Text & foto: Lina Nydahl
  
Nya boken börjar dramatiskt i Judarskogens naturreservat i Bromma. Hästen Frasse, som Emma är medryttare på, går omkull i full galopp. Emma hamnar i koma och det dröjer fem månader innan hon svårt skadad vaknar upp i en sjukhussäng. I takt med att minnet långsamt återvänder väcks allt fler frågetecken kring om det verkligen var en olycka …?
  
Stallmiljön är central i din nya bok, hur kommer det sig?
– Stallet passar perfekt som kuliss i en deckare. Här finns hierkier, faror och massor med spännande personligheter. Min huvudperson Emma är dessutom en inbiten hästtjej och det är till stallet hon åker när hon behöver en paus mellan mordutredningarna. 
 
Hur mycket hästtjej är du själv?
– Jag växte upp på en gård i Östergötland och lärde mig tidigt att rida, och tugga grus, på vår shettis Polly. Hon var ett riktigt avkastarproffs och en rejäl utmaning för självförtroendet. Jag red och tävlade senare upp till 1,20 på våra andra hästar, innan jag drabbades av oxerskräck och la av helt för 18 år sedan. När jag gjorde researchen till Avdelning 73 besökte jag Äppelvikens ridskola här i Bromma där jag bor, och under det arbetet insåg jag verkligen hur mycket jag har saknat hästarna!
  
Så mycket att du faktiskt började rida igen?
– Ja, nu rider jag på drop in-lektioner en gång i veckan och det är fantastiskt kul! När man har haft egen häst är steget att börja på ridskola större än man tror. Framför allt är det extremt självförnedrande, ha, ha! Jag känner mig helt värdelös ibland, tajmingen och känslan är långt ifrån vad den var en gång i tiden och det är galet frustrerande …
– Det är som tur är stor skillnad på hur jag minns en del skräckinjagande ridlärare som liten. I dag är de väldigt pedagogiska, i alla fall här på Äppelviken.
  
Vad har hästarna och ridningen betytt för dig i livet?
– Massor! Som många ridtjejer lärde jag mig tidigt att ta ansvar och våga satsa allt. När jag växte upp handlade det om att ta kontroll över ponnyn eller hästen, som vuxen att kasta mig ut och våga satsa, som på författarskapet. Det är samma mod som behövs i hästhoppning – man vill höja hindret, höja ribban i livet, i karriären. Modet att våga satsa kommer definitivt från erfarenheter i stallet.
  
Klurar du på att även damma av tävlingskavajen?
– Jag är nog för feg för att hoppa höga hinder i dag, faktum är att jag är överlycklig bara över att få stå och borsta och klappa på en häst. Och vara en nöjd hobbyryttare. Fast jag har en dröm och det är ”Stjärnornas hoppning”, kommer jag någon gång med där lär tävlingsinstinkten helt klart vakna till liv igen.
  
Blir det hästar även i nästa bok?
– Ha, ha, jag kan varken säga ja eller nej. Denna bok slutar nämligen på ett sätt som gör att jag över huvud taget faktiskt inte kan prata om min nästa bok i andra termer än att det finns tankar för den!
  

Om Sofie Sarenbrant
Ålder: 37 år
Familj: Maken Tommy, två döttrar. Sofie är storasyster till ryttaren och bloggaren Tyra Sjöstedt och boktrailern till Avdelning 73 är delvis inspelad på Tyras gård i Östergötland.
Bor: Villa i Bromma
Yrke: Journalist och författare som sålt över 380 000 böcker i nio länder. Sjätte deckaren Avdelning 73 släpps den 13 april.

Se "filmteaser" för boken: