Text: Jennie Börs
Foto: Privat
  
På HVB-hemmet Egehem i Västervik bor flickor med psykosocial problematik i åldrarna 13 till 22 år. Verksamheten erbjuder ett helhetskoncept med flera terapeutiska behandlingar, där den hästunderstödda terapin är en av delarna.
– Alla boende väljer själva om de vill delta i den hästunderstödda terapin, men de allra flesta tackar ja. Sedan har vi specialister inom flera olika områden och alla insatser är av vikt, tillsammans skapar vi helheten, säger Louice Ottosson som är ridterapeut hos Egehem.
Verksamheten har en anläggning utanför Västervik med 14 boxplatser, ridhus, paddock och stallkafé. All hästunderstödd terapi sker i anslutning till den egna anläggningen.
– Hästen behöver inte alltid användas aktivt i terapin, men den finns med ändå eftersom mötena sker i stallet, i ridhuset eller i anslutning till stallet.
  
Ridlärare i botten
Louice har jobbat tio år hos Egehem. Hon är uppvuxen med hästar, men det var när hon gick på hästgymnasium hon började tänka att hon ville jobba med hästarna på heltid. På den vägen hamnade hon på hippologutbildningen.
– Samtidigt fick jag också upp ögonen för människor och under Hippologen blev det än mer befäst för mig att kombinationen hästar och människor är något gynnsamt.
En tid efter Hippologen jobbade Louice extra både som ridlärare och på ett HVB-hem som hade hästar. Tids nog stod hon med två jobberbjudanden, ett som ridskolechef och ett annat som behandlare på HVB-hemmet.
– Jag blev kvar på HVB-hemmet, som var ett annat än det jag jobbar på i dag. Det var så intressant att se vad hästarna och mötena gjorde för de flickor jag jobbade med då.
Louice var sedan en av de första att läsa till ridterapeut genom utbildningen vid Mittuniversitetet och Wången. Därefter har hon studerat vidare inom bland annat ledarskap, pedagogik och centrerad ridning för att bredda sina kunskaper ytterligare. I dag går hon en grundutbildning, steg ett, i psykoterapi vid sidan av sitt arbete hos Egehem.
  
Sänka tyngdpunkten
I sitt arbete som ridterapeut lägger Louice stor vikt vid kroppskännedom och andning, för att flickorna ska sänka sin tyngdpunkt. Något hon tror är nyttigt att kunna vid fler tillfällen än på hästryggen.
– Min teori är att om man kan hitta sin tyngdpunkt till häst skapar det en känsla av balans som kan användas även i flickans vardag. Som exempelvis vid ett ångestpåslag. Genom att flickan har lärt sig att sänka sin tyngdpunkt med hjälp av andningen i ridterapin kan den strategin användas även vid andra tillfällen, säger hon och fortsätter:
– Enligt mig är kunskapen att kunna sänka tyngdpunkten hemligheten bakom allt.
  
Hästen som redskap
Louice förklarar också att hon med hjälp av hästen som redskap kan komma flickan närmare i samtalet.
– Flickorna kan vara avstängda i sin kropp, ha svårt att ta ögonkontakt eller att svara på frågor om dessa ställs fel. Hästarna blir därför ett sätt att mötas och kommunicera om det svåra man kanske inte har pratat om innan, säger hon och fortsätter:
– I den hästunderstödda terapin kan jag läsa av flickans kroppsspråk på ett annat sätt. Då kan jag prata utifrån vad jag ser på hästen. Det ger ett mer öppet samtal än om vi hade suttit mitt emot varandra i ett terapirum.
Genom sin ridlärarutbildning har Louice lärt sig mycket om hästens biologi och fysik, något hon med fördel använder sig av under terapisamtalen.
– Vi kan prata om hästens naturliga beteende och tolka dess reaktioner, men jag kan till exempel också prata utifrån hästens näringsbehov med en flicka som har ätstörningar.
  
Anpassning efter individ
Terapitillfällena i stallet sker oftast enskilt. I den hästunderstödda terapin anpassas behovet efter varje flicka, både var gäller hästar och utrustning.
– När jag väljer häst tänker jag utifrån hästens och flickans personlighet, men även flickans dagsform och vad som är målet med terapin. Vår sadelkammare är full av möjligheter, vi försöker hitta individuella lösningar för varje flicka. All utrustning fungerar inte för alla och för vissa passar det kanske bättre att rida barbacka.
Den hästunderstödda terapin handlar inte i första hand om att lära sig rida. Louice berättar däremot att en del flickor även vill utvecklas vidare i sin ridning.
– Terapin handlar mer om att flickorna ska förstå hur kropp och sinne hänger ihop. Sedan har vi flickor som väljer att rida på ridskola också. Jag har även haft en flicka som ville ta hästskötarexamen, då stöttade och hjälpte vi givetvis henne med det. Och hon klarade sin examen.