Text: Anki Yngve
Foto: Privat
 
Hon jobbade med kommunikation och var marknadschef för ett it-företag, men gick vårvintern 2017 i ”starta eget”-tankar. Dessa tankar fick Jenny Stråhle att rikta blicken mot ridsporten, som hon hade haft ett långt uppehåll ifrån.
– Jag är hästtjej sedan barnsben och har haft egen häst i långa perioder. Men nu hade det gått nio år utan att jag hade ridit alls, berättar hon.
Jenny blev nyfiken på vad som hade hänt på teknikområdet inom ridsporten under hennes bortavaro, lite förvånat kunde hon konstatera att det faktiskt inte var så mycket. Hon listade vilka utmaningar hon själv hade stött på som hästägare och mindes tydligt sitt tränardilemma.
– Jag bodde och hade hästen uppstallad i Stockholm och hade min tränare i Skåne. Det blev kanske en kurs en gång i månaden, men över lag var det svårt att få ihop vardagspusslet med träningar, säger hon.
Funderingarna på hur teknik kunde avhjälpa problemet landade snart i ”streaming”, alltså att strömma video och ljud över nätet. Och idén till Ridesum var född.
  
Finns ett stort behov
Det första Jenny gjorde var en rejäl research-vända, vad fanns redan inom digital träning?
– Flera har haft tankar om streaming tidigare, de hade påbörjat projekt men har inte satsat på allvar. Det bestämde jag mig för att göra, förklarar hon.
Jenny genomförde en marknadsundersökning med 350 ryttare och frågade bland annat om de skulle vilja träna för tränare oftare än i dag, hela 86 procent svarade ja.
– Skäl som angavs för att man inte gjorde detta var tidsbrist, att det är dyrt, långa avstånd och krånglig logistik. Det blev otroligt tydligt att det här är ett problem och att det finns ett rejält marknadsbehov, säger hon.
Ganska snart förstod dock Jenny att projektet var för stort för att driva ensam.
– En milstolpe var när jag insåg att jag behövde hitta en duktig medgrundare. Jag skrev en artikel på Linkedin om begreppet ”horsetech” och Karin triggades av den. Hon tog kontakt, så vi fann varandra via internet kan man säga.
  
Sa upp sig från chefsjobbet
Nuvarande affärskollegan Karin Lindell är uppvuxen på landet och har ridit på olika ridskolor eller varit medryttare sedan hon var fem–sex år gammal.
– Även jag hade haft ett ridavbrott när vi fick kontakt, på grund av barnafödande och en hektisk karriär, berättar hon.
Senast kommer Karin från en tjänst som kommunikationschef inom telekombranschen.
– Jennys artikel sådde ett frö, jag kände att något saknades i hjärtat och i själen, det var ridningen och hästarna. Så när hon skrev om horsetech föll allt på plats, vilken perfekt kombination!
Karin kontaktade Jenny, de träffades flera gånger och pratade om hur det skulle vara att ”bygga bolag”. Idéen om hur Ridesum skulle fungera tog dessutom mer och mer form.
– Till sist sa Jenny rakt ut att ”Ska du inte vara med?”. Så jag sa jag upp mig och kastade mig ut på heltid med Ridesum i februari i år. Jag tänkte att ”ska jag gå in i detta så ska jag göra det med hull och hår”.
  
Letar ytterligare finansiering
I juni 2017 sa även Jenny upp sig från sitt arbete för att kunna ägna all sin tid åt Ridesum.
– Det är viktigt med stöttning hemifrån om man ska göra något sådant här, min man tycker att det är minst lika roligt som jag. Karins man också, konstaterar hon.
Att försöka utveckla produkten på fritiden var inget alternativ.
– Många startups orkar inte, de lägger inte sitt fulla engagemang. Men visst, vi går utan lön så här i början. Starten är finansierad med hjälp av Almi innovationslån och ett mindre privat kapital. Vi är dock ute och träffar möjliga finansiärer, företaget behöver få in pengar för att växa, säger Jenny och fortsätter:
– Vi trollar med knäna. Men det är otroligt lärorikt, jag tror aldrig att jag har lärt mig så mycket som under det här projektet. Och det är en härlig känsla att jobba med något som ligger så nära hjärtat.
Karin fyller i:
– När man som vi har varit i olika ledande positioner i företag är det faktiskt väldigt roligt att själv få kavla upp ärmarna!
  
Med eller utan medhjälpare
Den produkt kollegorna släpper i höst är alltså en app för kommunikation mellan ryttare och tränare. Karin berättar att det finns två alternativ.
1. Ryttaren har på sig sin smartphone och ett headset, och rider medan exempelvis en kompis eller en förälder håller i ytterligare en smartphone och filmar. Tränaren kan sedan sitta varsomhelst och studera ekipaget, bara han eller hon har uppkoppling. Kommunicerar gör de via sina respektive mikrofoner och lurar.
2. Ryttaren har ingen med sig, i stället är hans eller hennes smartphone uppställd på exempelvis ett stativ vid kortsidan av ridbanan. Med hjälp av trådlösa hörlurar med lång räckvidd kommunicerar sedan ryttaren med sin tränare.
– Utmaningen då är att bilden inte följer ekipaget på samma sätt. Men det har faktiskt funkat väldigt bra under de pilotträningar vi har genomfört, säger Karin.
  
