Text & foto: Åsa Pernes
  
Ingen betvivlar vinsten med att det tar längre tid för matglada hästar att äta upp sitt foder. Däremot ifrågasätts att näten ibland sätts upp på ett sådant sätt i boxen att hästarna äter i en ”onaturlig” ställning. Kan det orsaka spänningar hos vissa individer?
Charlotta Lindgren är diplomerad equiterapeut med kiropraktisk inriktning, samt akupunktör. Hon såg plötsligt att många hästar som kom till henne hade snarlika symtom, och att de återkom med samma problem efter cirka tre veckor.
– Det var helt orealistiskt, varför återkom problemen så snabbt? Jag var fundersam. Hästarna hade varit jättefina i en till två veckor och sedan var spänningarna tillbaka, säger Charlotta.
  
Du började fundera över om det fanns ett samband mellan de upphängda slowfeeding-näten och hästarnas nackproblem. Varför?
– Det började väl för cirka ett år sedan, jag hade för många hästar med återkommande spänningar i nacken. Efter att de hade fått kiropraktisk behandling fungerade de jättefint i cirka två veckor, sedan återkom de med samma problem igen. Det ska de inte göra.
– Då började jag fundera lite på vad det kunde vara, varför återkom problemet? I samband med detta hade jag en hästägare som frågade mig vad jag trodde om slowfeeding. Hon var hos mig eftersom hennes häst hade blivit ”tygelhalt” och hade spänningar i nackrosetten.
– Jag började fråga mina kunder som hade hästar med sådana här problem om de hade småmaskiga nät upphängda i boxen hos sin häst. Alla hästägarna fick prova att ta bort näten, i och med det försvann hästarnas symtom.
– Det var bara det vi ändrade på, inget annat. Så efter sex månaders ”efterforskning” tyckte jag att jag hade hittat en gemensam nämnare och lade ut ett inlägg på Facebook, som många har läst och som har debatterats en hel del. Många hästägare hörde av sig direkt till mig och kände igen det jag beskrev.
  
Hur vanligt är det här, enligt dig?
– Man kan väl säga att jag och min kollega Lena Rosqvist, som även hon arbetar som diplomerad equiterapeut med kiropraktisk inriktning och som akupunktör, har gjort ”början till en studie”. Det handlar om ett 50-tal hästar vi har sett, där den gemensamma nämnaren är upphängda slowfeeding-nät.
– Det handlar oftast om hästar som stressar när de äter. De river och sliter, plockar och drar hela tiden med maten i nätet. Hos lugna hästarna som står och småäter lite, och tar en tugga då och då, där har vi inte upplevt samma påverkan alls.
  
Så du har inte märkt det här hos alla hästar med nät?
– Jag upplever att det främst handlar om "stressade" hästar.
  
Vilka symtom eller problem har ni har sett?
– Det handlar om hästar som har problem i nackområdet, kotorna C1 och C2, de kan vara ömma bakom öronen eller svullna. Man kan beskriva det som ett motstånd i nacken, hästarna har varit ovilliga att böja sig, de har kanske uppvisat tygelhälta. Det kan handla om spänningar i halsmuskulaturen ner mot bogen, brachiocephalicus-muskeln. En del hästar har plötsligt blivit svåra att tränsa, deras ägare har köpt nya ergonomiska träns och har bytt bett, men det har inte hjälpt.
– De här hästarna jag pratar om har kommit till mig efter att ha varit hos en veterinär, det är viktigt att säga. Hästarna är utredda ”från svans till tand” och man har inte hittat några veterinära, medicinska fynd på dem.
– Vi har även haft hästägare som kommit till oss för att hästen har haft ont i ryggen framför sadelläget, och ibland har det även varit ländryggsproblem. Nu funderar vi lite på om även det här kan höra ihop med de högt upphängda näten. Kan det finnas ett samband med ryggproblem också?
  
Har du pratat med kollegor om det här eventuella sambandet?
– Jag har lagt ut hypotesen till mina kollegor i Svenska Equiterapeutförbundet, samt till veterinärerna på Husaby Hästklinik.
  
