Text: Annelie Eriksson
Foto: Privat

På gården norr om Stockholm, där Lotta bott i tio år, finns det totalt tolv hästar, allt från shetlandsponnyer till större kallblod. Vanligtvis har de fantastiska beten på sommarhalvåret, men i år blev det magert och torrt. 
– Efter mycket tänk fram och tillbaka för ägaren av gården fick hon kontakt med en svensk man som vidarebefordrade oss till en kontakt i Litauen som levererade 36 balar som såg fina ut och var väl inplastade, berättar Lotta. 
Av en närliggande bonde kunde de även få tag i hö, som de började att fodra med. Detta för att de balarna inte var inplastade och behövde användas innan vintern. 
– Den sista oktober kördes den första balen från Litauen upp till stallet. När vi öppnade den fick vi en chock. 
Lotta beskriver balen som ett kålhuvud, att man kunde skala av lager efter lager med jordkockor som låg inblandade. 
– En del jordkockor krävde tvåhandsfattning och den lilla skörd som låg i balen var uppdragen med rotsystem och allt, säger hon. 

Hösten på ingång utan foder
De beslutade sig för att hämta upp ännu en bal, men även den var av samma kvalitet. 
– Då insåg vi att detta var inte vad vi hade tänkt. Vi gick ner till balarna för att se om några gick att använda. Men när vi öppnat alla kunde vi se mer jord, mögel och även någon grön typ av sörja. 
Där stod de med 36 balar, varav ingen var möjlig att fodra med, och drygt 80 000 kronor utbetalt inklusive transport. 
– Vi fick panik. Men ägaren beslutade sig för att ta vara på den sista gnutta av efterskörd på hennes egna ängar som hon hade sparat. Det blev 18 balar och med ytterligare några höbalar har vi räknat ut att vi med målfoto klarar oss april ut. 

Väger fodret till alla hästar
Den svenska mellanhanden har under hösten fått in rapporter om dåligt hö, och har lämnat ut kontaktuppgifter till bonden i Litauen. Dit har de skickat brev, men inte fått något svar. 
– Jag tror aldrig vi kommer höra något ifrån honom. Visst, det är många som har importerat hö i år och det har gått jättebra, men vi är ganska många som gått på pumpen, ganska hårt. 
Lotta har, i en fin gest att hjälpa till, betalat in sex månaders stallhyra i förskott till gårdsägaren, men nu hjälps även alla åt i stallet. 
– Vi har parat ihop hästarna i hagen så att de äter någorlunda lika mycket mat. Vi väger allt just nu, det är inte ett gram över den uträknade foderstaten. 
Lotta understryker att trots den tuffa sommaren och sedan den hårda smällen för gården med den oanvändbara importen av foder, så är det viktigt att sätta hästarna först. 
– Det har blivit mer eftertänksamt med foder, men även om man är mer noggrann och ansvaret ligger hos oss så sätter vi alltid sätter god djurhållning först. 

Annelie Eriksson

redaktion@hippson.se