"Hästar i en hage, vad är det för märkvärdigt med det? Det kan man undra, ändå fick vi på Hästen i Skåne otroligt mycket uppmärksamhet när vi släppte ut fem unga varmblodsston på Brösarps backar. Nu var det inte vilka hästar som helst, utan mycket lovande ungston med topphärstamning för hoppning. Som släpptes i Skånes största naturreservat tillsammans med en grupp islandshästar.
  
Under sommaren har vi följt gruppen till fots, samt testat system för övervakning av deras välmående. Syftet har varit att långsiktigt mäta effekten av att låta unga hästar växa upp på stora och kuperade marker ur ett hållbarhetsperspektiv. Vi har mätt hur mycket och var de rör sig samt om de vilar, äter eller förflyttar sig. Det har varit intressant att kunna följa dem hemifrån via datorn och se vad de pysslar med flera mil bort.
  
Vi har konstaterat att de rör sig cirka 8 kilometer per dygn, det är lika mycket som hästar i vilt tillstånd. I en mycket liten referensstudie har vi tittat på hästar i en lösdrift på cirka två hektar samt på individer som står på box med egen hage på cirka en halv hektar vardera. Nu är jämförelsematerialet alldeles för litet för att kunna dra några säkra slutsatser, men det är ändå ganska talande.
Hästarna på Brösarps backar rör sig större delen av dygnet och kommer i genomsnitt upp i 8,2 kilometer per dygn, medan hästarna i lösdriften rör sig 3,5 kilometer om dygnet. De i box med mindre hage kommer inte upp i mer än 2 kilometer. Dock äter alla hästar i lika stor omfattning, trots att de inte gör av med lika mycket energi.
  
Betyder detta att vi kanske måste motionera en häst som står på box betydligt mer? För uppenbarligen sköter de inte själva den saken. Är det kanske därför vi ser hästar med lite för mycket trivselvikt? Vi vet alla hur viktigt det är att barn rör sig mycket, men hästarna är så värdefulla att vi inte "vågar" släppa dem i flock i stora hagar. Är vi så rädda om dem att vi hindrar dem från att växa upp till hållbara individer?
  
Många intressanta frågor väcks. Vi har i dag fler hästar än mjölkkor i Sverige och har outnyttjade marker som lämpar sig mycket väl för hästhållning. Kan vi rent av göra affär av det, erbjuda perfekta uppväxtförhållanden för unga hästar till uppfödare i länder som inte har samma möjligheter? Går det att skapa nya arbetstillfällen på landsbygden, se till att våra marker inte växer igen och göra oss ett namn som uppfödare av starka och sunda tävlingshästar med lång hållbarhet? Med dagens teknik kan en hästägare i Holland ha koll på sin häst i en hage i Värmland, i realtid. Hur spännande är inte det?
  
En annan intressant aspekt är hur lite man tittar på hästens förflutna vid köp. Den som köper en begagnad bil får enkelt information om service, mätarställning och tidigare ägare – medan den information vi begär när vi köper häst är tävlingsresultat. Hur mycket mer kan en häst vara värd som är uppfödd under optimala förhållanden?"

Redaktion Hippson

redaktion@hippson.se