Spelar det någon roll om det är stora eller små maskor i hönäten? 
– Nej, inte vad jag vet. Vissa har även sådana här nät ute i hagen och jag förstår verkligen att en del måste ha dem. Alla hästar kan inte äta obegränsat med mat, har man ”tjockisar” måste man begränsa matmängden och förlänga ättiden.
– Mitt råd är att man blandar halm och hö och lägger ut på marken eller i boxen, hästar ska äta från marken. Jag tror att deras muskler blir stressade när de står och smådrar hela tiden i mat som är på ”fel” höjd.
– En annan sak jag funderar över är hur hästarnas munhåla och tandstatus påverkas. Vad händer med tänderna och käkleden när hästarna står och sliter och drar efter maten i näten? 
Charlotta tystnar en stund, sedan säger hon att hon vill få folk att tänka till. Vi måste våga diskutera det här, och fundera över om slowfeeding-trenden enbart är bra.
  

För tidigt att dra slutsatser
  
Jag lovar Charlotta Lindgren att ”bolla vidare” den sista frågan om påverkan på tänderna till Torbjörn Lundström, som arbetar på Djurtandvårdskliniken i Söderköping. Torbjörn är legitimerad tandläkare både på human- och på hästsidan.
  
Jag ringer upp Torbjörn och ställer Charlotta Lindgrens fråga. Innan han besvarar den poängterar han att det här med slowfeeding-nät är nytt. Produkterna har inte funnits så länge på marknaden, det gör att man ännu inte kan dra några långtgående slutsatser av vad vi ser. 
  
Har ni på kliniken upplevt något samband mellan skador på hästars tänder och användningen av nät?
– Visst har vi sett det på några få individer. Vi har sett en del överslitningsskador på framtänderna, men har hittills inte sett någon häst som har fått allvarligt tandlidande av det.
– Tanken med näten är förstås att sprida ut hästarnas tuggning över tid, men blir hästen frustrerad och stressad över att inte kunna äta på ett normalt sätt blir det inte bra. Om hästen blir frustrerad kan det leda till ökad spänning och ändrat tuggbeteende, som på vissa individer kan orsaka spänningsrelaterade problem. Precis som vi människor också kan få. Så slowfeeding kanske inte är rätt modell för just den hästen. 
Torbjörn Lundström avslutar vårt samtal med att konstatera att användningen av de här näten än så länge är begränsad. Han säger också att han håller med Charlotta Lindgren om att det finns anledning att vara observant, och inte ta för givet att allt enbart är positivt med slowfeeding-nät.
  

Kvalitetsskillnad på näten
  
Vi har bett Ove Lind, som tillsammans med sin hustru driver företaget Slowfeeding DNAS AB, om en kommentar till det samband Charlotta Lindgren och hennes kollega Lena Rosqvist tycker sig se.
  
Ove skriver i sitt svar att hans företag ansvarar för en mindre volym av de slowfeeding-nät som säljs på marknaden i dag. Han konstaterar att det finns många så kallade ”look alike”-kopior och att dessa använder sig av mycket billigare material, med helt andra egenskaper jämfört med deras originalnät.
Att ett mindre antal hästar rycker och sliter i slowfeeding-näten är ett beklagligt, helt onaturligt och som tur är väldigt ovanligt beteende, skriver Ove Lind. Han menar att beteendet sannolikt beror på att dessa hästar tidigare har levt under förhållanden som har skapat en stor, ätrelaterad stress och att det trista är att dessa hästar egentligen är de som har det absolut största behovet av slowfeeding.
  
Tillvänjning ska ske successivt
När det gäller skador i hästarnas munregion konstaterar Ove att hårda, sträva och/eller knutna nät kan åstadkomma olika former av munskador. Han säger sig känna till ett fall av munskada, där handlade det om ett nät som varit felaktigt uppspänt. ”Alla våra slowfeeding-lösningar och rekommendationer bygger på att näten ska vara lättrörliga”, skriver han.
Avslutningsvis menar Ove Lind att de alltid rekommenderar sina kunder att långsamt vänja in hästarna och att aldrig tvinga dem att äta ur slowfeeding-nät. Inskolning ska ske successivt, Ove poängterar att hans företag har inskolningsrekommendationer till näten som det är viktigt att man följer.