På senare år har det forskats en hel del kring PPID och EMS. Det har gjort att veterinärkåren har lärt sig mycket om sjukdomarna, Trine Madsen menar också att informationen i stor utsträckning har nått ut till hästägare.
– Hästägarna har blivit bättre på att upptäcka problem i tid och att anlita veterinär för provtagning. Jag tror mycket kan bero på att vi har ett ökat fokus på den åldrande hästen och hur vi ska ta hand om den, detta för att den ska få ett långt och välmående liv. PPID är väldigt relevant när man pratar om åldrande hästar, säger hon.
  

Trine Madsen är veterinär och har jobbat på hästsjukhus i Danmark, Norge och Sverige. Hon har vidareutbildat sig inom internmedicin på häst vid University of Liverpool, där hon har uppnått "RCVS Certificate in Advanced Veterinary Practice" och jobbar nu hos Distriktsveterinärerna.
  
Pituitary pars intermedia dysfunction (PPID)
PPID är en sjukdom där hästen utvecklar en förändring i hypofysen i hjärnan, som leder till förändrad hormonutsöndring.
– Förut kallades PPID för Cushings. Men i och med att sjukdomen Cushings syndrom hos människa och hund beter sig annorlunda än hos hästar kan det bli att man förväxlar dem. Därför är PPID en bättre benämning hos häst, säger Trine.
PPID är en åldersrelaterad sjukdom, uppskattningsvis är 20 procent av alla hästar över 15 år drabbade i större eller mindre utsträckning. Åkomman drabbar både ponnyer och hästar, oavsett ras eller kön.
– Det är en fortskridande sjukdom som kännetecknas av en rad olika symtom, men hästen behöver inte ha alla. Fång är det viktigaste och allvarligaste tecknet på PPID, ofta är det tyvärr först vid ett fångfall som sjukdomen upptäcks.

Förändrad hårrem är ett tecken på att hästen kan ha drabbats av PPID. 
  
Ekvint metabolt syndrom (EMS)
EMS är ett syndrom som involverar rubbningar i insulinregleringen (oftast insulinresistens) och som ger en kraftigt ökad risk att utveckla fång samt i de flesta fall övervikt. Det som händer i hästens kropp vid insulinresistens är att kroppens celler inte reagerar lika bra på insulin som de gör hos en frisk individ.
– Precis som för människor utsöndras insulin i blodet när hästen äter foder innehållande socker och stärkelse. Insulinet hjälper till så att sockret kan tas upp i cellerna, men har hästen EMS reagerar cellerna inte lika bra på insulin. Därför utsöndras ännu högre insulinnivåer för att sockret ska tas upp, säger Trine och fortsätter:
– Det finns forskning som visar att höga insulinnivåer är direkt kopplat till utveckling av fång. Och tyvärr är det ofta först när hästen har utvecklat fång som EMS upptäcks.

Till skillnad från PPID finns det en genetisk koppling för EMS, oftast ses sjukdomen hos traditionella ponnyraser och kallblod. Men även hästar av andra raser kan utveckla insulinresistens om de utfodras på ett felaktigt sätt.
– EMS går ofta att förebygga genom att motionera hästen och att hålla  den i normalvikt. Har man en häst av en ras som har ökad risk för att drabbas, då skulle jag rekommendera att välja ett foder med så lite socker och stärkelse som möjligt. Och att hellre fodra med ett fettrikt foder om grovfodret behöver kompletteras, säger Trine och fortsätter:
– Många hästar klarar sig fint på bra grovfoder kompletterat med mineraler och eventuellt proteintillskott.

