Text: Jennie Börs
Foto: Carin Wrange (Katrin) och Adobe Stock
  
Fri fekal vätska innebär att hästen har en tvåfasindelad träck. Den ena fasen består av vanliga fasta träckbollar, medan den andra är en vattnig vätskefas. De olika faserna kan avges både var för sig och tillsammans.
– Hur länge hästarna är drabbade varierar och det kan röra sig om veckor, månader eller år. För vissa hästar kommer fri fekal vätska i skov och är värre i vissa perioder, säger doktorand Katrin Lindroth under ett föredrag på Vallkonferensen, som arrangerades vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för en tid sedan.
När hästen är drabbad av fri fekal vätska visar den ofta obehag vid träckavgång, till exempel genom att trampa runt med bakbenen och slå med svansen. Hästens bakben och svans blir konstant kontaminerade på grund av vätskefasen, vilket är problematiskt ur ett välfärdsperspektiv.
– Hästen visar däremot inga övriga sjukdomssymtom som till exempel feber och avmagring, eller skillnad i beteende i samband med hantering och träning.
  
Kartläggning av 339 hästar
Med medel från Stiftelsen hästforskning har Katrin, inom sitt doktorandprojekt, tittat närmare på fri fekal vätska hos häst. Detta med fokus på hästens individuella faktorer, utfodring och skötsel. Studien gjordes genom att skicka ut en enkät riktad till hästägare.
– För att vara med i denna studie skulle hästarna vara över två år gamla och uppstallade i Sverige eller Norge. Vi ville också att de skulle utfodras med de inplastade vallfodren hösilage eller ensilage. Detta eftersom det har antagits vara en bakomliggande orsak till fri fekal vätska och då även ligga till grund för begreppet ”hösilageintolerans”.
Totalt samlades 339 enkätsvar in från ägare till hästar med fri fekal vätska, för att kunna göra en kartläggning och karaktärisering av hästar med åkomman.
Slutsatsen från studien var att det inte fanns någon specifik ”hästprofil” för vilka hästar som visade fri fekal vätska. Olika hästtyper, kön, åldrar och användningsområden fanns representerade. Alla hästar hade en tvåfasindelad träck under perioderna med fri fekal vätska och majoriteten av dem visade inga övriga kliniska symtom.
– Dock fanns det även hästar som visade uppsvälld buk, obehag vid träckavgång och koliksymtom. Hästarnas tidigare sjukdomshistorik undersöktes och visade att 23 procent av dessa hästar tidigare hade haft kolik, vilket är högt om man jämför med andra hästpopulationer.
  
Kan vara olika grundorsaker
I insamlad data gällande hästarnas utfodring rapporterade en del hästägare att byte från inplastat vallfoder till hö, bete eller ett annat parti av inplastat vallfoder minskade förekomsten av fri fekal vätska hos vissa av hästarna. Andra hästägare rapporterade att förändringar i foderstaten inte påverkade, alternativt ökade förekomsten av fri fekal vätska.  
– Resultaten från studien indikerar att det inte är utfodring av inplastat vallfoder i sig som är orsaken, utan att det troligtvis rör sig om enskilda näringsämnen i fodret. Vi kan därför stryka uppfattningen om att det skulle röra sig om ”hösilageintolerans”, säger Katrin och fortsätter:
– Att vissa hästar visar symtom och andra inte skulle kunna bero på att det finns olika typer av svårighetsgrader av fri fekal vätska. Eller att det rör sig om olika typer av grundorsaker.

Läs mer om projektet i Katrins blogg

Fotnot: Just nu pågår ytterligare en studie om fri fekal vätska hos häst, för att kunna studera förekomsten på en mer detaljerad nivå. Studien möjliggör undersökning av bland annat träckens mikrobiella sammansättning, foderstatens komposition och hästarnas dagliga intag av olika näringsämnen. I denna studie ingår 50 hästpar där varje par består av en häst med (fallhäst) och en utan (kontroll) fri fekal vätska – som står i samma stall och blir utfodrade med samma inplastade vallfoder. Resultaten från denna studie kommer att presenteras under hösten 2020.

Fler artiklar från Vallkonferensen på Hippson.se:
Halm är ett bra kompletterande fodermedel
Kolhydrater i hästars grovfoder studeras