Billig och enkel lösning
Det finns lösningar på marknaden med avancerade robotkameror, som monteras i exempelvis ridhuset och som följer ekipaget.
– Men då är själva hårdvaran väldigt dyr, vi vill att alla ska kunna träna så här med prylar man ändå har hemma. Alltså mobiltelefon, headset och en laptop hos tränaren, säger Jenny.
Hon nämner att en robotkamera dessutom är krånglig att ta med sig, exempelvis om man vill ha tränarens hjälp på framridningen till en tävling.
– De smarta telefonerna och internetuppkopplingen blir bättre och bättre. Så upplevelsen av vår tjänst kommer bara att förbättras i takt med teknikutvecklingen.
Planen är att en betaversion av appen ska lanseras i september eller oktober, Ridesum är med andra ord inne i en intensiv utvecklingsfas. Varken Jenny eller Karin programmerar själva, men de samarbetar med skickliga utvecklare och designers i Ukraina.
– De utvecklar åt många startups, men även åt stora företag som exempelvis Volvo, berättar Jenny.
Betaversionen kommer att vara en gratis-app.
– Det är sättet att få in värdefull feedback, vi vill jobba nära användarna. Nästa år kommer en premiumversion med utökade tjänster, där tänker vi oss någon form av prenumerationsmodell.
 
Basen är en tränar- och expertbank
Huvudsyftet med appen är att hjälpa både ryttare och tränare med ”livspusslet”. Båda parter vill nästan alltid ses oftare – men tidsbrist, kostnader, avstånd och logistik sätter käppar i hjulet.
– Det här handlar inte om att vi vill ersätta det fysiska mötet, men vi vill möjliggöra att man kan träna oftare, säger Jenny.
Ridesum vill också bidra till mer välmående hästar, människor och miljö genom smartare träning till alla. Jenny påpekar att tjänsten kan kapa en hel del resor, vilket skulle innebära en stor miljövinning. För som vi alla vet körs mängder med hästar till tränare varje vecka, i transporter bakom stora suv:ar…
En nyckelfunktion i appen kommer att vara dess tränar- och expertbank, där du som ryttare ska kunna hitta nya tränare att rida för eller inspireras av. Alternativt titta på kunskapsklipp och ta del av filmade övningar.
– I marknadsundersökningen var faktiskt 87 procent av ryttarna intresserade av att träffa en ny tränare, berättar Jenny.
Banken kommer inte ”bara” att innehålla ridtränare utan även exempelvis foderrådgivare, mentala coacher och personliga fystränare. Med de olika experterna kan man antingen boka en distansträning via livestream eller ladda upp en befintlig film att få feedback på. Denna feedback sparas sedan på ditt konto.  
– Vi har haft ett mål på 100 tränare och experter från start. Och det ser bra ut, vi har faktiskt redan 100 som har sagt ja, säger Jenny.
  
Testas av olika typer av ryttare
Inför lanseringen testas nu appen av en blandad grupp testryttare och tränare.
– Jag har faktiskt provat själv, jag lånade en häst och red ett distanspass i dressyr för tränaren Jan-Ove Olsson. Han satt i Linköping och jag och hästen var i Stockholm, berättar Jenny och fortsätter:
– Handen på hjärtat kändes det som en helt vanlig träning. Och Jan-Oves feedback var att han absolut såg mig tillräckligt bra.
Enligt Karin menar 99 procent av de tränare hon och kollegan är i kontakt med att det här är något de har väntat på.
– Sedan är några enstaka konservativa och anser att ridträning inte lämpar sig för digitalisering. Men över lag är responsen positiv och nyfiken, säger hon.
Jenny fyller i:
– Många tränare är bekymrade över att de får gå tillbaka till grundridningen varje gång de träffar vissa elever, eftersom de ses så sällan. Bara en halvtimmes distansträning mellan gångerna skulle kunna göra stor skillnad. Det hade varit en dröm för mig själv när jag hade häst.
Jenny och Karin är övertygade om att det finns business-potential i deras produkt, inte minst vid en framtida global lansering.
– Vi tänker absolut utåt, det finns några riktigt stora marknader inom ridsporten såsom Tyskland, Storbritannien och USA. Samma tränardilemma finns överallt, vi tänker stort, men måste börja fokuserat. Sverige ligger först, det är viktigt att tjänsten blir riktigt bra här innan vi lanserar internationellt.

Tidigare på Hippson.se:
Uppkopplad häst ger aha-upplevelse
Flyinges ridhus har blivit ”smart” – ridkonst ska mätas objektivt

Anki Yngve

redaktion@hippson.se