Text: Ida Röök
Foto: Privat

Ina Liljedahl har ridit sedan hon var liten, dock med en lite längre paus medan hon utbildade sig till pilot och sedan bosatte sig i Stockholm. Det var när hon återvände till sin hemort Luleå som hon skaffade häst.
– Jag har alltid älskat hästar och har haft dem nära, men det blev en liten paus på ungefär tio år även om jag red sporadiskt även då, säger hon.
Ina har alltid varit en impulsiv person.
– Om jag bestämmer mig för att göra något så ska det helst hända på en gång. Som när jag åkte på ridresa till Portugal. Jag ville åka, bokade där det fanns lediga platser och upptäckte lusitanon på köpet, säger hon och skrattar.

Väldigt generöst
I dag har hon totalt fem lusitanos från Portugal, varav två är uppe i Luleå och tre unghästar är kvar därnere på tillväxt. Förutom hästarna har Ina också alltid haft ett stort intresse för att rita skisser på hus och annat.
– Jag minns när jag var liten, stängde in mig i badrummet och skissade på stall och hus och så där. Jag älskar att planera, titta på flöden och annat för att allt ska fungera optimalt. Dessutom är jag väldigt intresserad av inredning och design.
År 2017 kom så möjligheten att faktiskt förverkliga drömmen om en egen ridanläggning, detta när Inas svärfar Gunnar sa att han ville vara med och sponsra.
– Han hade pratat om det vid ett par tillfällen tidigare, men det var i februari som han sa att: ”Ina, Nu är det väl dags att vi tar tag i den där ridanläggningen?”. Det var väldigt generöst av honom så klart och jag var inte sen att haka på, haha, säger Ina och fortsätter:
– Han kände att han ville göra något för den tjejdominerade sporten och åter ge ett bidrag till sin hemby Alvik. Gunnar har tidigare ägt ett stort internationellt bolag där huvudkontoret placerades i byn. Och de har under åren varit aktiva sponsorer, bland annat har de byggt en fotbollsplan.

Markarbetet tog mycket tid, men anläggningen växer nu fram bit för bit.

Ina har ritat och skissat upp en lösning för ridanläggningen, som nu byggs i Alvik utanför Luleå.
– Det är jag som har gjort grunderna till hela planeringen, vilket har varit superkul men också en enorm utmaning. Jag har hämtat mycket inspiration från internet och verkligen försökt tänka till när det gäller alla detaljer. Men det är klart att det har varit ett gigantiskt projekt, i alla delar.
Anläggningen, som ska stå färdig för inflyttning den 1 juli, började byggas i augusti förra året. Två ridhus, ett stall, en lösdrift med eget stall, skrittmaskin, hagar, umgängesytor för tvåbenta och sadelkammare har skapats.
– Det som tog mest tid var att förbereda markerna, men nu är det så roligt att komma ut dit och se att det händer saker varje dag. En ny vägg, ett nytt golv, belysning och så vidare. Allt börjar få en så tydlig form. 

Smart lucka för gödselhantering och förvaring i ett, inne i boxarna.

Ina har varit mån om att hela anläggningen ska vara hästvänlig, men också funktionell för de som ska sköta allt.
– Vanliga ridanläggningar kan vara lite omständliga. Det är långa avstånd och mycket krångel för att fylla på vatten eller fodra, till exempel. Jag har försökt göra det så bra som möjligt, både för hästarnas och för människornas skull. 

Tar ibland mer energi än det ger
Ett exempel är att det i boxarna finns ett hål, när man mockar slängs bajset där och så går det vidare på band ut till gödselstacken. I boxarna finns även en utfodringsautomat.
– Den hjälper till med både kvälls- och morgonfodring. Kvällsfodringen med hö har vi tänkt ställa in till 21.30 och så får de morgonhöet 06.00 på morgonen. Sedan kommer personalen och fodrar med eventuellt kraftfoder. Lunchen får de ute och eftermiddagsfodret läggs in i boxen. 
På anläggningen kommer det att finnas plats för 22 hästar plus åtta på lösdriften.
– Alla platser är uthyrda och det är till och med kö just nu. Det här blir den första anläggningen i det här området som kan erbjuda helpension och så här många faciliteter på gården, jag tror att det finns ett behov. Jag kan ju bara tala för mig själv, men många gånger känns det som att det tar mer energi än vad det ger att hålla på med hästar. Vi vill förenkla allt så mycket det bara går, säger Ina och fortsätter:
– Jag hoppas att det här kan ge ringar på vattnet för ridsporten i de norra delarna av landet. Att fler vågar satsa även här.

Uppställningsplatser, matta på golvet och boxar på rad i stora stallet.

De som kommer att stå inackorderade på anläggningen är ett blandat gäng.
– Det är tävlingsryttare från olika discipliner, men också hobbyryttare. Jag tror att vi ska bli ett härligt gäng, det känns verkligen så.
Det kommer att kosta 5 400 kronor att ha hästen uppstallad i box och 3 900 kronor för den som har sin fyrbening på lösdrift. I lösdriften går hästarna tre, tre och två och till denna finns ”utestallet” som Ina kallar det. Det är ett eget litet stall med en isolerad, uppvärmd del med sadelkammare, spolspilta, förråd, tork och tvätt. Sedan är det åtta boxar i den oisolerade delen som även går att stänga av till ett karantänstall. Vilket så klart underlättar för alla på anläggningen, speciellt de tävlande ekipagen.
– Om man ser till övriga delar av landet tror jag att det är ganska billigt faktiskt. I priset ingår det mesta, bland annat full service i veckorna och tolv kilo hö. Sedan finns det massor av tjänster man kan köpa till. 
Coronakrisen har inte påverkat byggprocessen ännu och Ina ser fram emot att anläggningen snart är klar.
– Det är ju en dröm som går i uppfyllelse så klart. Att se det här växa fram utifrån mina idéer. Jag är verkligen tacksam för att jag fick möjligheten att göra detta.

Även vid lösdriften finns det boxar för uppstallning.

Ina och Gunnar står bakom den nya anläggningen.

Fotnot: Följ hur anläggningen växer fram via Instagram @gunnarang.