rygg och bakom lod får de i slutändan ett betyg för det, med koefficient ett, som inte påverkar slutresultatet nämnvärt.
Brister det i regelverket?
– Regelverket är tydligt, men sedan är domarna pressade utifrån av tränare och andra. Det finns ingen som diskuterar frågan. Det borde finnas en strängare linje där man särskilt ger avdrag för hästar som går bakom lod, det borde ge mer utslag i resultatet.
– Vi har också domare som hellre festar och hänger på Facebook än tar sig tid till att diskutera oenigheter i domarbetygen. Jag har inget emot att vi har det trevligt, men det får komma efteråt.
Vad gör det internationella ridsportförbundet FEI?
– De tog upp min punkt om hästar bakom lodplanet vid det förra femstjärniga domarseminariet, men det kom inga konklusioner eller rekommendationer ut av det. Min frustration är att inget händer, att man tar lite för lätt på problemet. Men vad blir förebilden för de unga? Vi kan inte ha 25 betyg som skiljer sig hela tiden, man kan inte ursäkta det med att man sitter i olika vinklar. Oren gång och bakom lod kan man se från alla vinklar.
– Jag tror att det bland annat beror på att dressyrkommittén består av organisatörer och karriärister och inte, som förr i tiden, av de mest kunniga dressyrmänniskor som fanns att tillgå.
Det är tuffa ord – hur tycker du själv att man ska agera?
– Jag tycker att man ska ha diskussioner efteråt där dressyrprotokollen diskuteras, och där den av FEI utpekade "Foreign Judge" är ordförande. Sådana diskussioner har vi nationellt på lägre nivå, men inte alltid på internationell nivå där det borde ske varje gång. Det kan vara svårt efter küren då alla ska iväg hem, men efter Grand Prix finns det tid.
– Visst är det jobbigt att ha suttit och dömt en hel klass och att sedan gå igenom allt en gång till. Men det handlar också om att klasserna i dag är för stora och tar för lång tid, en annan men viktig fråga. Det behövs en stark ledargrupp för dressyren och en grupp av "Foreign Judge" som följer upp och tar hand om ledarnas riktlinjer ute på tävling. Vi måste bli bättre på att döma och diskutera hur vi dömer.
– I Danmark fick vi för ett par år sedan lite pengar till att ta fram en film om korrekt ridning. Den gav vi till en grupp överdomare och erbjöd sedan ridklubbar och andra att hålla seminarier i ämnet, vi höll ungefär 50 stycken runt om på danska ridklubbar. Jag, en veterinär – Nicolai Jarlev, en hästforskare – Janne Winther och Hasse Hoffmann höll seminarier med efterföljande debatt. Det skedde på tre av Danmarks universitet och det var fullsatt. Det tycker jag var ett bra initiativ, som andra nationella förbund kan ta efter.
Leif Törnblad (DEN) är femstjärnig internationell domare som bland annat har dömt två OS (Hongkong och London), två EM, unghäst-VM och världscupfinaler. Han är i dag 65 år och fortfarande aktiv. Dessutom undervisar han domare i Danmark och har utbildat domare i Grekland, ett projekt finansierat av det europeiska ridsportförbundet.
Liknande webbartiklar
- I huvudet på en EM-domare – så här går bedömningen till
- Dansk dressyrdomare avstängd efter ifrågasatt intervju
- Totilas och Gal vinner världscupen på Olympia
- Hingsten Totilas är död
- Känslomässigt när Gal rider kür på Totilas son
- Paulinda Fribergs topphäst Di Lapponia T dräktig med Totilas
- Edward Gal gratulerar på födelsedagen
- Nyblivna pensionären Di Lapponia T ska bli mamma – och agerar läromästare på marken
- Totilas gjorde comeback i rampljuset – med söner och barnbarn
- Örstorps stolthet!
Varg skjuten under skyddsjakt i Norrtälje
Tidigare i april inleddes en skyddsjakt på en varg som dödade två minishetlandsponnyer. Under torsdagskvällen sköts en varg i närheten.
FEI startar inte disciplinärende
För några veckor sedan publicerade Sportbladet en granskning av bilder på dressyrhästar. Nu meddelar FEI att de inte startar ett disciplinärende.
Mycket att tänka på vid träckprov
Att avmaska "för säkerhets skull" leder inte till parasitfria hästar, smittan ligger i stället dold och man riskerar att missa förekomst av stor blodmask.
