Text: Frida Bank
Foto: Fia Åkerman
  
Madeleine Ström köpte Frank (f. 2009, KWPN, e. Namelus R – Indoctro, uppf. M.P Van Liere) när han bara var sex månader gammal. Hon såg något speciellt i den lilla mörka fölungen och föll direkt. Då visste hon inte så mycket om pappan, hingsten Namelus R, som har fått en rad framgångsrika avkommor. Bland annat Christian K som nu rids av Peder Fredricson. Som föl var Frank en livlig och modig krabat.
– Han var minstingen i stallet. Smet ut och gick mellan hagarna, säger Madeleine.
  
Fastnade i en vattengrav
Franks saga höll på att ta slut redan när han var två år. Då gick han ner sig i en vattengrav. Madeleine minns händelsen med fasa. 
– Det var precis som scenen i filmen Den oändliga historien. Bara huvudet stack upp ur graven, där det var blålera och vatten. När vi hittade honom var han lugn, men försökte ta sig upp. Räddningstjänsten kom och försökte hjälpa till att få upp honom men det gick inte. De vågade inte gå ner för man sögs ner i gyttjan.
– En veterinär kom och min dåvarande sambo satt med honom hela tiden. Vi gjorde ett sista försök och fick till slut upp honom. Redan då kändes det som att vi hade fått en andra chans. Man får ett speciellt band till varandra när man kämpat om liv och död tillsammans.

Blev allergisk mot hästar
Några år senare fick Madeleine ett tråkigt besked. Hon hade blivit allergisk mot hästar efter att först ha insjuknat i en lunginflammation och fått astma. Hon kände att hon inte kunde ge Frank den motion han behövde och hon tog det tuffa beslutet att sälja honom. Som tur var så var köparen en nära vän.
– Vi kom överens om att antingen hon eller jag skulle ha hästen. Han skulle aldrig säljas vidare. Vi förstod att det är en enormt bra häst, men vi hade samma filosofi och såg inte honom som en tävlingsmaskin. Vi såg honom som Frank.
  
Köpte tillbaka honom
Madeleine slutade att rida och berättar att hon saknade kontakten med hästarna varje dag. 
– I januari i år bestämde den fina tjejen som jag hade sålt Frank till att de inte passade ihop, och jag fick köpa tillbaka honom.
Då hade Madeleine inte ridit kontinuerligt på över tre år. Hon bestämde sig för att få det att fungera, trots allergi.
– Jag vet att det inte är optimalt, men det ska funka på något sätt. Jag försöker sköta mig och ta mediciner och tvätta ansiktet efter att ha pussat hästar. Sedan får jag också jättebra hjälp av min mamma som rider honom, främst i dressyr, flera dagar i veckan.
  
Vann HM Drottningens pris
I februari började Madeleine och Frank att tävla igen. I helgen, under Stockholm Equestrian Games, tog de hem segern i 1,40-hoppningen och vann därmed HM Drottningens pris.
– Jag var först ut av två i omhoppningen, det passade mig bra. Då känner jag ingen press efter att den andra har ridit utan kan rida snabbt utan att "tävla" mot någon annan. Det kändes helt fantastiskt och var en härlig revansch, mot alla odds.
Detta var ekipagets tredje 1,40-start och nu blickar Madeleine mot nya utmaningar.
– Vi har båda bevisat vad vi kan. Jag hoppas att kunna tävla lite internationellt nästa år, men vi tar det väldigt lugnt. Det är en känslig häst, så länge han tycker att det är kul har han inga begränsningar. Sköter jag alla kort rätt finns det nog inte mycket som kan begränsa oss, säger Madeleine och fortsätter:
– Det är häftigt att ha en sådan häst. Han går lös på gräsmattan hemma och vi är verkligen bästa vänner. Att tävla är bara en bonus.

Frida Bank

redaktion@hippson.se