Text och foto: Ida Röök

Kontrollerna har blivit fler och reglerna kring hur vi tävlar våra hästar har blivit strängare.
I nummer 2 av kunskapsmagasinet Hippson berättar flera personer om begreppet och vad det faktiskt innebär. Dopning, smittskydd och utrustning är några av delarna som innefattas.
Här på nätet ger ridsportprofilen Anna Hassö sin bild kring hur vi ska tänka om att hålla hästen i tävlingsmässigt skick.
– För mig handlar det till största delen om att hästen ska vara tränad för uppgiften. Och det är inte alltid något som syns på utsidan, det är alltså inte bara ytan som räknas.

Ryttarens ansvar
Hon menar att hästen ska vara tränad för nivån du startar på, plus att det är viktigt att den klarar av miljön på tävlingsplatsen. Vid flera tillfällen har hon sett ryttare som inte kan hantera sin häst, vilket skapar farliga situationer.
– Det finns de som inte ens kan rida sin häst från parkeringen till framridningen, kan man inte rida sin häst från A till B på en tävlingsplats eller behöver bli ledd av en person på marken har man inte där att göra. Jag menar att ett sådant ekipage inte är i tävlingsmässigt skick. Och det är ryttarens ansvar att se till att träna på olika platser för att vänja hästen vid ljud och annat som den inte är van vid. Sedan finns det så klart undantag, så som orutinerade ponnyryttare eller ryttare på hingstar.
Anna tror att hästarna som inte klarar av miljön på en tävlingsplats faktiskt inte är redo mentalt för att vara där alls.
– De är kanske inte ordentligt rastade och i kombination med en stressad eller nervös ryttare kan detta leda till farliga situationer.

Väntar ut karensen
De senaste åren har det blivit allt vanligare att mindre rutinerade ryttare rider på så kallade läromästare.
– Hästen har kanske gått 1,40 stadigt med tidigare ryttare. Men det är inte detsamma som att den nya ryttaren ska gå in i 1,40 direkt. Det verkar en del ha lite svårt att förstå. Du ska rida på den nivån som du och hästen tillsammans är redo för, där har tränarna en stor roll att påverka sina elever. Ekipaget måste vara startklart, annars är man inte i tävlingsmässigt skick.
En annan del i begreppet innefattar det här med dopning och behandling av hästar. Annas uppfattning är att det finns de som behandlar hästarna, väntar ut karenstiden och sedan startar igen direkt.
– Jag är så klart inte emot all typ av behandling av hästar. Men när man sätter den här ”rundsmörjningen” i system är man helt fel ute. Jag har hört barn säga till sin mamma att ”det är som att byta olja på bilen”. Var är vi på väg då om den nya generationen har den uppfattningen?

Inte lika självklart
Anna tycker att karenstid och rehabilitering är två olika saker.
– Bara för att man har kommit bortom karenstiden för den behandling man gjort betyder inte det alltid att hästen är startklar. Och är så fallet är den inte i tävlingsmässigt skick.
Att kontrollerna och reglerna har blivit fler menar Anna beror på att insynen i sporten har blivit större, samt att sporten ifrågasätts alltmer utifrån.
– Kontroller är bra men i min värld borde de inte behövas utan med sunt förnuft borde man komma längre. Samtidigt kan det vara så att det går till överdrift med alla kontroller och regler. Att överdomare blir för nitiska och att ryttare känner att de snart inte kan göra något alls utan att göra fel. Därför är det viktigt att vi har överdomare med en stor kunskap och skicklighet.
Anna minns tillbaka till när hon själv började rida.
– Då var det mer uppstyrt och inte lika självklart att alla faktiskt hade rätt att tävla. Du skulle befästa en nivå innan du fick gå vidare till nästa. Det är ju också en typ av hästvälfärd när man ser till att ryttaren har kunskapen som krävs för att kliva upp ett snäpp. I dag är det mycket snack om kval, har du ridit två 1,30 felfritt ska du genast gå upp till nästa nivå. Men ska det verkligen vara så? Är du verkligen befäst på nivån under innan du tar dig upp till nästa bara för att du på pappret har kvalat?

Prenumerera – få vårnumret på köpet!
 
Är du inte redan prenumerant på kunskapsmagasinet Hippson kan du just nu teckna en helårsprenumeration och få nummer 2, inklusive temaartikeln om ”tävlingsmässigt skick”, på köpet. Denna tidning skickas omgående och din prenumeration startar sedan med Hippson nummer 3 2019 (i juni).
 
För endast 495 kronor får du alltså hela sju nummer av kunskapsmagasinet Hippson, värde 693 kronor. Givetvis ingår även tillgång till det digitala arkivet med tidigare utgåvor i prenumerationen.
  
Teckna prenumeration – få nummer 2 direkt
Köp enbart senaste numret (fraktfritt)
Läs nummer 2 i det digitala arkivet

Ida Röök

redaktion@hippson.se