Traditionella ponnyraser och kallblod löper större risk att drabbas av EMS. Foto: Adobe Stock
  
Test genom blodprov
PPID och EMS testas genom blodprov, Trines rekommendation är att ta prov för båda sjukdomarna vid misstanke.
– Provta för både PPID och EMS, i alla fall om det är en häst som är i medelåldern eller uppåt. Detta eftersom man inte vill missa det ena eller andra och eftersom det oftast inte, med säkerhet, går att se på hästen om den är drabbad av PPID eller EMS. Eller av både och, vilket också kan ses ibland, säger hon och fortsätter:
– Fång är väldigt smärtsamt för hästen och behandlingen är långvarig. Även om många hästar återgår till tidigare prestanda vid rätt behandling är det också många som kommer att drabbas av återkommande fång – och som till slut måste tas bort av djurskyddsskäl. Därför är provtagning viktigt.
Proverna kan tas både på klinik och hemma i stallet, men ofta är det bättre att ta proverna i hästens hemmiljö då stress kan påverka provresultatet. För att testa PPID mäts ett hormon vid namn adrenokortikotropt hormon (ACTH) i blodprovet.
– Provet kan tas året om, men är som mest känsligt på hösten. Har man därför ett negativt blodprov på våren kan det vara värt att testa igen kommande höst, berättar Trine.
När prov för EMS tas mäts i stället insulin- och glukoshalten i blodet.
– Det görs vanligen genom att hästen får glykossirap i munnen, sedan tas ett blodprov 60 till 90 minuter senare. Hur mycket glykos hästen får bestäms av veterinären utifrån djurets vikt.
  
Behöver behandlas
För PPID finns bra medicin som kan hålla sjukdomen i schack, samt minska risken för framtida fångfall avsevärt. Dock kan medicinen inte bota sjukdomen, därför är det livslång behandling som gäller. Medicineringen sker dagligen i form av en tablett och har tävlingskarens. Oftast fungerar medicinen väldigt bra och hästen brukar svara ganska fort på behandlingen.
– Symtomen släpper oftast efter hand och en häst som har varit lite låg till följd av sjukdomen kan bli piggare redan efter en till två veckors medicinering. Är pälsen påverkad tar det dock oftast några månader innan den har återhämtat sig, säger Trine och fortsätter:
– För det mesta räcker det med en låg nivå av medicinering, ett nytt blodprov tas efter någon månad för att justera in nivån efter hästens behov. Sedan rekommenderas det att prover tas två gånger om året och då en gång under hösten.
För EMS finns det ingen medicinering, i stället är det A och O med en kontrollerad foderstat. Hästen behöver en korrekt uträknad foderstat utifrån analyserat grovfoder, där nivåerna av socker och stärkelse är låga. Regelbunden motion är också avgörande för den i övrigt friska hästen.
– Är hästen överviktig är det viktigt att viktnedgången sker gradvis, annars kan hästen i värsta fall drabbas av andra sjukdomar. Här behövs en plan som läggs upp, med professionell hjälp från veterinär eller kunnig foderrådgivare.

Röntgenbild av fånghov. Foto: Wikimedia Commons
  
Grästillgång för fångkänsliga hästar
Eftersom både PPID och EMS har starka kopplingar till fång bör även hästens tillgång till gräs övervägas. Detta eftersom det kan vara svårt att kontrollera vad den får i sig, bland annat på grund av att mängden av de naturliga sockerarterna i gräset varierar över dygnet.
– Det bästa kan vara att undvika bete helt, speciellt om man har en häst som har drabbats av fång tidigare. Framför allt en häst med insulinresistens skulle jag vara otroligt försiktig med, säger Trine.
Förutom gräsets varierande sockerhalt finns det dessutom studier som visar att en hungrig ponny som släpps på bete kan äta nästan lika mycket gräs på tre timmar som under ett dygn.
– Det är viktigt att tänka på om man vill släppa sin häst några begränsade timmar på gräs. Se då till att den är mätt på sitt grovfoder innan den släpps i gräshagen och använd eventuellt betesreducerare.

Fotnot: Har du frågor eller funderingar kring PPID, EMS och fång? Då kan du enligt Trine Madsen kontakta din närmaste distriktsveterinär eller mejla henne direkt på: trine.madsen@dv.sjv.se