Stoet som fick ett extra föl
När fölet Bellatrix föddes slutade det i sorg, mamma Copperbridge klarade sig inte. I all förtvivlan tog historien dock en ljus vändning.
Trulsan fick inte bara ett eget föl – utan adopterade även Bellatrix
Veterinärer kritiserar SVT:s kommentatorer
Sveriges veterinärförbund menar att SVT:s kommentatorer i sändningar från världscupfinalen ”bagatelliserade och försvarade” blå tungor.
Helena Persson om bilolyckan
Under morgonen var hoppryttaren och A-tränaren Helena Persson med om en bilolycka. Hon berättar att de under omständigheterna mår bra.
Här är de populäraste hästnamnen
Agria har tagit fram en lista över de vanligaste hästnamnen. De populäraste namnen för ston, valacker och hingstar är människonamn.
Blandade flockar och bra staket
När två ponnyer dödades av en varg blev frågan aktuell i häst-näringen. Vi har ingen data gällande häst och varg, men vi kan lära av andra.
Bloggar på Hippson Se alla bloggar
"Det syns på utsidan att de mår bra"
Unghästutbildaren och hoppryttaren Björn Svensson delar här sina tankar och rutiner om hur de ser till att hästarna alltid kan prestera på topp.
Rutiner vid tävling, resa och ridning under sommarens månader
Neutralisera hästens flyktbeteende
Att hästen reagerar med flykt kan ha många olika orsaker. William Nilson Fryer har lång erfarenhet av att jobba med hästar där andra gått bet.
Att se sig själv i brevlådan
Annelie pryder nervöst omslaget av månadens tidning. Hästarna på gården tillfrisknar i takt med att nya hästar som behöver hjälp flyttar in.
"Det var ju bara lilla jag, sanningen och mitt liv jag berättade om"
Lurbo ridklubb gjorde krafttag mot leran
Tidigare var leran ett stor problem för verksamheten. Ordentliga åtgärder har lett till torrare anläggning, minskat näringsläckage och lägre veterinärkostnader.
Föreningens hållbarhetsutvecklare: "Allt blir så mycket mer lättjobbat"
Nicole Holmén om jobbet på Grevlunda
Hade du velat få lite spontana tips från Peder Fredricson när du trimmar dina hästar till vardags? Precis så har Nicole det, som är beridare där.
Årets första föl i russflocken på Lojsta hed
Igår föddes årets första föl i flocken på Lojsta hed, ett svart litet sto. Nu är det inte långt kvar innan hingsten Stinsen återvänder till flocken.
Militärhästar opererade efter olyckan
Igår sprang det lösa hästar i centrala London. Armén berättar att två av hästarna har genomgått operation och att de förväntas återhämta sig.
Känsliga luftvägar? Ta del av råd & tips
Våren är en härlig period, men också den tid då andelen partiklar i luften är som högst. För vissa hästar kan det innebära en utmaning för luftvägarna.
Andningshälsan är väldigt viktig för hästens allmänna välmående
Svenskarna till Nations Cup
Årets Nations Cup i dressyr har ändrats om och går nu endast i tre deltävlingar. Nu står det klart vilka svenskar som startar i den andra omgången.
”Det är inte hokus pokus, det är gymnastik”
Eamon Hickey fick i uppdrag att träna en fyraårig valack med mycket attityd och nerver. Maria Gretzer sa att ”här får du något att bita i”.
Madde berättar om jobbet som hästskötare
Catch Me Not S har ännu en lyckad tävlingshelg i bagaget. Peder Fredricsons hästskötare Madde berättar om jobbet och rutinerna.
Här är horsetech-bolagen som vill slå sig in
Hästnäringen omsätter omkring 32 miljarder kronor per år. Fler och fler techbolag börjar få upp ögonen för branschen inom många olika områden.
“Aktörerna vill förbättra och modernisera hästnäringen och ridsporten”
Hitta snabbt
Aktuella samarbeten
Senaste expertsvaren
Fråga experterna
Mest läst
Håll dig uppdaterad
Senaste numret
– Tema: Hullbedömning
– Porträtt: Annelie Lundkvist
– Den svåra skritten
– Konditionsträna i backe
– Om hästens flyktbeteende
– Fixa tappskon
...och mycket, mycket mer!