Text: Cajsa Ekström Arman
Foto: Adobe Stock 

Vad är ”lagom” hull?
Linda Kjellberg, som bland annat undervisar i Hästkunskap på riksanläggningen Strömsholm, berättar att privatägda ridhästar tenderar att bli mer och mer överviktiga.  
– Studier i England visar på att över hälften av de privatägda hästarna är i överhull eller till och med feta. Vi ska så klart inte ha magra hästar men när man pratar om hästvälfärd pratar vi mycket om att hästarna ska vara i lagom hull. Men vad är då ”lagom” hull? frågar Linda och fortsätter;
– Feta hästar kan få problem med EMS vilket kan leda till insulinresistens och fång. Sen tillkommer andra mer praktiska problem som skav av sadelgjorden och ökad belastning på hästarnas leder. Allt för magra hästar visar på att deras näringsbehov inte tillgodosetts vilket inte heller är bra. För en bra hästvälfärd är det viktigt att man håller sig i mitten av skalan och inte i ytterkanterna, säger Linda.

Olika faktorer att ta hänsyn till
Men hur ska man då tänka gällande utfodring och hullbedömning. Linda menar att det är flera olika faktorer man måste ta hänsyn till för att hålla hästen i ett normalt hull.
– De gemensamma för alla hästar är att de ska fodras med ett analyserat grovfoder anpassat för den hästens individuella näringsbehov. Den unga hästen och avelsstoet behöver ett grovfoder med högt proteininnehåll medan den högpresterande galoppören behöver ett grovfoder med både högt protein-, och energiinnehåll. Det stora mellanskiktet med vanliga ridhästar behöver oftast inte ett lika protein- eller energirikt grovfoder. Är grovfodret för energirikt är risken hög att den vanliga ridhästen blir för tjock av bara grovfodret, säger Linda.
Andra aspekter som kan påverka hästens hull är status på hästens tänder samt parasiter. Även smärta har visat sig påverka hästens förmåga att ta upp näringen i fodret.
– Hullbedömning handlar om att se till helheten. Att ha ett analyserat grovfoder är viktigt men man måste också känna och se på hästen. En annan viktig aspekt är hur hästen är uppstallad. Går den i grupp på en lösdrift eller bor den i stall och går i en egen hage på dagen? Grupphästhållning har många positiva fördelar men vi måste även där tillgodose hästens individuella näringsbehov, förklarar Linda.

Olika former av utfodring
Vid grupphästhållning kan utfodring ske på olika sätt. Antingen har hästarna fri tillgång på hö, begränsad tillgång eller individuell tillgång via grovfoderstationer. Vid fri tillgång är det viktigt att man har en grupp av hästar som har samma näringsbehov. Det är även väsentligt att man hittar ett grovfoder som innehåller rätt nivå av protein och energi för just den flocken. Vid begränsad tillgång, då man exempelvis fodrar flocken vid ett antal olika tillfällen under dygnet, är det viktigt att man har koll så alla hästar får äta. Det beror både på rangordningen i flocken samt hästarnas olika äthastigheter.
– Hästar äter olika snabbt. Brittiska studier har visat att ättiden för ett kilo hö kan variera mellan 29 till 70 minuter och då är det friska hästar som inte har några problem med tänder eller liknande som man studerat. En del hästar äter helt enkelt snabbare än andra. Har flocken begränsad tillgång är det också viktigt att de har något annat att äta på, såsom halm av god kvalité, för att tillgodose deras tuggbehov, säger Linda.

Fri eller begränsad tillgång på grovfoder. 

En annan utfodringslösning är individuella foderstationer där man kan ställa in hur mycket varje häst ska äta. Här är det dock viktigt att först ta reda på just hästens äthastighet för att kunna säkerställa att hästen får i sig tillräckligt med grovfoder.
– Grovfoderstationerna går på tid och inte kilo. Därför bör man först ta tid, gärna vid flera tillfällen, på hur lång tid det tar för hästen att äta ett kilo grovfoder. När man har en genomsnittlig tid kan man sedan ställa in stationen på rätt tid för att säkerställa att just den hästen äter tillräckligt med grovfoder. När vi gjorde detta på Strömsholm var den några hästar som åt upp ett kilo grovfoder på 15 minuter medan andra tog hela 33 minuter på sig. Så den tiden kan variera kraftigt, förtydligar Linda.
Har man begränsad tillgång eller utfodring via foderstation är det viktigt att hästen erbjuds exempelvis halm för att tillgodose sitt tuggbehov. Hästarna vill äta och tugga mellan 14 och 18 timmar per dygn.

Känn på din häst
Även om man är duktig på att analysera och räkna ut anpassade foderstater är det viktigt att man också tittar på sin häst. Linda rekommenderar att göra en hullbedömning av sin häst en gång i veckan.
– En hullbedömning är ingen exteriörbedömning men exteriören kan påverka hullbedömningen. En del hästar har en bredare bröstkorg vilket på håll kan göra att de ser mer runda ut än vad de egentligen är när man känner på dem. Även en häst med mycket päls som inte är klippt kan se mer rund ut än vad den är när man går fram och känner på den, säger Linda.
Vid en hullbedömning finns de lite olika punkter på hästen man ska titta på.
– Börja med att känna över hästens revben. Man ska med ett lättare tryck kunna känna hästens revben. En annan del av hästens kropp där det lätt bildas fettdepåer är bak vid svansen samt längst med ryggen. Bildas det en ränna vid ryggraden betyder det att hästen är fet och då behöver man göra något åt det, säger Linda.

Viktband är ett bra hjälpmedel för att hålla koll på hästens hull.

Det är också viktigt att ta hänsyn till hästens aktivitetsnivå. Linda menar att det är fullt normalt för en slank och vältränad sporthäst att lägga på sig i hull under de lugnare viloperioderna.
– Hästarnas hull ska variera utifrån säsong och aktivitetsnivå men det är viktigt att man håller koll på hullet. Ta gärna hjälp av en stallkompis och titta på varandras hästar. Det är lätt att man blir hemmablind.