Text: Jennie Börs
Foto: Ida Röök och Cia Davidson (Cecilia Müller, infälld)

I samband med Vallkonferensen, som arrangerades vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) tidigare i år, höll Cecilia Müller ett föredrag med namnet ”Den gode, den onde och den fule”. Där presenterades en delstudie av ett större forskningsprojekt.
– Bakgrunden till forskningen är att vi vill veta hur kolhydrater, såväl fibrer som olika sockerarter, förändras i olika gräsarter över skördesäsongen och hur de bryts ner i hästens mag-tarmkanal. Detta eftersom det är något vi har ganska lite kunskap om i dag, säger Cecilia som är docent i fodervetenskap inriktning häst, samt universitetslektor i hästens nutrition och skötsel vid SLU.

Den gode, onde och fule
”Den gode” representeras i detta fall av fibern, alltså de strukturella kolhydraterna, i grovfodret. De icke-strukturella kolhydraterna, som i vardagligt tal kallas socker, ses i stället som ”den onde” och ”den fule”.
– ”Den onde” är innehållet av monosackarider, det vill säga glukos och fruktos. Glukoshalten är av intresse eftersom ett högt intag av glukos ger upphov till högt blodglukos som i sin tur ger en stor insulinrespons. Ju högre sockerhalt i grovfodret, desto större kan insulinresponsen bli, säger Cecilia och fortsätter:
– Det är inget konstigt med det, så fungerar det för oss allihop, frisk som sjuk. Men om hästen råkar vara insulinresistent kan den här glukoshöjningen i blodet skapa en så stor insulinrespons att risken för att hästen drabbas av fång ökar. ”Den fule” är fruktanerna, som vi i dagsläget inte riktigt vet hur de fungerar i hästens mag-tarmkanal.

Olika faktorer påverkar sockret
Det delstudien har syftat till är att undersöka vilken koncentration av de icke-strukturella kolhydraterna som finns i olika gräsarter vid olika skördetidpunkter. Sedan tidigare finns kunskap om att innehållet av den här typen av kolhydrater kan skilja sig beroende på ett flertal olika faktorer.
– Det är inte bara gräsarten som påverkar innehållet av socker, utan även klimatfaktorer och framför allt det botaniska utvecklingsstadiet vid skördetidpunkten. Även skördetidpunkten på dagen kan spela viss roll, säger Cecilia.
Något som är känt sedan tidigare är att komponenterna i de icke-strukturella kolhydraterna i grovfoder – som i en analys betecknas WSC (water soluble carbohydrates) eller lättlösliga kolhydrater – inte följer varandra enligt samma mönster över tid.
– När glukos- och fruktoshalten är hög måste inte nödvändigtvis fruktanhalten vara hög. Det kan se lite olika ut mellan arterna och vid olika skördetidpunkter. Det har betydelse för hur vi bör tänka vid skörd av vallfoder för olika hästkategorier.

Sex gräsarter studerades
I delstudien, som genomfördes under sommaren 2019, ingick sex olika gräsarter som är vanligt förekommande i eller intressanta för hästfoder. De arter som ingick var hundäxing, ängssvingel, engelskt rajgräs, timotej, foderlosta och rörsvingel.
– Vi hade tre olika skördetidpunkter i studien: 4 juni, 17 juni och 1 juli. Gräsen skördades och torkades till hö och därefter analyserades innehållet av de olika sockerarterna.
De första resultaten i studien visar att sockerinnehållet (WSC) ökar med senare skördetidpunkt för de flesta arterna och att det oftast är på grund av ett ökat fruktaninnehåll i gräset.
– Så ser det ut i de flesta arterna, förutom hundäxing och engelskt rajgräs. Sockerinnehållet ligger på ungefär samma nivå över de tre skördetidpunkterna för engelskt rajgräs, medan det minskar över tid för hundäxing. För hundäxing var proportionerna av de olika sockerarterna också lika över tid, vilket de inte var för de andra arterna.

Koncentration av lättlösliga kolhydrater (WSC) i sex olika gräsarter vid tre olika skördetidpunkter, samtliga i förstaskörd. Felstaplar anger medelfel. Bildkälla (s. 103)

Slutsatsen utifrån resultaten i denna studie är att om man vill ha en låg sockerhalt i sitt foder, då bör man satsa på en sen skörd av hundäxing alternativt en tidig skörd av timotej eller foderlosta.
– Man kan också tänka sig de flesta skördetider av ängssvingel, kommenterar Cecilia.
Är målet att uppnå en låg fruktanhalt bör man generellt undvika sena skördetidpunkter, med undantag för hundäxing.
– Så beroende på vad målet är, alltså med vallfodrets sockerinnehåll, får man resonera på lite olika sätt med de olika arterna vad gäller skördetidpunkt.

Forskningsprojektet fortsätter
Cecilia vill flagga för att detta är de första resultaten från studien, och att de endast avser slåttervall och skörd som hö från ett enda skördeår. Ytterligare resultat kommer att komma under 2020 avseende användning av samma gräsarter för bete, samt för ytterligare ett skördeår.
– För hästägaren eller vallfoderproducenten är det viktigt att de här resultaten endast används vägledande. Eftersom det är många olika faktorer under gräsets tillväxt som påverkar sockerinnehållet måste analys av det enskilda partiets sockerhalt göras, för att säkert veta vad det är i ett visst parti, säger Cecilia och avslutar:
– Det är inte heller endast sockerinnehållet i ett parti som avgör dess lämplighet för olika hästkategorier. Hänsyn till exempelvis energi- och proteininnehåll måste givetvis också tas, liksom till hygienisk kvalitet på fodret.

Läs mer i konferensrapporten för Vallkonferensen, sida 101–103

Fler artiklar från Vallkonferensen på Hippson.se:
Halm är ett bra kompletterande fodermedel
Hösilage inte alltid skäl till hästens dåliga mage